No description available.

Sverige var som näst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats är att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte använda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag väljer att ha kvar revisorn. I dagsläget är det fortfarande lån från bank som är den största finansieringskällan för SME företag. Det är främst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som står för den största utlåningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin är den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets återbetalningsförmåga. Återbetalningsförmågan fastställs genom att företagsrådgivaren gör beräkningar utifrån företagets finansiella rapporter såsom soliditet och räntabilitet. Syftet med undersökningen har varit att reda på vilken information bankerna kräver av företag som inte har en revisor samt undersöka om revisionspliktens avskaffande har gett någon effekt på kreditgivningen. För att ta reda på dessa forskningsfrågor har fem djupintervjuer gjorts med Handelsbanken och Swedbank. De slutsatser författarna har kommit fram till är att det ännu är lite tidigt att se några effekter av avskaffandet av revisionsplikten i samband med kreditgivning. Det man kan se är att samtliga respondenter anser att revision bidrar med nytta och att informationen som lämnas blir mer tillförlitlig.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för småföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor är enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under två år inte överstiger mer än ett av följande krav: 1) nettoomsättning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anställda.   Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag är det upp till de själva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sådant beslut är det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision.   I och med den starka förbättringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrågan på krediter stigit de två senaste åren (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34). Detta gör långivare till en aktuell aktör på marknaden och de har en stor betydelse för företagen. De största kreditinstituten som agerar på Sveriges finansmarknad är banker och de som står för majoriteten av utlåning är de fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank (Svenska bankföreningen, 2010).   Syftet med denna studie är således att undersöka värdet av reviderade årsredovisningar för bankerna vid sina beslut om kreditgivning till småföretag. Studien har intention att underlätta för småföretag i sina beslut om att anlita en revisor eller inte, vilket är en ny situation som företagen ställs inför i och med revisionspliktens avskaffande.   De empiriska iakttagelserna tyder på att bankernas kreditgivningsprocesser utförs på liknande sätt. Exempelvis utgår alla bankers kreditgivningsprocess från att bedöma företagens återbetalningsförmåga. För att bedöma återbetalningsförmågan använder bankerna liknande informationskällor, där årsredovisningar används i stor utsträckning.   Slutsatser av denna studie är att reviderade årsredovisningar normalt sett inte är ett krav från bankerna för att bevilja kredit till företag. Handlar det däremot om stora lånebelopp eller om företaget agerar i en osäker bransch kan det finnas chans att banken kräver reviderade årsredovisningar. Vidare tyder det på att reviderade årsredovisningar kan påverkar företagets räntesats. Däremot finns inget som tyder på att lånebeloppet skulle vara olika beroende på om företaget har reviderade årsredovisningar eller inte. Det ska slutligen påpekas att studien genomfördes under en testperiod för bankerna och inga centrala beslut har ännu blivit tagna angående hur bankerna ska behandla företag med oreviderade årsredovisningar.

Inledning: Sedan i november 2010 är revision för småföretag inte längre ett tvångenligt lag i Sverige. Marknaden för redovisnings- och revisionstjänster har dessutomutvecklats så att funktioner som tidigare endast revision kunde bidra med till ettföretag numera även kan erhållas genom redovisningstjänster. Det är såledesintressant att undersöka vad som påverkar småföretagen till det val av tjänst de gör. Problemformulering: Vilka faktorer påverkar småföretagens val av externaredovisnings- och revisionstjänster? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga faktorer som påverkar småföretags val avredovisnings- och revisionstjänster. Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ undersökningsmetod där detempiriska materialet har genererats genom en internetbaserad enkätundersökning.Deltagarna i enkätundersökningen består av småföretag i Sverige som valts ut genomett slumpmässigt urval. Resultat och slutsats: Studien påvisar att regional placering, anställda, ägarstruktur,omsättning och företagarens ålder är samtliga faktorer som enligt vår studie påvisarett samband med valet av redovisnings- och revisionstjänster. Av studiens resultat kanvi således konstatera att kontroll och verifierbarhet, samt gamla vanor ochförväntningar är samtliga viktiga omständigheter när företagaren står inför sitt val avexterna tjänster.

No description available.

