<p>Syfte: Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida skillnader föreligger mellan den av granskade företag upplevda nyttan av revision och revisionsbyråernas åsikt om vad de tillför företag. Frågeställningen blir således vad företagen känner att de får ut av revision, kontra vad revisionsbyråerna känner att de tillför och om det finns en skillnad.</p><p>Metod: En huvudsakligt kvalitativ studie har genomförts med intervjuer. Representanter från tre stora revisionsbyråer har intervjuats om sina åsikter, fyra mindre bolag har också tillfrågats.</p><p>Teori: Materialet som insamlades under intervjuerna har analyserats utifrån främst förväntningsteori.</p><p>Empiri: Materialet presenteras uppdelat på respondent och ämnesområde.</p><p>Slutsats: Den mest framträdande gemensamma nämnaren för nyttan av revision visar sig vara rådgivningen gällande skatte- och momsfrågor. Trots revisionsbyråernas framhållande av bredden på de tjänster de kan erbjuda och allt de kan hjälpa företagen med i dess dagliga verksamhet finner vi att de mindre bolagen vi har intervjuat mest är intresserade av rådgivningsdelen. För de mindre bolag som har stora externa intressenter, exempelvis statliga uppdragsgivare och finansiärer, var den påskrivna revisionsberättelsen även värdefull.</p><p>Att revision är nödvändigt var de mindre bolagen ense om, dock upplevdes den vara alltför dyr. Just förvaltningsrevisionen var positivt mottagen, samt den kvalitetsstämpel den innebar. De mindre bolagen efterfrågar också en ”mellantingstjänst”, en sorts översiktlig granskning med fokus på just skatt och moms. Om utbud följer efterfrågan ser vi en framtida marknad för denna typ av tjänst.</p>

<p>Revision sker av samtliga 330 000 aktiebolag i Sverige. Även om dessa skiljer sig mycket åt revideras samtliga företag, allt från det lokala måleriet till multinationella Ericsson, efter samma lagar och standarder. Debatten senaste tiden har handlat om det finns ett behov för ett separat regelverk för små och medelstora företag. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka skillnader, hänförliga till företagets storlek, som påverkar genomförandet av revisionen. Slutsatserna är att det föreligger vissa skillnader mellan revisionen av stora och små företag. Framförallt är det avståndet mellan ägare och ledning samt organisationsstrukturen som innebär att revisionen genomförs annorlunda i stora och små företag.</p>

No description available.

Bakgrund: Inom tjänsteföretag, som omfattas bland annat av revisionsbolag, ansvarar de anställda för merparten av företagets inkomster. Det blir därför väsentligt för företagsledningen att se till att medarbetarnas motivation är god och utvecklas i en positiv riktning för att deras arbetsprestationer ska tillfredsställa organisationens mål. Enligt Nilsson m.fl. (2013) antas upp till 90 % av tjänsteföretagens anställda vara debiterbara. Vilket påvisar att personalens kompetens och motivation till att prestera är något som är av central betydelse för tjänsteföretagens ekonomiska välmående. Syfte: Genom tillgång till ett fallföretag, Deloitte Sverige, syftar uppsatsen till att specifikt framställa vilka motivationsfaktorer som motiverar anställda på Deloitte och därigenom förbättrar deras arbetsprestationer. Metod: För att framställa uppsatsens underlag och skapa struktur har vi inspirerats av den kvantitativa forskningsmetoden. Uppsatsen är även inspirerad av en deduktiv ansats då den teoretiska referensramen har skapat utgångspunkter för hela studiens insamlade och analyserade material. All empirisk data är producerad utifrån en enkätundersökning hos fallföretaget. Slutsatser: Respondenternas relation till deras omgivande arbetsmiljö ansågs till hög grad öka deras motivation. Genom att känna gemenskap och få acceptans av sina arbetskollegor ansåg respondenterna att deras arbetsprestationer förbättrades. Det framkommer även att det fanns faktorer som ansågs vara grundläggande för respondenterna. Dessa faktorer måste finnas, exempelvis monetär belöning i form av lön, för att inte leda till missnöjdhet. Vidare framkom det att respondenterna ansåg sig till högre grad motiveras av faktorer där personliga mål kan uppnås och källan till motivation är det egna engagemanget. Genom att använda de enligt respondenterna mest uppskattade motivationsfaktorerna rekommenderar vi individer i företagsledningar att använda faktorerna som ett verktyg för att förbättra arbetsprestationer.

Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, är det en stor andel av de utan revisionsplikt som använder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stämmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra länder. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i den tidigare forskning som finns tillgänglig, där ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frågeställning har kvantitativ metod använts, då studien syftar till att generalisera populationen, och en enkätundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data från undersökningen sammanställts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen. Vidare följer en analys av det inkomna resultatet, för att kontrollera hur de olika variablerna i undersökningen förhåller sig till varandra. Där undersöks även om något statistiskt signifikant samband, alternativt indikationer på samband, mellan de olika variablerna finns. Den slutsats som dragits är att inga statistiskt signifikanta samband existerar i resultatet av denna studie, dock kan vissa samvariationer ändå skönjas. Dessa samvariationer indikerar att de faktorer som styr svenska företags val av frivillig revision i viss mån överensstämmer med tidigare forskning. Det som kan ha försvårat denna studie är att de svenska gränsvärdena i dagsläget är lägre än de i tidigare forskning, samt att den avskaffade revisionsplikten funnits under en längre tid i de andra länderna. Detta bör tas i beaktande för eventuell framtida forskning inom området frivillig revision i Sverige. / Even though Sweden has excluded approximately 70 % of the firms from mandatory audit, there is still a large part of these firms that chooses voluntary audit. The purpose of this thesis is to identify the determinants of a firm's choice to undergo voluntary audit, and compare these results with the results from previous research in other countries. The theoretical framework is based on the previous research that exists, where a number of determinants have been identified. The method used, to answer the thesis question, is quantitative and a questionnaire survey has been conducted. The result from the survey has been assembled into charts and tables to illustrate the distribution of responses. Furthermore an analysis has been made, to see how different variables in the survey relate to each other. In this part of the thesis it is examined whether any statistically significant relationship exists, or indications of relations between the different variables. The thesis comes to the conclusion that no statistically significant relationships exists between the variables in this study, however some correlations can still be detected. These correlations indicate that the determinants for Swedish firms in some cases are the same as those identified in prior studies. What may have hampered this study is that the Swedish size thresholds are lower than those in countries where previous research has been conducted. Another possible reason is that the law permitting voluntary audit of firms has been in place for a longer period in the other countries. This should be taken into account for future research regarding ​​voluntary audit in Sweden.

Den 18 maj 2016 röstade Sveriges riksdag igenom EU:s nya revisionspaket. Börsnoterade företag och de viktigaste finansiella företagen ska nu byta revisionsbyrå regelbundet och reglerna för deras revisorer skärps. EU har motiverat de nya reglerna med att de kommer att öka konkurrensen på revisionsmarknaden, stärka revisorers oberoende och höja revisionskvaliteten. Samtidigt hävdar kritikerna att de nya reglerna kommer försvaga revisionskvaliteten och resultera i onödiga kostnader både för revisorer och deras klienter. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera de nya reglerna om obligatorisk byrårotation.  Studien visar att de nya reglerna om obligatorisk byrårotation främst kommer att drabba revisorer och revisionsbyråer som arbetar mot företag av allmänt intresse och de viktigaste finansiella företagen. Detta är en marknad som idag domineras av Big 4 företagen Deloitte, EY, KPMG och PWC. Slutsatsen i uppsatsen är att oberoendet eventuellt kan komma att stärkas av de nya reglerna men detta kommer att ske på bekostnad av en lägre revisionskvalitet. Kostnaderna för de drabbade revisionsbyråerna och företagen kommer också att öka till följd av de nya reglerna.   Slutsatserna visar även att konkurrensen från nya aktörer på revisionsmarknaden inte kommer att öka då inträdesbarriärerna för nya företag är för höga. Däremot är det troligt att konkurrensen mellan redan etablerade företag kommer att öka till följd av de nya reglerna, detta kan komma att minska riskerna på de finansiella marknaderna.

