No description available.

Föreliggande studie grundar sig på Riksdagens beslut år 2010, att genom en reform avskaffa revisionsplikten för småföretag. Målet med revisionspliktens avskaffande var att minska småföretagens kostnader och administration, men även att förbättra konkurrenssituationen och tillväxtmöjligheterna. Det har gått drygt sju år sedan reformen trädde i kraft i Sverige och Riksrevisionen rekommenderade nyligen att återinföra revisionsplikten. En rekommendation som startade en debatt hos olika branschorganisationer och indikerade att det tycks råda stor oenighet om vilka förväntningar som avskaffandet förde med sig för småföretag, revisorer och berörda myndigheter samt hur dessa förväntningar har uppfyllts. Därmed bedömde vi att detta gap är av nationellt intresse för att närmare undersöka hur reformen för revisionspliktens avskaffande i mindre aktiebolag har uppfyllt förväntningarna från småföretag, revisorer och berörda myndigheter. Detta har vi gjort genom att beskriva, analysera och skapa förståelse för hur reformen har påverkat småföretag, revisionsbyråer och myndigheterna Skatteverket, Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten. Studien har anammat en kvalitativ metod där det empiriska underlaget består av intervjuer med tio personer som på olika sätt påverkats av reformen. Dessa personer har valts utifrån tre urvalskategorier: myndigheter (Skatteverket, Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten), revisionsbyråer samt branschorganisationer (FAR och Svenskt Näringsliv). Vår studie visar att framförallt arbetsbördan, men även kostnaderna, inte minskat så mycket som det förväntats. Småföretagen har främst påverkats genom en ökad valfrihet att välja de tjänster som de har bäst nytta av. Samtidigt har många småföretag som etablerats innan reformen valt att behålla revisionen. Reformen har därför haft mindre påverkan på dessa befintliga småföretag än vad som uppfattats tidigare. Småföretagens valfrihet har gjort att revisionsbyråerna anpassat sitt tjänsteutbud efter den förändrade efterfrågan. De har även behövt utveckla sin relation till småföretag, leverera mervärde och arbeta mer aktivt för att bibehålla sina revisionsuppdrag. Nya typer av uppdrag, minskat antal revisorer och ökat antal aktiebolag har resulterat i att revisionsbranschen fortfarande har hög arbetsbelastning. Revisionsbyråerna anser att förväntningarna ändå uppfyllts till det bättre. Bolagsverkets och Ekobrottsmyndighetens farhågor har uppfyllts, med försämrad kvalitet på årsredovisningar och redovisning, samt minskat förtroende för aktiebolag. Skatteverkets möjlighet att själva styra sitt behov av kontroll, samt förebyggande och framåtsyftande arbete har gjort att de upplever att reformen uppfyllts till det bättre. Däremot tycks det funnits förväntningar på att andra aktörer skulle möta upp reformen tydligare. Det råder en osäkerhet om vem som bör ansvara för vad, men samtliga respondenter i studien anser att revision i sig gör nytta och har en god funktion. Studien visar att det behöver införas någon form av kontroll i småföretag. Det finns flera tänkbara möjligheter till detta, men det är tydligt att dagens ISA-revision inte passar småföretag.

Redovisningslitteraturen tar för givet att revision är en kontrollfunktion som tillför pålitlighet och ökar kvaliteten på finansiella rapporter. Hur väl denna funktion fungerar är dock ett förhållandevis outforskat område, i synnerhet vad gäller privata företag. Vidare har 2010 års slopande av revisionsplikten varit ett omdebatterat ämne där fokus främst legat vid kostnadsbesparingar och brottslighet. Däremot har revision som kontrollfunktion inte uppmärksammats i sammanhanget. Således är syftet med denna studie att undersöka revisionens kontrollfunktion i förhållande till manipulering av finansiella rapporter. Detta görs genom en tillämpning av den modifierade Jonesmodellen på 9 044 icke-revisorspliktiga små svenska aktiebolag, före samt efter slopandet av revisionsplikten. Studiens resultat har visat att företag som valt bort revision resultatmanipulerar i högre utsträckning än vad de gjorde då revisionen var obligatorisk. Studien har visat att revision utgör en kontrollfunktion som spelar en betydande roll i att stävja förekomsten av resultatmanipulering. Således har studien belyst en ouppmärksammad aspekt i debatten om revisionsplikt.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige med avsikt att underlätta villkoren för de minsta företagarna. Kraven för frivillig revision är att företagen inte överstiger mer än ett av följande värden; högst tre anställda, nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor och balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor. Syftet med en revisor var att denne skulle generera trygghet och trovärdighet både internt och externt. Internt i företaget som har reviderats samt även externt för att minska osäkerheten för bolagets intressenter och att förstärka den finansiella informationen som tillförlitlig. Trygghet och trovärdighet används ofta gentemot banker vid kreditbedömning. Syftet med studien är att undersöka revisorns betydelse för bankernas kreditbedömning sju år efter att revisionsplikten avskaffats. Vilken betydelse har den för småföretag i Sverige sett ur bankernas perspektiv? Utöver revisorns betydelse vill jag studera vilka faktorer banker utgår ifrån när man gör sin kreditbedömning av småföretag och om det finns svårigheter kring kreditbedömningen. Utifrån en kvalitativ studie har sex banker/kreditgivare intervjuats där empiri samlats in för att svara på dessa forskningsfrågor. Studien visar att revisorn har betydelse vid bankernas kreditbedömning av småföretag efter avskaffandet av revisionsplikten. Revisorn fungerar som en kvalitetsstämpel där banken kan känna sig trygg i att siffrorna från den kvantitativa informationen stämmer samt att det skapar ett förtroende mellan kreditgivare och kredittagare.

