No description available.

Tal i bråkform anses som ett arbetsområde som både lärare anser är svårt att lära ut och eleveratt lära, särskilt när det är i kombination med en tallinje. Forskning visar att mycket avmatematiken framförs via envägskommunikation, oftast genom lärare till elev. Samtidigt visarforskningen även att flervägskommunikation är en väsentlig del i matematiken för att nå enhögre kunskapsnivå. Syftet för denna studie är att utveckla kunskaper om hur resonemang kanbidra till elevers lärande om tallinjen i en årskurs 3. Följande frågeställningar är: Vilka typerav resonemang kan identifieras i 33 elevers diskussioner om tallinjen? På vilka sätt bidrarresonemang till lärande i grupp? 33 elever deltog i studien och klassens mångkulturellavariation kan anses som låg. Bakgrunden förklarar centrala begrepp och tidigare forskningsom går i linje med studiens ämne. Detta är en kumulativ studie, som innebär att dennastudies resultat har som grund pålitlig tidigare forskning (Cronehed, 2009: 52). Resultatetvisade att arbete i grupp och användandet av resonemang hade tendenser till att utöka eleversförmåga att resonera, samt utveckla matematiska kunskaper om tal i bråkform i samband medtallinjen. Kreativt matematiskt resonemang visade större tendenser för utvecklad kunskap ände övriga resonemangen. Studiens resultat visade även att den med viss sannolikhet går attanvända inom hela matematiken som skolämne, både enskilt och i grupp. I rubriken”didaktiska implikationer” anges vad verksamma pedagoger kan ha för nytta av det resultatet idenna studie givit. Pedagoger kan använda sig av resonemang för att gynna elevers lärande igrupp. I synnerhet kreativt matematiskt resonemang, då det visade störst tendens till lärande.Pedagogerna bör även se värdet av att arbeta i grupp och vilka möjligheter det kan medföra.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för hur en lärare som undervisar nyanlända högstadieelever arbetar med deras språk- och kunskapsutveckling genom att använda kooperativt lärande som arbetssätt i ämnesundervisningen.  Undersökningen bygger på två kvalitativa insamlingsmetoder, nämligen klassrumsobservationer och intervjuer med elever som används som ett komplement till observationerna. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys genom kodning, kategorisering och genom att hitta mönster i materialet.  Resultatet visar att SO-läraren arbetar språk- och kunskapsutvecklande på ett medvetet sätt. Hon utgår ifrån elevernas förkunskaper när hon introducerar ett nytt arbetsområde och hon använder sig av bl.a. två kooperativa strukturer för att främja elevernas interaktion och där av främja deras språk- och kunskapsutveckling. Elevernas modersmål används systematiskt som resurs i lärandet så som studiehandledning på modersmålet. Resultatet visar också hur kamratstödet och digitala verktyg används i undervisning för att gynna elevernas språk- och kunskapsutveckling.                         Nyckelord: arbete i grupp, förberedelseklass, interaktion, kooperativt lärande, nyanlända elever, sociokulturellt perspektiv, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, stöttning, svenska som andraspråk.

Rapporten huvudsyfte är att beskriva hur vi genom användning av språk och kommunikation har kunnat tillgodose våra användares krav på ett ärendehanteringssystem, samt på vilket sätt vi har använt artefakter för att kommunicera. Vi kommer att beskriva olika delar av projektet där språk och kommunikation har haft centrala "roller" och visat sig ha olika betydelse beroende på de personer som medverkar och i vilken miljö situationen har utspelat sig. Rapporten behandlar även hur resultatet av ovanstående har lett oss in i en utvecklingsprocess där vi försökt tillgodose användarens krav på bästa sätt. Vi kommer också att beskriva de kända och tidigare okända metoder som vi använt oss av för att uppnå vår målsättning, att överlämna en första prototyp av ett ärendehanteringssystem. / Helena Andersson 0709/985187