<p>Sammanfattning I dagsläget är Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillämpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillämpa undantaget enligt EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka åtgärder som krävs för ett avskaffande av revisionsplikten för de små aktiebolagen. Det före detta justitierådet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de små och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklån. Då de fyra storbankerna, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB, står för majoriteten av utlåningen till allmänheten innebär detta indirekt att dessa även står för majoriteten av utlåningen till de svenska företagen. Det viktigaste vid kreditgivningen är att fastställa den återbetalningsförmåga företaget har. För att kunna fastställa denna begär kreditgivarna in olika beslutsunderlag såsom årsredovisningar vilka ligger till grund för beräkningar av bland annat olika typer av finansiella nyckeltal. Dessa årsredovisningar måste, för aktiebolagen, ha granskats av en kvalificerad revisor enligt aktiebolagslagen. Detta innebär att bankerna kan sätta en stor tillit till dessa siffror vid en kreditansökan. Vår problemformulering lyder som följande; hur påverkar revisionen och revisionsberättelsen kreditbeslutet till små och medelstora företag? Syftet med studien är att undersöka värdet av reviderade räkenskaper vid kreditbeslutet till små och medelstora företag. Uppsatsen är av kvalitativ undersökningsdesign och intervjuer har därför genomförts med alla fyra storbanker utifrån den hermeneutiska kunskapssynen. De empiriska resultaten visar att bankerna använder sig av olika modeller vid kreditbedömningen. Alla syftar dock till att i slutändan kunna bedöma företagets återbetalningsförmåga för att på så sätt minska respektive banks risk vid utlåning. De beslutsunderlag som bankerna begär in är liknande. Alla kräver årsredovisning/bokslut som är granskad av en revisor. Ett par av bankerna ser även att ägaren/-arna lämnar in någon typ av likviditetsbudget över lånets syfte. En revisionsberättelse som inte är utformad enligt standardutformningen gör att bankerna genast blir vaksamma. De tar dock oftast kontakt med företaget för att utreda skälen till de anmärkningar revisorn har haft. De slutsatser vi drar från studien är att det råder oenighet kring vilken information bankerna kommer att begära vid en kreditansökan då revisionsplikten kan komma att avskaffas. En bank kommer självfallet att bevilja lån utan reviderad information eftersom detta redan görs idag medan två andra banker kommer att kräva reviderade årsredovisningar. Hur dessa kommer att se ut är däremot oklart. Det som kan konstateras är att ingen av bankerna har kommit ut med några klara direktiv som kommer gälla då revisionsplikten eventuellt avskaffas.</p>

<p>Det finns idag långt framskridna planer på att avveckla den svenska revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dåvarande justitierådet Bo Svensson att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens beräkningar kan leda till kostnadsbesparing på 5,8 miljarder kronor för företagen.</p><p>SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik från olika intressentgrupper inom samhället. Skatteverket är en intressent vilken i hög grad kommer att påverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nämnvärd utsträckning av det diskuterade förslaget. Utredningen fastställer att tex. den orena revisionsberättelsen, vilken enligt lag skall skickas till Skatteverket, är ett grundlöst verktyg inom verksamheten. Utredningen anser även att den indirekta effekten en företagsrevisor skapar genom att bringa ordning i företagens redovisning via revision, inte går att påvisa.</p><p>Undersökningens problemformulering lyder - Vilken nytta har Skatteverket av revision i den dagliga verksamheten? Syftet är att ur ett samhällsperspektiv undersöka vilken roll reviderade årsredovisningar spelar i Skatteverkets verksamhet, samt vad detta kan leda till för konsekvenser för samhället vid en slopad revisionsplikt.</p><p>Undersökningen bygger på intervjuer vilka genomförts med tre respondenter vid Skatteverket samt två respondenter från två olika Revisionsbyråer. De empiriska iakttagelserna tyder på att revisionsplikten idag utgör en viktig faktor i Skatteverkets verksamhet, både indirekt samt direkt. Nyttan av revisionsplikten är svår att värdera, och framförallt den indirekta nyttan. Dock anser respondenterna att den indirekta nyttan är stor. Den direkta nytta revisionen ligger till grund för baseras främst på den orena revisionsberättelsen. Denna används främst vid Skatteverkets arbete med att framställa urval och kan enligt en intern rapport vilken framkommit under undersökningen härledas till Skattefelet.</p><p>Konsekvensen av detta är att ifall revisionsplikten slopas kommer Skatteverket enligt egen utsago att behöva genomföra kompenserande åtgärder för att väga upp bortfallet av informationsunderlag, genom att dels den direkta nyttan och den indirekta nyttan kan försvinna.</p><p>Undersökningen når slutsatsen att den slopade revisionsplikten kommer att göra en stor inverkan på Skatteverket verksamhet. Detta är en motsättning av den slutsats SOU 2008:32 når, där revisionens inverkan på Skatteverket anses betydligt mindre.</p>

