<p>Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan.</p><p>Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar.</p><p>I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet. Detta synsätt innebär att elever med funktionshinder ses som ett individuellt problem. Skolan väljer att lyfta ur eleven ur den ordinarie klassen för att få sin teoretiska undervisning i en mindre grupp.</p><p>Min studie visar att klasslärare och föräldrar menar att integrering betyder gemenskap. Min analys visar att de båda undersökningsgrupperna ansåg att SAM-gruppseleverna har en bra integrering.</p> / <p>My study is based on, which one in my town is called SAM-groups. These SAM-groups are cooperation between special school (children with learning disabilities) and compulsory school.</p><p>My purpose was to find out how class teachers and parents experience that the SAM-group pupils develop both in the way of proficiency and social skills. By interviewing personal and parents did I get the answer what they think about this issue. I have compared some of the questions and both class teachers and parents have similar answers. The result of my study is cooperation between special school and compulsory school, which makes the pupils develop well regarding to their one capacity.</p><p>In my analysis can one also notice that the school still has traditional approach. This approach has the consequences that pupils with functional disability are looked upon as an individual problem. The school chooses to separate them from their ordinary class in order to give them their theoretical education in small group.</p><p>My study shows that class teachers and parents think that integration means fellowship. My analysis shows that both of the groups that I have being questioning, was of the opinion that the SAM-group pupils have a good integration.</p>

Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan. Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar. I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet. Detta synsätt innebär att elever med funktionshinder ses som ett individuellt problem. Skolan väljer att lyfta ur eleven ur den ordinarie klassen för att få sin teoretiska undervisning i en mindre grupp. Min studie visar att klasslärare och föräldrar menar att integrering betyder gemenskap. Min analys visar att de båda undersökningsgrupperna ansåg att SAM-gruppseleverna har en bra integrering. / My study is based on, which one in my town is called SAM-groups. These SAM-groups are cooperation between special school (children with learning disabilities) and compulsory school. My purpose was to find out how class teachers and parents experience that the SAM-group pupils develop both in the way of proficiency and social skills. By interviewing personal and parents did I get the answer what they think about this issue. I have compared some of the questions and both class teachers and parents have similar answers. The result of my study is cooperation between special school and compulsory school, which makes the pupils develop well regarding to their one capacity. In my analysis can one also notice that the school still has traditional approach. This approach has the consequences that pupils with functional disability are looked upon as an individual problem. The school chooses to separate them from their ordinary class in order to give them their theoretical education in small group. My study shows that class teachers and parents think that integration means fellowship. My analysis shows that both of the groups that I have being questioning, was of the opinion that the SAM-group pupils have a good integration.

I denna literaturstudie undersöks forskningsfrågan Vilka utmaningar finns det med inkluderande arbete i matematik för elever i behov av särskilt stöd? Syftet med litteraturstudien är att få en överblick över de utmaningar som finns för elever med matematiksvårigheter vid inkludering i helklassundervisning i matematik. I litteratursökningen har processen utgått både från nationell och internationell forskning inom detta område för att få en bred bild över det inkluderande arbetet i skolan och dess variation. Att arbeta med inkludering i skolan för elever med matematiksvårigheter är mycket aktuellt. Idag är dock forskningen kring inkludering något outforskad och för att skolorna skall kunna anpassa arbetet efter den grad av inkludering som bör implementeras så behöver även forskningen fördjupas. I denna litteraturstudie används 13 relevanta källor till forskningsfrågan för att lyfta fram vad forkningen säger om utmaningarna med det inkluderande arbetet i skolan för elever med matematiksvårigheter. Forskningen är baserade på bland annat empiriska studier, varav vissa genomförda av doktorander och forskare vid Malmö Universitet. Den internationella forskningen är hämtad från Finland och Storbritannien. För att få en djupare förståelse för området sker definition av relevanta begrepp i bakgrunden, bland annat begreppen; matematiksvårigheter, inkludering och integrering. Litteraturstudiens sökprocess förklaras tydligt i metoden men det går även se en mer detaljerad tabell med samtliga sökningar i bilagor. Resultat och analys är sammanslaget för att kunna föra tydliga resonemang kring det resultat som anses relevant utifrån arbetets valda källor kring. Denna del är uppdela i fyra olika delar för att få en tydlig struktur. De delar är; Beslutsfattande kring inkludering, Inkluderingsprocessens komplexitet, Inkluderingsprocesser i praktiken och Konsekvenser för bristande inkludering. Resultatet redogör för relevant forskning kring inkluderingsprocesserna i skolan och utifrån litteraturen diskuteras bland annat de utmaningar som forskningen har presenterat. Inkluderingsprocessen är på många vis komplex och det krävs tålamod, kompetens och kollegialt samarbete för att få det att fungera. Utifrån resultatet är inkluderingsprocessen komplex med ett stor inflytande från politiska bestämmelser när det handlar om hur det bör implementeras i skolorna. För ett fungerande inkluderande arbete krävs god pedagogisk kompetens, starkt kollegialt samarbete och ett gott tålamod. Slutligen kan det konstateras att det inkluderande arbetet är en utmaning men att det är fullt möjligt.