<p>Problembakgrund: Svenskt Näringsliv gav för en tid sedan professorerna Per Thorell och Claes Norberg ett uppdrag att undersöka nytta och kostnad med revision i små aktiebolag. Slutsatserna kring undersökningen publicerades i en rapport som presenterades den 16 mars 2005. Denna rapport ledde till att debatten kring revisionsplikten i de små aktiebolagen togs upp på nytt. Många har olika åsikter angående detta och i praktiken är frågan inte utredd och det finns ett behov att undersöka ämnet vidare. Vår studies huvudproblem är: Hur påverkar en förändring i revisionsplikten revisionsbolagen? Vilka konsekvenser får detta för klienterna, de små aktiebolagen?</p><p>Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka behovet och nyttan med revisionsplikt för mindre bolag ur revisorernas perspektiv. Samt att undersöka hur en förändring påverkar klienterna, de små aktiebolagen.</p><p>Avgränsningar: Vi avser att enbart fokusera oss på hur förändringarna påverkar revisorer samt deras klienter. Avgränsningarna blir därför att vi har valt att välja bort hur det påverkar resten av marknaden som exempelvis kreditgivare. Ytterliggare en avgränsning är att vi enbart har fokuserat oss på en storstad, Stockholm.</p><p>Metod: För att genomföra undersökningen tänker vi använda oss av en kvalitativ och kvantitativ metod. Insamlingen skall ske genom personliga intervjuer med revisorer samt via enkäter med de små aktiebolagen.</p><p>Resultat och slutsatser: Den kvantitativa undersökningen visar att en klar majoritet av respondenterna är positivt inställda till en förändring av revisionsplikten, dock upplevs ett borttagande som negativt, då det kan ge konsekvenser. Som till exempel kan det bli svårare att ta nya lån. Den kvalitativa undersökningen visar att de större revisionsbolagen inte i alltför stor utsträckning berörs av en förändring då detta endast innebär en omfördelning av arbetsuppgifterna, men att de små revisionsbolagen kan få det svårare med en sådan omstrukturering. Ett borttagande upplevs mest som negativt för de små revisionsbolagen då en ökad konkurrens kan leda till att de inte kan fortsätta sin verksamhet som den ser ut idag. Samtliga är överens om att nyttan av de utförda revisionstjänsterna överväger kostnaden, trots de stigande priserna. Att en förändring av revisionsplikten skulle kunna vara önskvärt men inte ett borttagande.</p>

<p>Revisorer skall ta hänsyn till många områden när de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskåren den allmänna uppfattning som finns inom gruppen angående vad som är ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar således revisionsbranschens egna värderingar och självkritik inom områden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som är att undersöka revisorns roll med hänsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare är syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrån Ferdinand Tönnies teori om samhället och utifrån teorier om roller samt grupptillhörighet. Några slutsatser som rapporten leder fram till är att det hos revisorer finns en grogrund för olika rollkonflikter, till exempel i valet mellan rådgivning och revision, men det är inte ett problem specifikt för revisorerna i Varberg. En annan slutsats som dras är att en utomstående part bör medverka vid upprättandet av analysmodellen, allt för att ytterliggare stärka oberoendet. I diskussionen angående revisionspliktens vara eller icke-vara drar vi slutsatsen att ett eventuellt slopande kan få konsekvensen att revisorer i kommuner utanför storstadsområden eventuellt kan komma att få söka sina klienter där de stora bolagen finns, det vill säga i storstadsregionerna.</p>

När det nya lagförslaget träder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss på hur revisionsbyråerna blir påverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förändringar som avskaffandet kan tänkas föra med sig. Hur stora förändringarna kommer att bli i framtiden är svårt att förutse då man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrågas av de små bolagen. Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten få för revisionsbyråerna? Vilka strategiska val väljer byråerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrån dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförändringen att påverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vår D-uppsats är att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyråerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förändringarna. I vår uppsats har vi valt att nyttja metoder så som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrån det ämnesval vi har valt att beröra. Med utgångspunkt i ämnet "revisionspliktens avskaffande" valde vi att inte skriva utifrån det uppenbara utan att mer konkretisera det bakomliggande problemet som ligger till grund till avskaffandet av revision sett utifrån de olika aktörernas perspektiv.