<p>Förslaget att slopa revisionsplikten för små företag i Sverige är ett högaktuellt ämne som berör många olika grupper i samhället så som revisionsbyråer, små företag, kreditgivare och Skatteverket. I april 2008 lämnades ett delbetänkande från Statens Offentliga Utredningar som föreslår att 96,5 procent av Sveriges företag ska tillåtas att slopa revision. Uppsatsen fokuserar på hur stora revisionsbyråers verksamhet kommer att påverkas eller redan har påverkats av en lagförändring samt hur arbetsfördelningen mellan redovisning och revision förväntas förändras. Författarna har intervjuat revisorer på Sveriges fyra största revisionsbyråers lokala kontor i Jönköping. För att få en uppfattning om hur branschen anpassar sig till lagförslaget presenteras information om auktoriserade redovisningskonsulter och Standard för redovisningskonsulter samt att förhållandet mellan redovisning och revision förklaras. Vidare tittar författarna på hur övriga länder i Europa har påverkats vid ett slopande av revisionsplikten. Majoriteten av respondenterna är positiva till slopandet av revisionsplikten men anser dock att gränsvärdena är för höga. Dessutom menar de att slopandet bör genomföras i flera steg. Det finns ingen större oro bland respondenterna att de kommer förlora revisionsuppdrag. En möjlighet revisorerna ser är att även auktorisera sig som redovisningskonsulter vilket kan ge dem mer varierade arbetsuppgifter. Tre av revisionsbyråerna har påbörjat förändringsarbetet i olika utsträckningar för att möta förändringar på marknaden. Branschen har tagit åtgärder för att möta de förväntade förändringarna i och med slopandet av revisionsplikten. Författarna menar att redovisningskonsulterna kommer få en ökad status i branschen i och med en auktorisation. De kommer bland annat arbeta med mer kvalificerade arbetsuppgifter. Detta tack vare ramverket Reko, som ger riktlinjer för redovisningskonsulterna att arbeta efter. I den nya tjänsten bokslutsberättelse intygar den auktoriserade redovisningskonsulten att redovisning är utförd enligt standard i Reko. Dessa förändringar tror författarna kommer leda till att revisionsbyråerna kommer att utveckla och erbjuda fler redovisningstjänster till sina kunder i framtiden.</p> / <p>The proposal regarding the abolishment of statutory audit in small companies in Sweden is a highly discussed topic that concern many different groups in the society such as audit bureaus, small companies, creditors and the Swedish tax agency. In April 2008 a partial report was published by Swedish Government Official Reports. The report suggests that 96.5 percent of all Swedish companies will be excluded from the statutory audit. The thesis focus on how the big Swedish audit bureaus will be affected, or have already been affected, by an amendment to abolish statutory audit in Sweden. The authors will also investigate how the work distribution between accounting and auditing is expected to change on these bureaus. The authors have performed interviews with auditors on Sweden’s four largest auditing bureaus local offices in Jönköping. To understand how the auditing business will adjust to the amendment, information concerning authorized accounting consultants, “Standard för redovisningskonsulter – Reko”, and the relationship between accounting and auditing will be presented. Furthermore, the authors present how other countries in the European Union have been affected by the abolishment of statutory audit. The majority of the respondents are positive towards the abolishment of the statutory audit. They believe however that the limits are set too high and that the abolishment should be implemented in several steps. The respondents are not concerned about the decrease in audit assignments. One opportunity for the auditors is to become authorized accounting consultants which will provide them with more varied working assignments. Three auditing firms have already initiated the work of change in different degrees to meet the transformation in the market. The business has already taken actions to meet the expected changes according to the abolishment of statutory audit. The authors believe that the accounting consultants will gain an increased status in the business through the authorization. They will among other things have more qualified work tasks due to Reko, which provide guidelines for the authorized accounting consultants. With the new service, accounting report, the authorized accounting consultant verifies that the quality of the accounting is in line with the standards in Reko. The authors believe that these changes will lead to that the audit bureaus will develop and provide additional accounting services in the future.</p>

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för 97 % av Sveriges företag; målet med regleringen var att minska företagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till högre kreditkostnader. Anledningen är att banker inte anser att de finansiella rapporterna är av lika hög kvalitet utan granskning av revisor och därför upplever högre risk. Den här studien undersöker om kreditkostnaden skiljer sig mellan företag som använder revisor och företag som inte använder revisor. Studien undersöker även skillnader i skuldsättningsgrad mellan dessa företag. Undersökningen tar avstamp i ett agentteoretiskt ramverk då detta ger en förklaring till varför skillnad i ränta kan uppstå. Resultaten från studien visar inte på några signifikanta skillnader i räntenivå men däremot på en signifikant lägre skuldsättningsgrad hos företag som använder revisor efter att regleringen införts. Resultat från tidigare forskning menar att användandet av revisor är korrelerat med förbättrade kreditvillkor. Den här studien har observerat att användandet av revisor påverkar företags kreditkostnad om än till en låg förklaringsgrad.