<p>Hur kommer ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten att</p><p>påverka revisorer? Kommer efterfrågan på revision att förändras</p><p>och kommer några alternativa redovisnings- och revisionstjänster</p><p>att uppkomma?</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer anser sig påverkas av revisionspliktens eventuella avskaffande. De slutsatser som framkom genom uppsatsen är att avskaffandet leder till ett gynnsammare företagsklimat. Många företag kommer att välja revision på frivillig basis. Avskaffandets övergångsperiod kommer att vara turbulent. Långsiktigt uppnås dock stabilitet, vilket innebär att det inte kommer ske några större förändringar på revisoryrket</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – utifrån tre olika intressenters perspektiv</p><p>Nivå: Kandidat</p><p>Utgivningsår: 2010</p><p>Författare: Emanuel Vardi, Oscar Larsen och Thomas Karlsson</p><p>Handledare: Per Janze</p><p>Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vilket sätt revisionsbyråerna (GrantThornton och KPMG), Skatteverket och bankerna (Handelsbanken och Nordea) skulle kunnapåverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Vi ska även diskutera kring vilka förändringarsom kan komma att ske.</p><p>Metod: I den här studien har vi utgått från den kvalitativa metoden och vi har genomförtmuntliga intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket och banker.</p><p>Slutsats: Resultatet som vi har kunnat konstatera i den här studien är att det kommer att ske enförflyttning angående efterfrågan från revision till redovisning. De tre intressenternaförbereder sig för framtiden genom att ta fram nya riktlinjer i sitt arbete med aktiebolagen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning efter avskaffandet hur intressenterna har påverkats.Ett annat förslag är att undersöka huruvida aktiebolagen som inte kommer omfattas avrevisionsplikten valt bort revisionen eller inte.</p><p>Nyckelord: Revision, revisor, revisionsplikt, avskaffande, banker, revisionsbyrå, Skatteverket.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på om några av revisionsbyråerna i Gävle anser att det nya lagförslaget, om att avskaffa revisionsplikten från och med år 2010 för små aktiebolag, på något sätt kommer att påverka dem och i så fall på vilket sätt. Vårt syfte är även att ta reda på om revisionsbyråerna på något sätt kommer att förändra sin verksamhet om revisionsplikten avskaffas och i så fall på vilket sätt.  Vi har utgått från den kvalitativa metoden i denna uppsats och har utfört muntliga intervjuer med respondenter från ett antal olika revisionsbyråer. Materialet vi fått fram har sedan sammanställts i löpande text, analyserats genom att vi jämfört empirin med den teoretiska referensramen och har till sist resulterat i våra egna slutsatser.  De resultat vi observerat i denna studie är bland annat att revisorer i Gävle inte verkar oroliga inför en oviss framtid. De ser fram emot ett avskaffande av revisionsplikten och har redan börjat förbereda sig inom verksamheten på vad denna förändring kan komma att leda till vad gäller nya typer av uppdrag.</p>

<p>Background & Problem: The Statutory audit was initiated in the beginning of 1983 with the argument that it had a preventative affect against economic crimes. It is discussed whether the statutory audit should be abolished considering it brings major costs for small limited companies, also there are discussions however easing the regulation for these companies. What effect would it impose for the preventative work against economic crimes if the statutory audit is abolished?</p><p>Purpose: The purpose with this study is to learn how an abolishment of the statutory audit among so called micro businesses will affect authorities’ preventive work against the economic crimes.</p><p>Demarcate: The study is demarcated to comprise only authorities that work with preventing economic crimes with help of the statutory audit and that will be affected of an possible abolishment, such as the Swedish Tax Office (Skatteverket) and the Swedish National Economic Crimes Bureau (Ekobrottsmynigheten).</p><p>Methodology: The research is based on a qualitative approach with personal interviews with two representatives from each authority. The gathering of data has been done by researching literature and databases.