Sammanfattning Sedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera är Sverige ett av få länder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebär att en revisor med en professionell, skeptisk inställning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom även EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, där det i det fjärde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta småföretag från revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt. Det jag i denna uppsats valt att undersöka är: Vilka konsekvenser får ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av småföretag? Syftet med min studie är att genom intervjuer förstå vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av småföretag. Jag vill även få insikt i vad som kan ersätta det reviderade materialet vid bedömningen. Jag har valt att använda mig av ett deduktivt angreppssätt, med den teoretiska referensramen som grund för att utforma den intervjuguide jag använt mig av vid datainsamlingen. Den teoretiska referensramen består av tre delar: revision, kreditbedömning samt tänkbara konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten. Revisionsavsnittet beskriver vad revision innebär samt vilka lagar och regler som styr. Avsnittet om kreditbedömning beskriver hur kreditbedömningen av företag går till, vilket underlag som kreditgivarna använder, vilken betydelse materialet har samt vilka risker som anses uppkomma i samband med kreditgivning. I det avslutande avsnittet presenterar jag resultatet från en studie som genomförts i England efter att de avskaffat revisionsplikten, detta för att få en inblick i vilka konsekvenser som ett avskaffade kan medföra. Min undersökning visade att bankerna använder det reviderade materialet vid flera moment i deras kreditbedömningsprocess samt vid en årlig kontroll av företagen. De olika momenten är bland annat en analys av framtida kassaflöde och företagets framtid. Det reviderade materialet används för att avgöra om ett företags framtidsplaner verkar rimliga och som grund för att räkna ut ett framtida kassaflöde. Vilket visar på att det reviderade materialet ger banken nytta vid kreditbedömningen av småföretag. Den reviderade balans- och resultaträkningen är inte den enda fördelen som kommer med revisionen. Andra fördelar som enligt banken medföljer är tillgång till en revisor som de kan kontakta under kreditbedömningen samt revisionsberättelsen där väsentliga händelser kommenteras. Att ersätta det reviderade materialet finns det ingen anledning till, det är däremot viktigare att ersätta revisionens granskande funktion. För att företagen kommer även i fortsättingen att upprätta en årsredovisning men den kommer dock inte att vara granskad av någon oberoende part. Slutsatsen jag kan dra av min studie är att de konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten skulle få för bankerna vid kreditbedömningen av småföretag, är att bedömningsprocessen blir förlängd. Detta på grund av att banken måste göra en djupare granskning av företagets finansiella information för att fastställa trovärdigheten.

Bakgrund och problem: Denna uppsats tar avstamp i den aktuella debatten om revisionspliktens vara eller inte vara för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. Detta trots att EU:s regler tillåter att medlemsländerna lättar på eller helt undantar kraven på revision för små företag. Ju mindre ett företag blir desto mindre tenderar nyttan av revisionen för just ägarna bli. Vad syftet med revisionen är för dessa små företag, för vem den är viktig och vilka effekter den har är således långt ifrån självklart. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka uppfattningar som finns kring syftet, intressenterna och effekterna av revision hos personer och organisationer som har stor kunskap om och/eller stort intresse i revisionspliktens utformning. Metod: En kvalitativ studie har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer och analys av ett antal debattartiklar och texter. Teori: Uppsatsens teoretiska referensram bygger på Agentteorin (eng. Principal-agent theory) och Intressentteorin (eng. Stakeholder theory). Empiri: Det empiriska materialet består dels av sammanställningar och citat ur fem stycken intervjuer och dels av referat och citat ur ett antal debattartiklar och texter. Slutsatser: Slutsatsen som dras är att det tycks råda enighet kring syftet med revision även om det till viss del råder skilda uppfattningar om revisionens praktiska utforming. Angående företagens intressenter dras slutsatsen att det inte finns någon primär intressent i aktiebolag där ledning och ägande inte är åtskilt utan fler intressenter kan ses som likvärdiga. Vidare dras slutsatsen att de förväntade effekterna av revision är få och väldigt övergripande samt att dessa effekter försvinner i takt med att skillnaden mellan ägande och ledning avtar.

