Sammanfattning Sedan två decennier tillbaka föreligger revisionsplikt för alla aktiebolag. Syftet med revisionsplikten är att förhindra ekonomisk brottslighet samt erbjuda företagets ägare och övriga intressegrupper företagsekonomisk information. Med anledning av de nya regeldirektiven i EG-rätten föreslog Justitiedepartementet 2003 en ändring av Aktiebolagslagens bestämmelser avseende byråjäv. Förslaget innebär att det inom en och samma revisionsbyrå inte skall vara tillåtet att erbjuda både bokföringstjänster och revisionstjänster till en kund. Enligt EU:s fjärde bolagsdirektiv ges samtidigt möjlighet att göra undantag från kravet på revision i små aktiebolag i EU:s medlemsstater vilket utnyttjas av alla utom de nordiska länderna (Thorell & Norberg, 2005). Efter offentliggörandet av förslaget att införa utökat byråjäv samt med anledning av den existerande möjligheten till undantag från revisionsplikten för små aktiebolag har en debatt startat angående revisionspliktens vara eller icke vara för små aktiebolag. Bland olika intressegrupper går åsikterna om behovet av en bibehållen revisionsplikt isär. I och med den pågående debatten fann vi det intressant att undersöka inställningen till revisionsplikten hos små aktiebolag samt utreda om olika branscher har skilda uppfattningarna om behovet av en bibehållen revisionsplikt. Syftet med denna uppsats var att undersöka fastighetsmäklarbranschens och blomsterbranschens inställning till revisionsplikten ur små aktiebolags perspektiv samt utreda om det föreligger skillnader i inställningen till revisionsplikten mellan dessa branscher. Undersökningen antog en deduktiv ansats då den utgick ifrån befintliga teorier inom området. En frågeenkät tillsändes små aktiebolag inom blomsterbranschen och fastighetsmäklarbranschen. De 52 svar som erhölls analyserades med den teoretiska referensramen som grund och utgör undersökningens kvantitativa del. Uppsatsens kvalitativa del består av svaren från telefonintervjuer med fem stycken revisorer vilka var ämnade att komplettera enkätundersökningens svar. Resultatet gav att små aktiebolag inom blomsterbranschen och mäklarbranschen, som ingår i denna undersökning, har en negativ inställning till den lagstadgade revisionen och båda branscherna anser att den bör avskaffas. Undersökningen visade på åsiktsskillnad mellan branscherna främst när det gäller uppfattningen om relevansen och tillräckligheten i den information de erhåller från revisorn vid dennes revidering av företaget. Där uppvisade fastighetsmäklarbranschen en positivare inställning till informationen jämfört med blomsterbranschen. Några tydliga åsiktsskillnader om revisionsplikten branscherna emellan kunde dock inte fastställas men blomsterbranschen påvisade i många av sina svar en något negativare inställning jämförelsevis. Slutsatsen blev att små aktiebolag är positiva till ett avskaffande av den lagstadgade revisionen. Inga tydliga skilda uppfattningar om behovet av en bibehållen revisionsplikt kunde konstateras. / Since two decades statutory audit exists for all limited companies regardless of the size of the company or the number of employees. The object of statutory audit is to prevent economic crimes and provide business economics information to the owner of the company and other interest groups. On account of the new guiding principles in the European community the Ministry of Justice year 2003 suggested a change in the regulation of the Companies Act with respect to bureau challenge. The suggestion denotes that the firms of auditors will not be able to offer both audit service and service of account to the same customer. Regarding the fourth principle of European Union small companies are given the possibility of exceptions from the statutory audit. This opportunity is utilized by every European country except the Nordic countries. (Thorell & Norberg, 2005). The announcement of the proposal for extended bureau challenge and the existing opportunity for small companies to exceptions from the statutory audit has started a debate among different interest groups, whether the statutory audit for small companies should remain or not. With regards to the debate that is going on, we found it of interest to examine the attitude to the statutory audit by small companies, and also to look into the fact whether different line of businesses have different opinions about the necessity of a remaining statutory audit. The purpose of this paper was to examine the attitude of the lines of flower and estate agency towards the statutory audit from the outlook of small companies and also to examine whether these lines of businesses have different opinions about the statutory audit. The essay took a deductive approach when it started out from existing theories within the field of the survey. A questionnaire was mailed to small companies within the lines of flower and estate agency. The 52 answers that were received were analysed with the theoretical frame of reference as base, and form the quantitative part of the survey. The qualitative part consists of the answers from five auditors that were received from interviews over the telephone. These answers are intended to be a complement to the answers from the questionnaire. The survey gave the result that both the lines of flower and estate agency have a negative attitude towards the statutory audit and a common opinion was that the statutory audit ought to be abolished. The survey showed that different opinions exist between the line of businesses, regarding the attitude about the relevance and the sufficiency in the information from the auditor when auditing the company. The estate agencies showed a more positive attitude to the information from the auditor than the flower line of business did. Any clear difference between the lines of businesses in the attitude of the statutory audit could not be established even if the line of flower, in many ways had a more negative attitude. The conclusion of this paper is that small companies are positive to an abolishment of the statutory audit. No clear difference between the lines of businesses could be found regarding the opinion of the necessity of a remaining statutory audit.