</p><p>Conclusions: The result shows that the statutory audit is significant for the authorities and their preventive work. An abolishment would lead to the careless crimes increasing when there’s no independent auditory review that can prevent these.</p> / <p>Bakgrund & Problem: Revisionsplikten infördes i början av 1983 med argumentet att den hade en förebyggande effekt mot ekonomisk brottslighet. Nu diskuteras det kring huruvida revisionsplikten ska avskaffas då den medför en alldeles för hög kostnad för små aktiebolag samt att det arbetas för en regelförenkling för dessa företag. Vilken effekt skulle ett avskaffande av revisionsplikten ha för arbetet mot att förhindra ekonomisk brottslighet?</p><p>Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur avskaffning av revisionsplikt för s.k. mikroföretag kommer att påverka myndigheternas förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att omfatta endast de myndigheter som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet med hjälp av revisionen och som berörs av en eventuell avskaffning, det vill säga Ekobrottsmyndigheten samt Skatteverket.</p><p>Metod: Undersökningen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av personliga intervjuer med två respondenter från respektive myndighet. Datainsamling har även skett via litteratursökning samt databaser.</p><p>Slutsats: Resultatet visar att revisionen har en viktig betydelse för myndigheterna i deras förebyggande arbete. Ett avskaffande skulle leda till att de oaktsamma brotten ökar då det inte längre finns en oberoende granskning av revisionen som kan förhindra dessa.</p>

<p>Uppsatsens titel: En studie om fåmansföretag och dess utdelning</p><p>– Hur påverkar 3:12 reglerna företagens utdelningsbeslut?</p><p>Slutdatum: 2008-06-02</p><p>Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, Kanditatuppsats i redovisning</p><p>Författare: Annu Bhaskar & Daniel Teglund</p><p>Handledare: Curt Scheutz</p><p>Nyckelord: Fåmansaktiebolag, 3:12-reglerna, utdelning, revisionsplikt.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ägare till fåmansföretag resonerar vid utdelning.</p><p>Delsyfte: Vilka faktorer påverkar fåmansföretagen och vad de måste ta hänsyn till.</p><p>Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod.</p><p>Empiri: Fallstudie på fem fåmansföretag och kvantitativ undersökning på 50 stycken fåmansföretag.</p><p>Slutsats: Det viktigaste resonemanget för fåmansföretagare vid utdelning är att det ska finnas tillräckligt med kapital i företaget för att de skall kunna fortsätta sin verksamhet. Något som var väldigt viktigt för fåmansägarna var att inte överskrida 3:12-reglernas gränsbelopp, för att undvika att en del av utdelningen beskattas som inkomst av tjänst.</p><p>Revisorn är även en faktor som påverkar storleken på utdelningarna. Utdelningarna har blivit större sedan de nya 3:12-reglerna infördes år 2006.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Sedan två decennier tillbaka föreligger revisionsplikt för alla aktiebolag. Syftet med revisionsplikten är att förhindra ekonomisk brottslighet samt erbjuda företagets ägare och övriga intressegrupper företagsekonomisk information. Med anledning av de nya regeldirektiven i EG-rätten föreslog Justitiedepartementet 2003 en ändring av Aktiebolagslagens bestämmelser avseende byråjäv. Förslaget innebär att det inom en och samma revisionsbyrå inte skall vara tillåtet att erbjuda både bokföringstjänster och revisionstjänster till en kund. Enligt EU:s fjärde bolagsdirektiv ges samtidigt möjlighet att göra undantag från kravet på revision i små aktiebolag i EU:s medlemsstater vilket utnyttjas av alla utom de nordiska länderna (Thorell & Norberg, 2005). Efter offentliggörandet av förslaget att införa utökat byråjäv samt med anledning av den existerande möjligheten till undantag från revisionsplikten för små aktiebolag har en debatt startat angående revisionspliktens vara eller icke vara för små aktiebolag. Bland olika intressegrupper går åsikterna om behovet av en bibehållen revisionsplikt isär.</p><p>I och med den pågående debatten fann vi det intressant att undersöka inställningen till revisionsplikten hos små aktiebolag samt utreda om olika branscher har skilda uppfattningarna om behovet av en bibehållen revisionsplikt.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka fastighetsmäklarbranschens och blomsterbranschens inställning till revisionsplikten ur små aktiebolags perspektiv samt utreda om det föreligger skillnader i inställningen till revisionsplikten mellan dessa branscher.