Sverige är ett av få länder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten går het idag om vad som skulle hända med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har därför valt att fördjupa oss i hur bankens syn är på detta. Hur ser deras situation ut idag vid en kreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förändras om Sverige väljer att införa en frivillig revisionsplikt för de små aktiebolagen? I den svenska regeringen har frågan varit upp många gånger om kravet på revision för små aktiebolag verkligen är till någon nytta för företaget och i så fall väger mervärdet upp kostnaden för företaget? År 1998 ansåg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslå revisionsplikten för små aktiebolag, år 2006 togs det upp på tapeten igen och denna gång ville man göra en grundligare undersökning på frågan. I vår teoretiska del har vi sett närmare på hur bankerna arbetar kring en kreditgivning och vilken redovisningsinformation som används samt i vilken utsträckning revisionen har betydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommit kring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för läsaren. Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit från artiklar som vi hittat genom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ”Album”. Vi har valt att se problemet utifrån bankernas perspektiv och med hjälp av en kvalitativ metod försökt att lösa vår problemformulering. Detta genom att göra intervjuer med fyra kreditgivare från olika banker. Våra intervjuer gjordes på kreditgivarnas arbetsplats. Vi har i vår slutsats kommit fram till att kunden och upplysningscentralen eller bolagsverket är den vanligaste källan till information om företaget vid en kreditgivning. Återbetalningsförmågan hos företaget är den viktigaste faktorn som bankerna ser på vid ett kreditbeslut. Därför anser kreditgivarna att redovisningsinformation har en stor sammanhängande betydelse. Ett sätt att säkra återbetalningsförmågan är ta ut en ägarborgen eller att se på ägarens finansiella ställning. En god relation med banken underlättar kreditgivningen och kan resultera i lägre räntor för företaget. Ingen av våra respondenter har förberett sig på ett borttagande av revisionsplikten. De anser alla att revisionsplikten medför en trygghet vid ett kreditbeslut. Ett slopande av revisionsplikten tror de med blandande åsikter kommer att medföra att kreditgivare blir mer restriktiva vid långivning eller att bankerna inte kommer att påverkas överhuvudtaget, då de kommer att kräva den information de behöver för att säkerställa återbetalningsförmågan. Vi tror inte att ett slopande av revisionsplikten skulle innebära att bankernas krav på ekonomisk information förändras. Vår studie visar att redovisningsinformationen är en viktig del av beslutsunderlaget vid kreditgivning till små företag. Vi tror dock inte att redovisningshandlingarnas tillförlitlighet skulle komma att påverkas i så stor utsträckning att bankerna inte fortsättningsvis skulle kunna använda denna information i kreditgivningsprocessen.

No description available.

Idag finns krav på att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen är i första hand för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Svenskt Näringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslår nu att kravet på revisionsplikt för små aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlätta för de mindre aktiebolagen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende på kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära för små företag, utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Tillvägagångssättet har varit att genomföra intervjuer med två revisorer, två bankchefer samt en specialist på Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst påverkan på företagen. Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebära förenklingar för företagen med avseende på t.ex. tid och kostnader. Vi har dock kommit fram till att det är viktigt för företagen att väga för- och nackdelar med revisionsplikten innan de fattar beslut om att avsätta revisorn. Vissa intressenter kan komma att kräva revision eller alternativ till revision. Det är även viktigt att ta ställning till om förlorad kunskap och minskad tillförlitlighet, p.g.a. avsaknaden av revisor, kan påverka företagen negativt.

I Sverige är samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv uppställs krav på revision, vilka generellt gäller för alla aktiebolag. Medlemsländerna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag från revisionsplikten.   Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga då många små bolag som då inte var revisionspliktiga i stor utsträckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag är Sverige nästan ensamt inom EU med att ännu inte ha slopat revisionsplikten för små aktiebolag.   Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst två av tre av följande krav även fortsättningsvis revideras. Dessa gränsvärden är i förslaget satta till de av EU högsta tillåtna värdena:     Mer än 83 miljoner kronor omsättning     Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)     Fler än 50 anställda     Med förslagna gränsvärden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga när lagändringen träder i kraft. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010.   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten berör små aktiebolag och revisorer. Den berör främst hur marknaden för revisorer kommer förändras, vilka tjänster som efterfrågan och utbud kommer öka på samt vilken inverkan revisionen har på förtroendet för aktiebolagen. För att undersöka detta har vi skickat ut en enkätundersökning, som 19 små aktiebolag svarat på, och intervjuat två revisorer, en auktoriserad revisor på en större revisionsbyrå och en godkänd revisor på en mindre.   Både en majoritet av de mindre aktiebolagen och revisorerna ställer sig positiva till slopandet av revisionsplikten. De allra flesta av de berörda aktiebolagen kommer, i alla fall till en början, att frivilligt fortsätta med revision. På sikt tror revisorerna att fler kommer välja bort revisionen och det blir då viktigt för revisionsbyråerna att kunna konkurrera med redovisningsbyråer om såväl nuvarande som framtida kunder. De tjänsterna som i första hand blir intressanta är rådgivning och ekonomiska konsultationer.