Hur kommer ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten att påverka revisorer? Kommer efterfrågan på revision att förändras och kommer några alternativa redovisnings- och revisionstjänster att uppkomma? Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer anser sig påverkas av revisionspliktens eventuella avskaffande. De slutsatser som framkom genom uppsatsen är att avskaffandet leder till ett gynnsammare företagsklimat. Många företag kommer att välja revision på frivillig basis. Avskaffandets övergångsperiod kommer att vara turbulent. Långsiktigt uppnås dock stabilitet, vilket innebär att det inte kommer ske några större förändringar på revisoryrket

Sammanfattning Sverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten. Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga. Denna bygger idag till stor del på statistiska beräkningar och mått som utvinns från företagens årsredovisningar. För aktiebolag måste dessa redovisningar enligt dagens lagstadga vara granskade av en revisor, en aspekt som i hög grad underlättat den tillit bankerna kunna sätta till företagens siffror. Vid ett slopande av revisionsplikten för små- och medelstora företag kommer företag själva att kunna välja om de vill tillämpa revision, om de anser att nyttan är större än de kostnader revisionen medför. Studiens syfte är att undersöka hur revisionen idag inverkar vid storbankernas kreditgivning samt om denna inverkan kommer att förändras vid ett slopande revisionsplikt. Undersökningen bygger på djupintervjuer som genomförts med tre av de fyra storbankerna. De empiriska iakttagelser som tillhandahållits tyder på att bankerna i dagens läge använder sig av olika bedömningsgrunder vid kreditgivning. Emellertid bygger dessa bedömningsgrunder på i stort sett identiska grundfaktorer, där reviderade årsredovisningar spelar en stor roll. Studiens slutsats tyder på att vid ett framtida scenario där revisionsplikten avvecklats råder oenighet mellan storbankerna gällande revisionens betydelse vid kreditgivning. Bankernas resonemang strävar åt olika håll, alltifrån 100 procentigt krav på revision, till beviljande av lån helt utan reviderad årsredovisningar i beslutsunderlaget. Påpekas bör dock att inga centrala beslut är tagna inom någon av de studerade kreditgivarnas verksamheter. Nyckelord: Revisionsplikt, kreditgivning, SME, storbank, revision, revisionsberättelse

Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft. Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun. För att banker och andra kreditgivare ska kunna låna ut pengar krävs att bolagen är kapabla att betala tillbaka sina lån. Det kan krävas någon slags säkerhet för lån, vilket bankerna kan få genom korrekt och pålitlig information från bolagen. Säkerheten i informationen ökar i takt med att en revisor, som personligen inte har någon vinning i bolagets verksamhet, granskar bolagets information. De flesta banker använder sig av ett riskklassificeringssystem när de granskar bolag och deras återbetalningsförmåga. Systemet består av en rankingmodell som bygger på finansiell information rörande kunden, kundens framtidsutsikter samt förutsättningar för industrin och ekonomiska faktorer. Enligt en utredning (SOU 2008:32) som gjorts i Sverige angående frågor gällande revisorer och revision, finns förslag på vilka gränsvärden som ska gälla för revisionsplikt. Gränserna är: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor Nettoomsättningen 83 miljoner kronor Anställda 50 stycken För att slippa revision får endast ett av de tre gränsvärdena överskridas. Danmark, Finland och England har alla tre infört den frivilliga revisionen i mindre aktiebolag. I Danmark har 6,5 procent av de bolag som haft möjlighet att slopa revisionsplikten gjort det, medan det i England är hela 58 procent. I uppsatsen undersöks hur bankerna ställer sig till det nya förslaget samt om de kommer att ändra på sina utlåningskriterier. Undersökningen har genomförts hos fem av de största bankerna i Sverige och utifrån denna kan slutsatsen dras att bankerna även fortsättningsvis kommer kräva reviderade bokslut vid kreditgivning.