2010 avskaffade Sverige revisionsplikten för de minsta aktiebolagen. Gränsvärdena drogs vid 3 miljoner kr i omsättning, 1,5 miljoner kr i balansomslutning och 3 anställda. För aktiebolagen som inte överstiger två av dessa gränsvärden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren är nu revisionen frivillig. Trots detta väljer många små aktiebolag frivillig revision.  Studiens syfte är att förstå och förklara varför små aktiebolag väljer frivillig revision. Genom att analysera både företagens och revisorernas perspektiv på frivillig revision ämnar studien att bidra med djupare förståelse för anledningarna till valet av frivillig revision. Studien antar en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med 7 företag och 3 revisorer har ägt rum.  Studiens slutsatser är att små aktiebolag är heterogena och det finns många saker som kan förklara valet av frivillig revision. Studien finner att tillväxtplaner, externt ägande, intressenters påverkan, tillförlitliga finansiella rapporter, företagsledarens egenskaper och revisorns rådgivning kan vara saker som påverkar valet av revision. Intressenter och revisorns rådgivning hade dock mindre påverkan än vad vi trodde. / In 2010 Sweden abolished the mandatory audit for small limited companies. The threshold now stands at 3 million kr in turnover, 1,5 million kr in balance sheet total and 3 employees. For companies who do not exceed two of these limits in two consecutive years, the audit is now voluntary. Despite this, many companies choose to do voluntary audit.  The purpose of the study is to understand and explain why small limited companies choose to do voluntary audit. By analyzing the perspectives from both companies and auditors, the study aims to contribute with deeper understanding of the reasons behind the decision to do voluntary audit. The study uses a qualitative method with semi-structured interviews. 7 companies and 3 auditors have been interviewed.  Conclusions of the study indicates that small companies are heterogeneous and that there are many things that can explain the decision to do a voluntary audit. The study finds future growth, external ownership, influence of stakeholders, reliable financial reports, traits of the business leader and advice from the auditor to be things that can influence the decision to do a voluntary audit. However, stakeholders and advice from the auditor have a smaller influence on the decision to do a voluntary audit than we thought.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka faktorerna som påverkar valet av frivillig revision. Forskningens syfte är att undersöka hur små aktiebolag resonerar kring valet av frivillig revision och se vilka faktorer som domineras vid diskussion kring att anlita eller välja bort revisor. Uppsatsens fokus kommer att kretsa kring revisorernas roll i små företag.   Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts som tillvägagångssätt för att besvara studiens forskningsfrågor. Det har utförts totalt sju intervjuer, tre av dem med ägare av små aktiebolag som har valt frivillig revision, tre med företagsägare som var valt bort revisionen samt en auktoriserad revisor. Utifrån dessa intervjuer har slutsatsen dragits och forskningsfrågorna besvarats.  Slutsatser: Företagsägarna som har valt frivillig revision lägger stor vikt på att företagets ekonomi sköts på korrekt sätt vilket gynnar både företaget men även ökar företagets tillförlitlighet hos externa intressenter. De anser att mervärdet att ha en revisor är större än kostnaderna. Företagsägarna som valt bort revisionen klarar enkel bokföring själva samt vid eventuella svårigheter får hjälp från en redovisningskonsult. Detta gör att dessa företag sparar onödiga kostnader. Revisionen är förutsättning till att kvalitet tillhandahålls i företagets finansiella rapporter samt att företag inte kan användas för brottsverktyg

Sverige var det näst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförändring trädde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion på förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. Förändringen innebar att små aktiebolag som inte överskrider mer än ett av tre gränsvärden ställs inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket är om de ska anlita en revisor som granskar de årliga räkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie är att utreda vad småföretagarna anser att en revision bidrar med för värde till ett företag. Hur resonerar småföretagare när de gör detta val samt vilka skäl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har påverkat bemötandet från omgivningen?Ett försök till att få en mer träffsäker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförändringen, då de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgå ifrån. Tre företagare som har valt att behålla sin revisor, samt sex företagare som har valt bort revisorn intervjuades. Respondenternas svar analyserades med hjälp av agentteorin, intressentmodellen samt tidigare forskning. Intressentmodellen användes för att definiera intressenterna till företaget samt hur de påverkas av en revision. Därefter analyserades svaren från respondenterna med hjälp av agentteorin som menar att revisorns roll som försäkrare till intressenterna anses vara den viktigaste. Resultatet som framkommit i denna undersökning har dock visat på något annat.

