<p>I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning revisionsplikten påverkar Skatteverket. Detta genom att analysera hur trovärdigheten till Skatteverkets kontrollsystem påverkas av de kvalitativa egenskaperna; pålitlighet, överförbarhet, möjlighet att styrka och konfirmera samt tillförlitlighet. Sambandet mellan dessa visar vi i en modell där trovärdigheten är i centrum. Genom att analysera de svar vi fått vid våra intervjutillfällen jämför vi skillnader i kontrollsystemets utformning i dagsläget med hur det i framtiden kan komma att ändras. Därefter kopplas detta samman med egenskaperna ovan.</p><p>Undersökningen visar att vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer egenskaperna pålitlighet och tillförlitlighet förflyttas från den centrala punkten trovärdighet vilket leder till att detta begrepp försvagas. För att trovärdigheten på nytt ska kunna stärkas måste dessa egenskaper återigen hamna inom modellen. För att få tillbaka pålitligheten krävs att Skatteverket får de resurser de begärt eller lägger om sin verksamhet. Det är svårare att förstärka tillförlitligheten, men en hjälpande faktor kan vara att Skatteverket betonar företagsrevisorns roll så att även företag utan revisionsplikt inser värdet i att anlita en revisor.</p>

I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning revisionsplikten påverkar Skatteverket. Detta genom att analysera hur trovärdigheten till Skatteverkets kontrollsystem påverkas av de kvalitativa egenskaperna; pålitlighet, överförbarhet, möjlighet att styrka och konfirmera samt tillförlitlighet. Sambandet mellan dessa visar vi i en modell där trovärdigheten är i centrum. Genom att analysera de svar vi fått vid våra intervjutillfällen jämför vi skillnader i kontrollsystemets utformning i dagsläget med hur det i framtiden kan komma att ändras. Därefter kopplas detta samman med egenskaperna ovan. Undersökningen visar att vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer egenskaperna pålitlighet och tillförlitlighet förflyttas från den centrala punkten trovärdighet vilket leder till att detta begrepp försvagas. För att trovärdigheten på nytt ska kunna stärkas måste dessa egenskaper återigen hamna inom modellen. För att få tillbaka pålitligheten krävs att Skatteverket får de resurser de begärt eller lägger om sin verksamhet. Det är svårare att förstärka tillförlitligheten, men en hjälpande faktor kan vara att Skatteverket betonar företagsrevisorns roll så att även företag utan revisionsplikt inser värdet i att anlita en revisor.

No description available.

No description available.

Uppsatsen avser att undersöka hur Skatteverkets kontroller av företagare går till praktiskt. Utifrån detta ska uppsatsen utreda vilka problem som finns i det praktiska arbetet som Skatteverket gör i de olika kontrollformerna. Studien bygger på en kvalitativ metod vilken valts för att få en djupare förståelse för studieämnet. Det empiriska materialet till studien har samlats in med hjälp av intervjuer med sammanlagt fem handläggare på Skatteverket. Material till den teoretiska referensramen har inhämtats från relevant litteratur och sökningar i databaser. Studien har kommit fram till att det finns problem i det praktiska arbetet med skattekontroll, som exempelvis svårighet att få in bokföring och att få svar på förfrågningar. De problem som framkommit i studien har en koppling till Skatteverkets bemötande av företagen samt företagarens beteende. Sambandet mellan bemötande och beteende har i studien analyserats med hjälp av en modell. / The paper aims to investigate how the Tax Agency inspect business owners. Based on this, the essay will examine the problems involved in the practical work with various forms of control. The study is based on a qualitative approach which was chosen in order to gain a deeper understanding of the study subject. The empirical data for the study were collected through interviews with a total of five officers at the Tax Agency. Material for the theoretical framework has been obtained through database  searches and literature. The study has concluded that there are problems in the practical work of the tax Agency, such as the difficulty to get accounts, and to obtain answers to queries. The problems identified in the study are connected to how the Tax Agency treat companies and also to corporate behavior. The relationship between attitude and behavior in the study were analyzed using amodel.

I uppsatsen utreds huruvida bestämmelsen som stadgas i 41 kap. 2 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL) är förenlig med den skatterättsliga legalitetsprincipen. Bestämmelsen reglerar både tredjemansrevision och generell tredjemansrevision. Vid en generell tredjemansrevision inhämtas en större mängd uppgifter om några andra skattskyldiga från tredje man. Det är en kontrollform som avser en förberedande åtgärd inför kontrollaktion. Om särskilda skäl föreligger kan Skatteverket (SKV) i revisionsbeslutet utesluta att lämna uppgifter om person eller rättshandling som kontrollen avser. Utifrån gällande rätt fastställs förutsättningarna för att inleda en sådan kontroll. Innan tredjemansrevision avskaffades år 1993 hade generell tredjemansrevision en egen bestämmelse. När det år 1997 återinfördes ingår både den generella tredjemansrevision samt tredjemansrevision numera i en gemensam bestämmelse. Det har därav gjorts en utredning på huruvida det framgår av bestämmelsen att det ska finnas en bestämd skattskyldig för att ett sådant beslut ska vara lagligen grundat. Uppsatsens allmänna del inleds med ett kapitel om beskrivning av rättssäkerhet. Legalitetsprincipen förekommer främst inom straffrätt På grund av att beskattning uppvisar likheter med bestraffning är denna princip även fundamental inom skatterätt. Beskattningen ska därav underkastas samma rättssäkerhetskrav som bestraffning. Proportionalitetsprincipen är en annan princip som är ett skydd till förmån för den enskilde. Principen ska reglera att ett beslut som omfattar intrång i den enskildes integritet ska stå i proportion till beslutets ändamål. I svensk rätt finns både legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen kodifierad i bl.a. Regeringsformen (1974:152) (RF). Den sistnämnda principen finns även intagen i SFL i syfte att belysa att principen gäller vid alla former av beslut som genomförs utifrån denna lag. För att en tredjemansrevision ska få genomföras måste ändamålet vara att kontrollera att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts fullständigt och riktigt samt att kontrollen avser någon annan. Det måste vidare föreligga en anledning att anta att tredje man har uppgifter som är av betydelse om den som kontrollen avser. Utifrån de material som finns intagna i denna uppsats konstateras att bestämmelsens utformning anses vara delvis förenlig med legalitetsprincipens föreskriftskrav men däremot inte principens bestämdhetskrav. Ett revisionsbeslut är inte överklagbart. Den enskildes rätt att motsätta sig revisionsbeslutet är därav begränsad eftersom en skatterevision är utformad utifrån att den ska ske i samverkan med reviderade. De grundläggande fri- och rättigheterna som finns stadgad i både RF och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR), som ska garantera den enskildes skydd mot godtyckliga ingrepp från staten, införlivas först när en skatterevision övergår till en tvångsåtgärd, d.v.s. när bevissäkring tillgrips. Slutsatsen i denna uppsats är således att det borde finnas utrymme för att stärka den enskildes rättssäkerhet genom att tillerkänna denna besvärsrätt i samband med beslut om generell tredjemansrevision.