</p><p>Undersökningen antog en deduktiv ansats då den utgick ifrån befintliga teorier inom området. En frågeenkät tillsändes små aktiebolag inom blomsterbranschen och fastighetsmäklarbranschen. De 52 svar som erhölls analyserades med den teoretiska referensramen som grund och utgör undersökningens kvantitativa del. Uppsatsens kvalitativa del består av svaren från telefonintervjuer med fem stycken revisorer vilka var ämnade att komplettera enkätundersökningens svar.</p><p>Resultatet gav att små aktiebolag inom blomsterbranschen och mäklarbranschen, som ingår i denna undersökning, har en negativ inställning till den lagstadgade revisionen och båda branscherna anser att den bör avskaffas. Undersökningen visade på åsiktsskillnad mellan branscherna främst när det gäller uppfattningen om relevansen och tillräckligheten i den information de erhåller från revisorn vid dennes revidering av företaget. Där uppvisade fastighetsmäklarbranschen en positivare inställning till informationen jämfört med blomsterbranschen. Några tydliga åsiktsskillnader om revisionsplikten branscherna emellan kunde dock inte fastställas men blomsterbranschen påvisade i många av sina svar en något negativare inställning jämförelsevis.</p><p>Slutsatsen blev att små aktiebolag är positiva till ett avskaffande av den lagstadgade revisionen. Inga tydliga skilda uppfattningar om behovet av en bibehållen revisionsplikt kunde konstateras.</p> / <p>Since two decades statutory audit exists for all limited companies regardless of the size of the company or the number of employees. The object of statutory audit is to prevent economic crimes and provide business economics information to the owner of the company and other interest groups. On account of the new guiding principles in the European community the Ministry of Justice year 2003 suggested a change in the regulation of the Companies Act with respect to bureau challenge. The suggestion denotes that the firms of auditors will not be able to offer both audit service and service of account to the same customer. Regarding the fourth principle of European Union small companies are given the possibility of exceptions from the statutory audit. This opportunity is utilized by every European country except the Nordic countries. (Thorell & Norberg, 2005). The announcement of the proposal for extended bureau challenge and the existing opportunity for small companies to exceptions from the statutory audit has started a debate among different interest groups, whether the statutory audit for small companies should remain or not.</p><p>With regards to the debate that is going on, we found it of interest to examine the attitude to the statutory audit by small companies, and also to look into the fact whether different line of businesses have different opinions about the necessity of a remaining statutory audit.</p><p>The purpose of this paper was to examine the attitude of the lines of flower and estate agency towards the statutory audit from the outlook of small companies and also to examine whether these lines of businesses have different opinions about the statutory audit.</p><p>The essay took a deductive approach when it started out from existing theories within the field of the survey. A questionnaire was mailed to small companies within the lines of flower and estate agency. The 52 answers that were received were analysed with the theoretical frame of reference as base, and form the quantitative part of the survey. The qualitative part consists of the answers from five auditors that were received from interviews over the telephone. These answers are intended to be a complement to the answers from the questionnaire.</p><p>The survey gave the result that both the lines of flower and estate agency have a negative attitude towards the statutory audit and a common opinion was that the statutory audit ought to be abolished. The survey showed that different opinions exist between the line of businesses, regarding the attitude about the relevance and the sufficiency in the information from the auditor when auditing the company. The estate agencies showed a more positive attitude to the information from the auditor than the flower line of business did. Any clear difference between the lines of businesses in the attitude of the statutory audit could not be established even if the line of flower, in many ways had a more negative attitude.</p><p>The conclusion of this paper is that small companies are positive to an abolishment of the statutory audit. No clear difference between the lines of businesses could be found regarding the opinion of the necessity of a remaining statutory audit.</p>