Problemformulering: Hur kommer lagändringen att beröra revisorer,redovisningskonsulter och mindre aktiebolag? Vilka kommer att vinna respektive förlora vid genomförandet? Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de valda intressenternas åsikter om konsekvenserna av en slopad revisionsplikt. Med hjälp av detta ska vi försöka förutsäga om och i så fall vilka som kommer att vinna eller förlora vid avskaffande av revisionsplikten. Metod:För att uppnå vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats me intervjuer som främsta informationskälla. Slutsats:Informationsbrist om vad lagändringen innebär är hos alla företag, revisorer och redovisningskonsulter ett faktum. Många beslut som kommer att tas inför avskaffandet kommer att grunda sig på för lite information.  Aktiebolagen är de egentliga vinnarna men även de kan förlora då de kanske fattar fel beslut på grund av kunskapsbrist. Konkurrensen mellan revisorerna och redovisningskonsulterna kommer att öka och detta kräver vidareutbildningar och en anpassning av befintliga rutiner vilket många respondenter inte tänker på. En förändrig i yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult är väntad. / Problem description:In which way will a possible legislative change effect accountants, accounting consultants and smaller businesses? Which parties will win or lose after this alteration? Purpose:The purpose of this study is to describe and analyze the selected stakeholder’s views on the consequences of a seized duty of audit. Using this, we will try to predict whether and if so who will win or lose as a result of this legislative outcome. Method:In order to meet the demands of the study and to fulfill its purpose, a qualitative approach has been taken, with interviews being the foremost source of information. Conclusion:The lack of information among businesses, accountants and accounting consultants regarding the implication of the new law, is a fact. A large part of the decisions will be based upon insufficient information considering the dropped financial auditing duty. The limited companies (Ltd) are the real winners, however, these parties might lose this advantage as a result of the lack of information. The competition among the accountants and the accounting consultants will increase. This will lead to further education and an adaptation of existing routines, which in fact many of the respondents do not take into account. It is expected that a change in the professional role of the accountant and accounting consultant will be evident.

Sammanfattning I Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans – och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland. I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden. I stort sett alla tidigare undersökningar har utgått från intressenternas synvinkel, därför är syftet med denna uppsats att undersöka mikroföretagares inställningar till revisionsplikten och i vilken utsträckning de anser att den bör behållas eller eventuellt avskaffas. Resultatet från enkätundersökningen visade att majoriteten, 68,2 procent, av respondenterna vill avskaffa revisionsplikten för mikroföretag, antingen helt eller delvis. Dock är intresset för frivillig revision stort, 47,7 procent av respondenterna skulle fortsätta att revidera sitt företag vid ett eventuellt avskaffande. / In 1983 Sweden initiated by law audit obligations for all limited companies irrespective of their size. All limited companies must according to the audit obligations make an annual report with balance sheet, income statement, annotations and a report of the directors. Furthermore all limited companies must have a qualified auditor who controls the annual report of the limited company and also how the enterprise has been managed. According to EU:s fourth company directive all memeber countries of EU have the option to exclude smaller limited companies from the audit obligation and this possibility is utilize by all EU countries but Sweden and Finland. In today’s debate concerning audit obligation of micro companies, i.e. companies with less than 3 000 000 SEK in annual turnover and less than ten employees, the central question is if the benefits are greater than the expenses. Previous surveys have largely emanated from the aspects of the interested parties. The purpose of this essay has been to investigate what the owners of micro companies think of the audit obligations and to what extent it should remain or be abolished. The result of the survey showed that the majority, 68,2 percent, of the respondents wanted to abolish the audit obligation for micro companies, either completley or partly. However, the interest for volontary audit is great. 47,7 percent of the respondents would be willing to continue to audit their companies even if the audit obligations were abolished.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprätta årsredovisning och låta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjärde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta små företag från denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad från nästan alla andra EU-länder låtit bli att införa särskilda regler för de minsta aktiebolagen. Uppsatsen syftar till att belysa småföretagarnas åsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i våra grannländer, snart är ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jämförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras. De svenska småföretagens attityder och åsikter har insamlats genom en enkätundersökning som skickats till 300 småföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens på 19 procent. 9 procent av dessa svar kunde ej behandlas utan får betraktas som bortfall. I Storbritannien har 54 procent av de undersökta företagen använt sig av undantaget med revision. Resultatet från enkätundersökningen i Sverige visar på en något mer positiv inställning till revisionsplikten. Sammanlagt 66 procent ville ha kvar dagens regler eller en omarbetning av densamma. En majoritet, 58 procent, svarade att de inte tycke att företagets kostnad för revision översteg nyttan, vilket tolkas som att dessa kommer att använda sig av ett eventuellt undantag. / In the laws and regulations of the European Union there is a passage that compels every limited company to set up an annual report and to have that report audited by a qualified accountant. According to the fourth directive from the European Commission each member state are given the opportunity to allow an exemption for the smallest companies from the otherwise obligatory regulation. Sweden has, unlike almost every other European Union member, this far chosen to ignore that possibility. The purpose of this paper is to view the thoughts and opinions concerning obligatory audit for the small limited companies in Sweden. It will also be examined if the experience gained from the ease of UK regulations on this point can help to appreciate the outcome of a similar Swedish decision. The view of the small companies of Sweden has been examined through a survey, which has been sent to 300 small companies collected from the open database Forreg.se. The survey received a response rate of 19 percent whereof 9 percent could not be analysed. In the UK, an earlier report has shown that 54 percent of the investigated companies would use the possibility not to file audited reports. The results from the Swedish study shows that the Swedish companies have a more positive view on auditing. A total of 66 percent of the companies were positive to the rules of today and responded in favour of maintained rules or a reworked version of the rules rather than implementing voluntary auditing. A majority, 58 percent, of the companies replied that they didn’t assess that the cost of filling an audited report were greater than the benefits. The conclusion of the result is that 58 percent would use the voluntary audit rule.