Diskussionerna kring om Sverige ska ha revisionsplikt för små aktiebolag är idag omfattande. EG:s fjärde direktiv lämnar utrymme för medlemsländerna att själva besluta om revisionsplikten ska beröra även de små bolagen. Efter att Danmark och Finland nyligen valt att avskaffa revisionsplikten är det i dagsläget endast Sverige och Malta som har valt att hålla revisionsplikten obligatorisk för samtliga aktiebolag. Huvudargumenten för att bibehålla revisionsplikten för små bolag har varit att revision medför trovärdighet i årsredovisningarna, motverkar brottslighet och att Sverige har ett komplicerat regelverk. Konsekvenserna av att ha revisionsplikt medför dock stora kostnader för de små bolagen. Då nya internationella regler, som är avsedda för stora bolag, är på väg att implementeras kommer de små bolagen ytterligare att drabbas. Utöver stora kostnader för små bolag diskuteras även harmoniseringen med de resterande EU-länderna. Kan de så kan väl vi? Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka tänkbara utfall avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige skulle medföra ur intressenternas synvinkel. Detta genom att föra en jämförande diskussion om relevanta likheter och skillnader mellan Sverige, Danmark och Storbritannien efter att ha analyserat effekterna av motsvarande åtgärd i de två sistnämnda länderna. För att försöka förutse vilka konsekvenser avskaffning av revisionsplikten kan ha har vi i vår uppsats valt att genom en ren teoretisk litteraturstudie jämföra Sverige med Danmark, detta eftersom Danmark, utöver att de har liknande revisionsregler och har haft en liknande diskussion kring revisionspliktens existens som Sverige, nyligen avskaffat revisionsplikt för små aktieselskab samt anpartsselskab. Vi har valt att i huvudsak använda oss av agentteorin och stakeholder theory som grund till vår uppsats. Det som framkommit av studien är att ett avskaffande av revisionsplikten inte medför några radikala förändringar. I Danmark har endast 2 % av de berörda bolagen, valt att avskaffa revisionen. I Sverige förväntas det ske ett liknande utfall. En av de största anledningarna till att små bolag behåller revision är att de vill ge en rättvisande och trovärdig bild utåt för intressenterna, främst kreditgivarna. Det har dock visat sig att det är en eftersläpande effekt i avskaffningen, dvs. att fler och fler bolag avstår från revision med åren. Detta medför att agentteorin inte stämmer så bra i detta fall eftersom små företag även fortsättningsvis väljer revision. Detta i sin tur gör att stakeholder theory fortsättningsvis blir hållbar då alla intressenter får samma mängd information. Oavsett om revisionsplikten nu försvinner eller inte i Sverige så efterfrågas nya, förenklade regler. Sverige behöver, precis som Danmark, nya regler för de små bolagen då de internationella reglerna som implementeras för att få ett harmoniserat EU, i huvudsak är riktade mot stora bolag. Dessa regler är alldeles för komplicerade och bitvis överflödiga för små aktiebolag.

Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten ska avskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ”Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?”. Uppsatsens syften var att beskriva den externa revisionens betydelse för små företags finansiärer samt att beskriva hur bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser ser ut. Ytterligare ett syfte var att analysera om banker och riskkapitalister ser olika på revision och att identifiera möjliga förändringar av bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi använde oss av en kvalitativ metod med intensivt upplägg eftersom den lämpar sig bäst när avsikten är att gå på djupet med ett fåtal enheter. I vår uppsats valde vi att intervjua sex respondenter varav två banker, två riskkapitalbolag och två affärsänglar. Slutsatser som vi kunde dra var att samtliga finansiärer är positiva till den externa revisionen. Det framkom även att bankerna och riskkapitalbolagen är mer beroende av den ekonomiska informationen, medan affärsänglarna bedömer personen i större grad och är mer insatta i företagets verksamhet. Efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer banker och riskkapitalbolag kräva att företags årsredovisningar ska vara reviderade. Deras bedömningsprocesser kommer därmed inte att förändras i någon stor utsträckning. Affärsänglarnas bedömningsprocesser kommer inte att förändras i någon större grad då de använder sig av andra variabler än den ekonomiska informationen vid en investeringsbedömning.