No description available.

Problembakgrund: Svenskt Näringsliv gav för en tid sedan professorerna Per Thorell och Claes Norberg ett uppdrag att undersöka nytta och kostnad med revision i små aktiebolag. Slutsatserna kring undersökningen publicerades i en rapport som presenterades den 16 mars 2005. Denna rapport ledde till att debatten kring revisionsplikten i de små aktiebolagen togs upp på nytt. Många har olika åsikter angående detta och i praktiken är frågan inte utredd och det finns ett behov att undersöka ämnet vidare. Vår studies huvudproblem är: Hur påverkar en förändring i revisionsplikten revisionsbolagen? Vilka konsekvenser får detta för klienterna, de små aktiebolagen? Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka behovet och nyttan med revisionsplikt för mindre bolag ur revisorernas perspektiv. Samt att undersöka hur en förändring påverkar klienterna, de små aktiebolagen. Avgränsningar: Vi avser att enbart fokusera oss på hur förändringarna påverkar revisorer samt deras klienter. Avgränsningarna blir därför att vi har valt att välja bort hur det påverkar resten av marknaden som exempelvis kreditgivare. Ytterliggare en avgränsning är att vi enbart har fokuserat oss på en storstad, Stockholm. Metod: För att genomföra undersökningen tänker vi använda oss av en kvalitativ och kvantitativ metod. Insamlingen skall ske genom personliga intervjuer med revisorer samt via enkäter med de små aktiebolagen. Resultat och slutsatser: Den kvantitativa undersökningen visar att en klar majoritet av respondenterna är positivt inställda till en förändring av revisionsplikten, dock upplevs ett borttagande som negativt, då det kan ge konsekvenser. Som till exempel kan det bli svårare att ta nya lån. Den kvalitativa undersökningen visar att de större revisionsbolagen inte i alltför stor utsträckning berörs av en förändring då detta endast innebär en omfördelning av arbetsuppgifterna, men att de små revisionsbolagen kan få det svårare med en sådan omstrukturering. Ett borttagande upplevs mest som negativt för de små revisionsbolagen då en ökad konkurrens kan leda till att de inte kan fortsätta sin verksamhet som den ser ut idag. Samtliga är överens om att nyttan av de utförda revisionstjänsterna överväger kostnaden, trots de stigande priserna. Att en förändring av revisionsplikten skulle kunna vara önskvärt men inte ett borttagande.

Titel: Efterfrågan på revisionsbyråernas tjänster för företag utan revisionsplikt. En studie om varför revisions- eller rådgivningstjänster efterfrågas. Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades för de minsta företagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna lagändring var att de minsta företagen skulle kunna få välja vilka revisions- och rådgivningstjänster de har behov av. Tidigare studier har gjorts i utländska företag för att se på varför företag anlitar en revisionsbyrå trots att det inte längre är lagstadgat. Vi vill utifrån detta studera varför företag i Sverige anlitar en revisionsbyrå för antingen revisions- eller rådgivningstjänster trots att de inte behöver det enligt lag. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva efterfrågan på revisionsbyråernas tjänster för de minsta företagen som går under gränsen för revisionsplikten. För att därefter skapa förståelse för varför företagen efterfrågar antingen revision eller rådgivning från revisionsbyråerna och utveckla en modell kring möjliga samband. Problemformulering: Hur kan efterfrågan på revisionsbyråernas tjänster förklaras för företag utan revisionsplikt? Metod: I denna studie har en kvalitativ undersökningsmetod använts med en abduktiv ansats. Primärdatan har samlats in genom besöksintervjuer hos både revisionsbyråer och företag utan revisionsplikt för att besvara vår frågeställning. Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att företag utan revisionsplikt efterfrågar rådgivning från en revisionsbyrå, främst operativ rådgivning. Denna efterfråga beror på att kompetensen saknas i företaget, vilket en revisionsbyrå kan tillföra. Respondenterna anser att en revisionsbyrå skapar en trygghet för både en själv och utomstående part, då den ekonomiska informationen blir korrekt utförd och därmed går att lita på.