En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebär att mindre aktiebolag ska undantas från kravet på revisor. Problemet är att försöka belysa de förändringar detta kan få för Skatteverket, hur deras arbetssätt kan tänkas komma att förändras om företagens räkenskaper nu inte kontrolleras av en utomstående revisor. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket (som är en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förändras. Även om förslaget i sin helhet berör en stor mängd instanser har vi valt att fokusera på Skatteverket. En mer omfattande frågeställning skulle bli alldeles för komplex i förhållande till vad som kan förväntas av en kandidatuppsats. Vi har även valt att inte beakta den samhällsekonomiska nyttan av en utebliven revision. Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån den statliga utredningen som presenterades under våren samt ett antal kompletterande intervjuer för att på det viset erhålla en mer djupgående förståelse för problemet. Reviderade företag kommer i mindre utsträckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjäven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra länder. / A governmental inquiry has presented a proposal that manage the abolishment of compulsory auditing controls for small companies. Our problem is to light up the changes this could mean for the Swedish Tax Authority. How will their way to manage their work change if the companies’ accounts are not controlled by an auditor. The purpose with this dissertation is to investigate if or in what way the Tax Authority will change their way to handle their work. We have chosen to focus on the Tax Authorities even though the proposal involves many parts. The reason is because the significance is interesting and important as well as a wider question would have been way to complex. This dissertation is based on the governmental proposal together with empirical interviews and the aim has been to get more understanding in the matter. The Tax Authority will focus on the companies that not hire an external auditor. We want to light up that the Swedish accounting challenge might be a problem that will turn out to result in a different system compared to other European countries.

The purpose of the set of regulations as regards to accounting and auditing within the Union, is primarily to ensure a high quality of the large public companies financial reporting and hence protect the capital market investors. As the set of regulations also applies to the small companies, these are burdened by administrative costs that are disproportionate. To increase the competitiveness of the European companies, the European council has stated that it is essential to reduce the companies’ administrative costs. The main principle is that all companies are under an obligation to statutory audit, however Member States may make audit exemptions for small companies. In 2006 Denmark adopted a law which states that small companies are exempted from the statutory audit. Britain has progressively, in line with the Fourth Corporation Directive´s threshold limit value, abolished the statutory audit for small companies. The ability for small companies in Sweden to be exempted from the statutory audit will probably come into force 1st of November 2010.  The purpose of this study is to compare the simplified auditing regulations in Swedish law with Danish law and British law. The aim is further to explore the possible cost savings that may arise in association with the abolition of the statutory audit in Sweden and subsequently estimate what the savings would amount to if the Danish and British threshold limited value was applied instead of the values suggested by the Swedish government. The thesis is performed with help of a comparative part followed by an analyzing part.  The auditing regulations are very equal in the three mentioned states. The British threshold limit value is the highest followed by the Danish and Swedish. The savings would have amount to almost the double if the British threshold limit value was applied instead of the one suggested by the Swedish government. Also when applying the Danish threshold limit value the savings would have amount to more. Thus it has been found that the higher threshold limit value that applies, the more companies will be subject to the statutory audit exemption and hence the greater the savings will amount to.