Die vorliegende Arbeit berichtet über die klinischen und radiologischen Ergebnisse von 75 Knieendoprothesenwechseloperationen, welche zwischen 1985 und 1996 am König-Ludwig-Haus Würzburg durchgeführt wurden. Der durchschnittliche Follow-up betrug 32,6 Monate (6 bis 120 Monate). Als Bewertungsmaßstab diente der Knee Society Score und der Roentgenographic Evaluation Score nach Ewald. Zur gezielten Auswertung wurde das Patientengut anhand der intraoperativ vorliegenden Knochendefekte nach der modifizierten AORI-Klassifikation in 4 Subgruppen unterteilt. Die hochgradigen Grad 4 Knochendefekte wurden aufgrund der Schwere der Erkrankung als Subgruppe besonders beachtet. Die Revision der Grad-1 bis Grad-3 Defekte erfolgte überwiegend auf modulare Standardimplantate oder Standard-revisionssysteme. Die Gruppe der Grad 4 Defekte wurde unter Verwendung von individuell gefertigten Rotationsendoprothesen der Firma Link revidiert. Die Gesamtkomplikationsrate lag bei 19 %. Die Komplikationsrate der Individual- prothesen war nicht höher als die bei der Versorgung mit Standardimplantaten. Die Zufriedenheit der Patienten mit dem OP Erfolg betrug 84%. In der Gruppe der Grad-4 KD fand sich kein unzufriedener Patient. Die Ergebnisse der Revisionsoperationen bezogen auf den postoperativen Function Score (67 vs. 84) liegen jedoch deutlich unter den Ergebnissen der Primär OP. Im Gesamtkollektiv war eine hohe Rate (17%) an Problemen mit dem Streck-apparat zu verzeichnen,. Die Komplikationen zeigten keine Häufung bezogen auf einen bestimmten Prothesentyp und waren auch weitgehend unabhängig vom Ausmaß des Knochendefekts. Radiologisch konnte in fast allen Fällen ein knöcherner Wiederaufbau beobachtet werden. Zusammenfassend bleibt festzustellen, dass neben der Wiederherstellung des periprothetischen Knochenlagers unter Anlagerung von homologem gemahlenen Knochen und der präzisen Ausrichtung der Implantate die Auswahl des für die individuelle Situation des Patienten optimalen Revisionsimplantates einen großen Einfluss auf das Ergebnis der Revision hat. Es zeigte sich, dass auch Grad 4 Knochendefekte operativ noch sehr erfolgreich zu versorgen sind. In Fällen schwerer ossärer ligamentärer und muskulärer Defekte können Arthrodesen-implantate oder Tumorspezialendoprothesen eine Rückzugsmöglichkeit darstellen. / The clinical and radiological outcome from 75 total knee revision arthroplasties done between 1985 and 1996 at the König-Ludwig-Haus Würzburg were re-examined 32.6 months (6 up to 120 months) postoperatively. Valuation standards have been the knee society score and the roentgenographic evaluation score after Ewald. To a purposefully analyse the patients data got classified into four subgroups after the modified AORI-classification.

<p>På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. </p><p>Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer. </p><p>Efter genomförandet av vår uppsats konstaterade vi att för att skapa en god revision krävs det både en oberoende revisor samt en bra relation mellan revisorn och den granskade. För lite respektive för mycket av varje komponent ger inget optimalt resultat utan det är viktigt att man finner en balans mellan de båda.</p>

<p>Syftet med den externa redovisningen som företag presenterar är att förse dess intressenter med information om företagets ekonomiska ställning. Bristen på både tid och pengar gör att en revisor inte kan granska alla transaktioner som uppkommer i ett företag, utan han/hon måste således prioritera det som är mest väsentligt att granska. Det finns i praktiken dock inga enkla och entydiga svar på vad som är väsentligt eller inte. Istället är det upp till revisorn att lita på sitt omdöme och sin erfarenhet för att bedöma vad som är väsentligt att granska. Syftet med den här studien var att undersöka hur olika revisorer på små revisionsbyråer gör väsentlighetsbedömningen. Vidare var syftet att undersöka huruvida bedömningen och själva väsentlighetsbeloppet skiljer sig åt, beroende på om det är en erfaren eller oerfaren revisor som tagit beslutet. För att få klarhet i hur det låg till med detta, har en kvalitativ metod använts. Genom fyra intervjuer, två med erfarna revisorer, respektive två med oerfarna revisorer, har deras synpunkter och tillvägagångssätt fångats upp. I fiktiva scenarios fick revisorerna ta ställning till ett antal variabler, för att sedan fastställa ett väsentlighetsbelopp för totala fel i årsredovisningen. Resultatet av den här studien visar att väsentlighets-bedömningen är en beslutsprocess där både kvantitativa och kvalitativa faktorer påverkar resultatet av bedömningen, vilket ligger i linje med vad tidigare forskning kommit fram till. Vad som snarare är intressant i den här studien är erfarenhetens roll i bedömningen. Studien visar att de erfarna revisorerna satte ett lägre väsentlighetsbelopp för totala fel än vad de oerfarna gjorde, dessutom behövde de erfarna revisorerna både mer information och tid för att kunna fatta ett beslut. Det visade sig även att de oerfarna revisorerna förlitade sig mer på de finansiella nyckeltalen än vad de erfarna revisorerna gjorde.</p>

<p>Titel: Revisionsplikt och trovärdighet – ur ett ägarperspektiv.</p><p>Slutseminarium: 2008-05-28</p><p>Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp,</p><p> Uppsats, 15 hp.</p><p>Författare: Gunilla Borelund och Susanne Fagerberg</p><p>Handledare: Lars-Göran Persson</p><p>Fallföretag: 100 st små aktiebolag</p><p>Nyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.</p><p>Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt</p><p> skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?</p><p>Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot</p><p> intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig</p><p> revisionsplikt påverkar trovärdigheten.</p><p>Teoretisk</p><p>referensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. </p><p>Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump-</p><p> mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning </p><p> mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.</p><p>Empiri: Presentation av enkätsvaren. </p><p>Slutsatser:</p><p>Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer. Det finns därför heller ingen intressekonflikt mellan ägare/bolagsledning enligt agentteorin.</p>