<p>Syfte: Vi har i denna uppsats ett syfte att undersöka sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och ekonomiska brottsligheten.</p><p>Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer med våra respondenter från revisionsbyråer, skatteverket, ekobrottsenheten och en f.d. skatterevisor. För att få en bättre förförståelse inom ämnet och för att kunna ställa relevanta intervjufrågor har vi tagit del av tidskrifter och andra artiklar som Balans.</p><p>Teori: I teorin har vi tagit om områden som är väsentliga och som underlättar för läsaren att snabbt få en förståelse om ämnet. Vi har skrivit om revisorer och revision, vad som ingår. Vi har även skrivit om ekonomisk brottslighet och tagit upp de två vanligaste ekobrotten.</p><p>Empiri & Analys: Empirin utgörs av frågor och svar vi erhållit från våra respondenter. Respondenterna medger att det är mycket lättare att tjäna pengar i den svarta sektorn och därför får många svårt att inte fuska. Vissa ansåg att revisionsplikten och fuskandet hade ett väldigt litet samband.</p><p>Slutsats: Vi kan med hög men inte absolut säkerhet påstå att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka. Vi tror att revisoryrket kommer att utvecklas och bli mer ”det klienterna vill att det ska bli”. Revisorkåren kommer att anpassa sig och försöka visa nyttan av revision för sina klienter.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna uppsats bidrar med en ökad förståelse för hur revisionen fungerar rent praktiskt. Annat intressant område är att trots revision förkommer det fusk, detta kostar staten 133 miljarder kronor.</p> / <p>Purpose: The purpose of this essay is to examine the connection between the statutory audit cancellation and the economic crimes.</p><p>Methodology: To achieve our purpose we decided to use individually qualitative interviews with representatives from for example audit firms and tax authority. We have mainly used an inductive and qualitative approach. To get a better understanding about our subject we also read articles like Balans.</p><p>Theoretical perspectives: In this section we deal with essential areas which will make it easier for the reader to understand the subject. We have written about audit and accountants. We have also written about economic crimes and discussed the two most usual crimes.</p><p>Empirical foundation: The empirical foundation contains questions and answers received from our interviews. The respondents admit that it is much easier to make money in the black sector and therefore it is difficult for people to not cheat. Some of the respondents agreed that the statutory audit cancellation and the economic crimes don’t have any connection.</p><p>Conclusions: We can claim that the economic crimes will increase. We also believe that the accountant profession will develop to more counselling work. The audit firms will adapt themselves to the clients in purpose of showing the benefit of audit.</p><p>Thesis contribution: This essay contributes to an understanding of how the audit works in practical. One other interesting part is that cheating occurs either if the statutory audit disappears or not. Today this cheating costs the Swedish government 133 milliards.</p>

<p>Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft.</p><p>Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun. För att banker och andra kreditgivare ska kunna låna ut pengar krävs att bolagen är kapabla att betala tillbaka sina lån. Det kan krävas någon slags säkerhet för lån, vilket bankerna kan få genom korrekt och pålitlig information från bolagen. Säkerheten i informationen ökar i takt med att en revisor, som personligen inte har någon vinning i bolagets verksamhet, granskar bolagets information.</p><p>De flesta banker använder sig av ett riskklassificeringssystem när de granskar bolag och deras återbetalningsförmåga. Systemet består av en rankingmodell som bygger på finansiell information rörande kunden, kundens framtidsutsikter samt förutsättningar för industrin och ekonomiska faktorer.</p><p>Enligt en utredning (SOU 2008:32) som gjorts i Sverige angående frågor gällande revisorer och revision, finns förslag på vilka gränsvärden som ska gälla för revisionsplikt. Gränserna är:</p><p>Balansomslutning 41,5 miljoner kronor</p><p>Nettoomsättningen 83 miljoner kronor</p><p>Anställda 50 stycken</p><p>För att slippa revision får endast ett av de tre gränsvärdena överskridas.</p><p>Danmark, Finland och England har alla tre infört den frivilliga revisionen i mindre aktiebolag. I Danmark har 6,5 procent av de bolag som haft möjlighet att slopa revisionsplikten gjort det, medan det i England är hela 58 procent.</p><p>I uppsatsen undersöks hur bankerna ställer sig till det nya förslaget samt om de kommer att ändra på sina utlåningskriterier. Undersökningen har genomförts hos fem av de största bankerna i Sverige och utifrån denna kan slutsatsen dras att bankerna även fortsättningsvis kommer kräva reviderade bokslut vid kreditgivning.</p>