Bakgrund: År 2006 så initierade regeringen en utredning gällande slopandet av revisionsplikten i Sverige, som en del i att anpassa sig till EU:s direktiv. Regeländringen gick igenom år 2010 och små aktiebolag i Sverige fick möjligheten att välja bort revision. Efter slopandet av revisionen har diskussioner angående en ytterligare harmonisering mot det högre gränsvärdet i EU förts. Detta ledde in oss på forskningsfrågorna: Hur kan intressenter i Sverige påverkas av en eventuell framtida höjning av gränsvärdet? Vilka möjligheter har intressenterna att anpassa sig till effekterna av en höjning av gränsvärdet? Syfte: Syftet med studien är att undersöka de effekter en höjning av gränsvärdet för revision har för de tre signifikanta intressenterna; kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag. Detta gör vi genom att jämföra förväntade effekter med de verkliga effekter som uppstod i EU länderna Storbritannien och Danmark. Vi ämnar att analysera tre intressenter som berörs av regeländringen. Den här studien fokuserar på hur intressenterna har påverkats i respektive land för att sedan bidra med ny kunskap om intressenters påverkan av revisionsplikt i Sverige inför en framtida höjning. De intressenter som undersöks i studien är kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag. Metod: I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod och samlade in större delen av vårt data genom tidigare rapporter, utredningar och undersökningar från Sverige, Danmark och Storbritannien. Dessa har kompletterats med expertutlåtanden från två personer från Svenskt Näringsliv och Skatteverket. Slutsats: En höjning av gränsvärdet för revisionsplikten kommer att påverka vår studies intressenter på olika sätt. Ingenting i de rapporter vi tagit del av tyder på att skattebortfall kommer att öka tillsammans med en höjning. Inte heller Skatteverkets legitimitet och relationsberoende kommer påverkas nämnvärt av en höjning. Kreditgivare kommer vid förändringen uppleva en ökad osäkerhet vid kreditgivning. De kommer i högre utsträckning behöva ställa krav på de större aktiebolagen som väljer bort revision. Den direkta påverkan för aktiebolagen är att ett större antal aktiebolag kommer få möjligheten avstå från revision. En stor del av de större aktiebolagen som kommer omfattas av en höjning av gränsvärdet, kommer att fortsätta använda sig av revision trots valmöjligheten att välja bort det. Men dessa måste hitta nya metoder för att minska osäkerhet som intressenter kan känna när aktiebolagen väljer bort att revidera deras finansiella information. / Setting: In the year of 2006 the Swedish government initiated an investigation concerning the repeal of the mandatory auditing in Sweden, as a start of an adaption towards the EU directives. The repeal of the mandatory audit legislation was passed in 2010 and small companies in Sweden got the opportunity for audit exemption. After the repeal of the mandatory audit, discussions started whether Sweden should raise the threshold of the audit exemption or not. This leads us into the problem definition: How can the stakeholders in Sweden be effected by a raise of threshold of the audit exemption in the future? What opportunities does the stakeholders have to adapt to the effects of a raise of threshold? Purpose: The purpose of this study is to examine what effects a raise of threshold for auditing has on our community and its stakeholders. We compare the expected effects with the real outcome of effects in the EU-countries Great Britain and Denmark. We intend to analyze the three stakeholders that is among the affected of the legislation change. Our focus in this study is to find out how stakeholders are affected in each of every country listed above and contribute with new knowledge regarding stakeholders’ impact by the mandatory audit in Sweden for a future raise of threshold. The stakeholders being examined in this study is creditors, the Swedish tax authority and small companies. Method: In this study we used a qualitative method and the major part of our collected data is from earlier reports, investigations and studies from Sweden, Denmark and Great Britain. These was supplemented with statements from two experts, one of them representing Svenskt Näringsliv and the other one representing the Swedish tax authority. Conclusion: A raise of threshold for the mandatory audit will affect the stakeholders of our study in different ways. None of the reports presented in this study shows that the tax loss will increase together with a raise of threshold. Nor will the Swedish tax authority’s legitimacy- and relationship-dependence be affected substantially. Creditors will experience increased insecurity regarding lending and financing. They will in higher extent need to set demands on bigger companies that opt out auditing. The direct effect on companies will be that a greater proportion of bigger companies will be able to opt out auditing. A greater proportion of these bigger companies that will be a subject of the raise of threshold, will continue using audit although the opportunity to opt out. These will have to find new methods to decrease insecurity that stakeholders can find in the companies when they choose to opt out auditing.

No description available.

<p>En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebär att mindre aktiebolag ska undantas från kravet på revisor. Problemet är att försöka belysa de förändringar detta kan få för Skatteverket, hur deras arbetssätt kan tänkas komma att förändras om företagens räkenskaper nu inte kontrolleras av en utomstående revisor.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket (som är en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förändras.</p><p>Även om förslaget i sin helhet berör en stor mängd instanser har vi valt att fokusera på Skatteverket. En mer omfattande frågeställning skulle bli alldeles för komplex i förhållande till vad som kan förväntas av en kandidatuppsats. Vi har även valt att inte beakta den samhällsekonomiska nyttan av en utebliven revision.</p><p>Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån den statliga utredningen som presenterades under våren samt ett antal kompletterande intervjuer för att på det viset erhålla en mer djupgående förståelse för problemet.</p><p>Reviderade företag kommer i mindre utsträckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjäven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra länder.</p> / <p>A governmental inquiry has presented a proposal that manage the abolishment of compulsory auditing controls for small companies. Our problem is to light up the changes this could mean for the Swedish Tax Authority. How will their way to manage their work change if the companies’ accounts are not controlled by an auditor.</p><p>The purpose with this dissertation is to investigate if or in what way the Tax Authority will change their way to handle their work.</p><p>We have chosen to focus on the Tax Authorities even though the proposal involves many parts. The reason is because the significance is interesting and important as well as a wider question would have been way to complex.</p><p>This dissertation is based on the governmental proposal together with empirical interviews and the aim has been to get more understanding in the matter.</p><p>The Tax Authority will focus on the companies that not hire an external auditor. We want to light up that the Swedish accounting challenge might be a problem that will turn out to result in a different system compared to other European countries.</p>

<p>Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar.</p><p>Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området.</p>