Förslaget att slopa revisionsplikten för små företag i Sverige är ett högaktuellt ämne som berör många olika grupper i samhället så som revisionsbyråer, små företag, kreditgivare och Skatteverket. I april 2008 lämnades ett delbetänkande från Statens Offentliga Utredningar som föreslår att 96,5 procent av Sveriges företag ska tillåtas att slopa revision. Uppsatsen fokuserar på hur stora revisionsbyråers verksamhet kommer att påverkas eller redan har påverkats av en lagförändring samt hur arbetsfördelningen mellan redovisning och revision förväntas förändras. Författarna har intervjuat revisorer på Sveriges fyra största revisionsbyråers lokala kontor i Jönköping. För att få en uppfattning om hur branschen anpassar sig till lagförslaget presenteras information om auktoriserade redovisningskonsulter och Standard för redovisningskonsulter samt att förhållandet mellan redovisning och revision förklaras. Vidare tittar författarna på hur övriga länder i Europa har påverkats vid ett slopande av revisionsplikten. Majoriteten av respondenterna är positiva till slopandet av revisionsplikten men anser dock att gränsvärdena är för höga. Dessutom menar de att slopandet bör genomföras i flera steg. Det finns ingen större oro bland respondenterna att de kommer förlora revisionsuppdrag. En möjlighet revisorerna ser är att även auktorisera sig som redovisningskonsulter vilket kan ge dem mer varierade arbetsuppgifter. Tre av revisionsbyråerna har påbörjat förändringsarbetet i olika utsträckningar för att möta förändringar på marknaden. Branschen har tagit åtgärder för att möta de förväntade förändringarna i och med slopandet av revisionsplikten. Författarna menar att redovisningskonsulterna kommer få en ökad status i branschen i och med en auktorisation. De kommer bland annat arbeta med mer kvalificerade arbetsuppgifter. Detta tack vare ramverket Reko, som ger riktlinjer för redovisningskonsulterna att arbeta efter. I den nya tjänsten bokslutsberättelse intygar den auktoriserade redovisningskonsulten att redovisning är utförd enligt standard i Reko. Dessa förändringar tror författarna kommer leda till att revisionsbyråerna kommer att utveckla och erbjuda fler redovisningstjänster till sina kunder i framtiden. / The proposal regarding the abolishment of statutory audit in small companies in Sweden is a highly discussed topic that concern many different groups in the society such as audit bureaus, small companies, creditors and the Swedish tax agency. In April 2008 a partial report was published by Swedish Government Official Reports. The report suggests that 96.5 percent of all Swedish companies will be excluded from the statutory audit. The thesis focus on how the big Swedish audit bureaus will be affected, or have already been affected, by an amendment to abolish statutory audit in Sweden. The authors will also investigate how the work distribution between accounting and auditing is expected to change on these bureaus. The authors have performed interviews with auditors on Sweden’s four largest auditing bureaus local offices in Jönköping. To understand how the auditing business will adjust to the amendment, information concerning authorized accounting consultants, “Standard för redovisningskonsulter – Reko”, and the relationship between accounting and auditing will be presented. Furthermore, the authors present how other countries in the European Union have been affected by the abolishment of statutory audit. The majority of the respondents are positive towards the abolishment of the statutory audit. They believe however that the limits are set too high and that the abolishment should be implemented in several steps. The respondents are not concerned about the decrease in audit assignments. One opportunity for the auditors is to become authorized accounting consultants which will provide them with more varied working assignments. Three auditing firms have already initiated the work of change in different degrees to meet the transformation in the market. The business has already taken actions to meet the expected changes according to the abolishment of statutory audit. The authors believe that the accounting consultants will gain an increased status in the business through the authorization. They will among other things have more qualified work tasks due to Reko, which provide guidelines for the authorized accounting consultants. With the new service, accounting report, the authorized accounting consultant verifies that the quality of the accounting is in line with the standards in Reko. The authors believe that these changes will lead to that the audit bureaus will develop and provide additional accounting services in the future.

Revisionsplikten för små aktiebolag kommer att avskaffas i juli 2010 och  i stället bli frivillig. Den avskaffade revisionsplikten förväntas innebära  både för och nackdelar. Till förväntade fördelar kan nämnas minskade  kostnader för de företag som väljer bort revisionsplikten; till förväntade  problem och eventuella nackdelar ökad ekonomisk brottslighet samt  ökade kostnader för samhället.   Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska  brottsligheten kan tänkas bli påverkad av den slopade revisionsplikten i  Sverige genom att undersöka vilka effekter som observerats i andra EU-länder som redan har slopat revisionsplikten.   Undersökningen bygger på intervjuer med revisorer i Sverige, Finland,  Danmark och Irland samt Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt  FAR SRS. Dessa har intervjuats via e-post, telefon eller personligen  beroende på geografiskt läge. Arbetet inleddes dock med förberedelser  kring den teoretiska referensramen.   Olikheter har påvisats sig bland respondenter i frågan om den  ekonomiska brottsligheten kommer att öka efter avskaffandet av  revisionsplikten. I de undersökta länderna har den ekonomiska  brottsligheten inte påverkas i någon avsevärt mening. Det har varken  framkommit från de utländska respondenterna eller någon annan källa  som kunde styrka motsatsen. Dock kan brottsligheten i Sverige öka  något på grund av småföretagens utsatthet samt att de föreslagna  gränsvärdena innebär att majoriteten av företag omfattas av avskaffad  revisionsplikt.

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte. Problem:  Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning? Syfte:  Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag. Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer. Empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i en analys. Slutsats: De intervjuade revisorerna anser att förvaltningsrevision är positivt sett ur ett intressentperspektiv, men att ansvarsfrihetsrekommendationens betydelse urholkas i ägarledda företag. Revisorerna anser även att de hade en rådgivande roll och denna uppfattning inte kommer att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas.