Den svenska bostadsrättsmodellen har på senare år genomgått omfattande utveckling, inte minst genom avregleringar vilka har resulterat i ett system som i allt högre grad påminner om internationellt förekommande boendeformer med stark ägande- och förfoganderätt. Idag är bostadsrättsformen en central del av Sveriges aktiva bostadsmarknader, som bland annat associeras med hög transaktionsaktivitet och prismässiga toppnivåer framför allt i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Förvärv av en bostadsrätt kan numera innebära tung privatekonomisk exponering mot en enskild bostadsrättsförening på individnivå. Ur historisk hänsyn framstår vikten av effektiv styrning och förvaltning av bostadsrättsföreningar därför som ett ämne av hög aktualitet för att skydda och främja den enskilde medlemmens betydande ekonomiska intressen i berörd förening. Styrelsearbete inom bostadsrättsföreningar ska i någon mening verka värdeskapande för föreningens medlemmar, vilket är en aspekt av relativt hög komplexitet som ofta involverar riskavvägningar av finansiell karaktär, exempelvis vid beslut om upplåning, refinansiering, likviditetshantering, med mera. Inom teoretiska områden med avseende på styrningsfrågor och riskhantering, och normativa källor för svensk föreningsverksamhet, behandlas en rad metoder och verktyg som kan stödja styrelser i arbetet med att bereda dess uppdragsgivare ekonomiska fördelar. Ett förekommande exempel på vägledande verktyg i bolagsstyrningskontext är olika typer av finansiell policy som fastställs på styrelsenivå. I den aktuella studien hanteras föreningsstyrning som ett icke-etablerat begrepp utifrån parallellisering mot bland annat bolagsstyrning som enligt Turnbull (1997, s. 181) kan inkludera ett brett spektrum av företag oavsett om de är juridiskt bolagiserade eller ej. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av finansiell policy som antagits på styrelsenivå i bostadsrättsföreningar inom vårt urval. Vi avsåg vidare att ta reda på de tillfrågades attityder till sådana finansieringsrelaterade riktlinjer för att ställa empiri mot teoretiska resonemang inom styrningsområdet, riskhantering och informationsgivning. Data samlades in med utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi via ett webbaserat enkätformulär som skickades till föreningar inom fem län med utmärkande hög köp- och säljaktivitet samt priser på bostadsrätter: Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Uppsala län och Östergötlands län. Studien utgår från ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats där teori och normkällor legat som grund för enkätkonstruktionen. Data analyserades genom korstabulering och statistiska chi-två-test för att urskilja indikationer på samband. Av undersökningens 324 respondenter uppgav i genomsnitt 31 % (justerat) att någon typ av policy antagits i vägledande syfte för finansiellt relaterade styrelsebeslut. Den aktuella studiens empiri redovisar även att en majoritet av samtliga respondenter, oavsett om de riktlinjer som avses hade fastställts eller ej, överlag var positivt inställda till olika teoretiska aspekter som kan följa av en sådan tillämpning.