I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning revisionsplikten påverkar Skatteverket. Detta genom att analysera hur trovärdigheten till Skatteverkets kontrollsystem påverkas av de kvalitativa egenskaperna; pålitlighet, överförbarhet, möjlighet att styrka och konfirmera samt tillförlitlighet. Sambandet mellan dessa visar vi i en modell där trovärdigheten är i centrum. Genom att analysera de svar vi fått vid våra intervjutillfällen jämför vi skillnader i kontrollsystemets utformning i dagsläget med hur det i framtiden kan komma att ändras. Därefter kopplas detta samman med egenskaperna ovan. Undersökningen visar att vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer egenskaperna pålitlighet och tillförlitlighet förflyttas från den centrala punkten trovärdighet vilket leder till att detta begrepp försvagas. För att trovärdigheten på nytt ska kunna stärkas måste dessa egenskaper återigen hamna inom modellen. För att få tillbaka pålitligheten krävs att Skatteverket får de resurser de begärt eller lägger om sin verksamhet. Det är svårare att förstärka tillförlitligheten, men en hjälpande faktor kan vara att Skatteverket betonar företagsrevisorns roll så att även företag utan revisionsplikt inser värdet i att anlita en revisor.

Bakgrund och problem: Alla små aktiebolag har utbyten med olika intressenter och varje utbyte innebär en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sänker denna transaktionskostnad genom att minska osäkerheten. När revisorn plockas bort från utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förändras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten. Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fått på kostnaderna för utbyten mellan små aktiebolag och deras intressenter. Metod: I studien tillämpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer från var och en av intressentgrupperna: ägare, långivare, leverantörer och kunder. En intervju genomfördes med en person på Skatteverket. Sedan skickades enkäter ut till olika intressentgrupper. Slutsatser: Vår studie antyder att revisorn spelar en viss roll för långivarna och Skatteverket, men revisorn verkar inte ha så stor betydelse för kunder och leverantörer. I utbytena med de små aktiebolagen utan revisor finns det andra faktorer som väger tyngre för leverantörer och kunder. Transaktionskostnaderna är därmed oförändrade i de små aktiebolagens utbyte med leverantörer och kunder. Däremot indikerar studien att transaktionskostnaden har ökat i utbytet mellan de små aktiebolagen och deras långivare. För små aktiebolag utan revisor verkar kostnaden för revision i stort sett försvunnit helt. Vår studie antyder att en del av revisorns funktioner har förstatligats. Revisorns funktion externaliserades från de små aktiebolagen men internaliserades av Skatteverket, som bland annat fått ökade befogenheter sedan revisionsplikten avskaffades.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem ändras, ställer företagens intressenter allt mer krav på den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förväntningarna på revisorn ständigt ändras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förväntningar som ägare och andra intressenter har på en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och förstå faktorer som påverkar förväntningsgapet mellan ägare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig åt mellan företag med respektive utan revisionsplikt. Metod: För att uppnå syftet användes både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkät som skickades till drygt 2200 små aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun ställdes frågor där vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förväntningar de hade på revisorn och revisionen när företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte. Detta för att dels identifiera nya faktorer till förväntningsgap samt att identifiera om ett förväntningsgap förelåg.  Resultat: Det finns överlag inga skillnader i förväntningsgap mellan ägare i företag med och utan revisionsplikt, förutom när det gäller vilka garantier en revisor kan ge, där ägare i företag med revisionsplikt hade ett mycket större förväntningsgap än ägare i företag utan revisionsplikt. Revisionspliktens avskaffande har dock inte motiverat ägare utan revisionsplikt att söka information om vilken tjänst de köper. De uppfattningar ägarna har skapat sig angående revisorns uppgifter och revisionen är baserade på ägarnas egna erfarenheter. Det finns heller inga signifikanta skillnader mellan förväntningsgap och kön, vilket behov företaget har av revisionen, ägarens utbildningsnivå etcetera.