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, främst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, både positiva och negativa. Det sågs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes också oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka när en revisor inte längre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en påverkan på den redovisade skatten, och de kan vara både avsiktliga och oavsiktliga. Skattefel påverkar många runt omkring företaget, bland annat de intressenter som verkar på den sociopolitiska arenan, så kallade Stakekeepers. De har inte någon direkt relation till företagets affärsverksamhet, men de har en indirekt betydelse för företaget genom sitt inflytande över opinion och lagstiftning. Dessa intressenters agerande och ställningstagande är idag ett underbeforskat område inom intressentteorin, och det är viktigt med denna teoretiska kunskap för att skapa förståelse för vad som sker på den sociopolitiska arenan. Då dessa intressenter har inflytande över lagstiftning måste lagstiftarna ta hänsyn till deras åsikter i sina betänkande kring nya lagändringar. Under 2015 ska regeringen göra en utvärdering av revisionspliktens avskaffande 2010, för att eventuellt genomföra en ytterligare höjning av gränsvärdena för revisionsplikt, och därmed göra revision frivillig för fler aktiebolag. Studiens syfte är att beskriva och förklara hur intressenter på den sociopolitiska arenan uppfattar skattefelets utveckling, om och på vilket sätt de relaterar denna utveckling till avskaffandet av revisionsplikten, samt vad som motiverar och påverkar deras ställningstagande vad gäller en eventuell framtida gränshöjning. För att uppfylla detta syfte har studien genomförts med en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fyra olika intressenter från den sociopolitiska arenan. Analysen av den empiriska datan, med stöd i den teoretiska referensramen, resulterade i tre slutsatser. Den första handlar om att de olika uppfattningarna kring skattefelets utveckling hos intressenterna på den sociopolitiska arenan har grund i deras respektive yrkeskunskaper. Den andra handlar om att de drivs och påverkas av sina respektive företrädarskap, främst om de är statligt eller privat företrädande. Den sista slutsatsen handlar om att de faktorer som påverkar hur intressenterna förhåller sig till en eventuell framtida gränshöjning är deras företrädarskap, ansvarstagande samt tillit till större företags redovisning / Mandatory auditing for the smallest limited companies in Sweden was abolished in 2010, mainly to reduce the cost burden for these small companies. This created different reactions among the companies' external stakeholders, both positive and negative. It was seen as positive for business in Sweden, but there was also concerns expressed about the risk of errors in the accounts and the declarations, and that they would increase when an auditor is no longer obligated to review them. These errors can result in improperly recognized tax and increased tax error. Tax error includes all errors that have an impact on the reported tax, and they can be both intentional and unintentional. Tax error affects many parties around the company, including the stakeholders operating in the social political arena, so called Stakekeepers. They do not have any direct relation to the company's business, but they have an indirect impact on the company through its influence on public opinion and legislation. These stakeholders' reactions and standingpoints is today a relatively unexplored area within the stakeholder theory, and this theoretical knowledge is important in order to create an understanding of what is happening on the social political arena. As these stakeholders have influence on legislation, the legislators must take their opinions into account in its reports on new legislative changes. During 2015, the government will undertake an assessment of the abolition of the mandatory auditing in 2010, to possibly conduct a further increase in the limits for mandatory auditing, and thus make the audit optional for more companies. The study aims to describe and explain how stakeholders in the social political arena perceive the tax error development, whether and how they relate this trend to the abolition of the mandatory auditing, and further what motivates and influences their position regarding a possible future limit raise. To meet this objective, the study was performed with a qualitative study in the form of interviews with four different stakeholders from the social political arena. The analysis of the empirical data, with the support of the theoretical framework, resulted in three conclusions. The first is about the different perceptions regarding the tax development among stakeholders in the social political arena, due to their professional skills. The second is that they are driven and influenced by their representation, particularly if they are representing the public or the private sector. The last conclusion is about the factors that affect how the stakeholders relate to a possible future limit raise. These factors are their representation, responsibility and their trust in larger companies accounting.

No description available.

Revisionsplikten har under en längre tid varit ett väldiskuterat ämne i Europa där störst fokus har legat på huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gått mer än två år sedan lagen om avskaffad revisionsplikt trädde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de små aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie är revisorernas perspektiv och hur de har påverkats av lagändringen. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och analysera revisorers förväntningar kring avskaffandet av revisionsplikten för att sedan kunna jämföra hur dessa förväntningar stämmer överens med utfallet efter att lagen trätt i kraft. Syftet med uppsatsen är även att beskriva och analysera vilka faktorer som påverkar effekterna av utfallet. För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod använts för denna studie. Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har använts är agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förväntningsgapet. Det empiriska materialet grundar sig på åtta intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer i Kristianstadsområdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en jämförelse mellan förväntningar och utfall av revisionspliktens avskaffande. Analysen påvisade att påverkansfaktorn byråstorlek hade den största påverkan på förväntningarna i förhållande till utfallet samt att endast en del av förväntningar stämde överens med det faktiska utfallet. / Purpose The purpose of this thesis is to describe and analyze auditors' expectations about the elimination of the audit requirement and then be able to compare how these expectations are consistent with the results after the law came into force. The purpose of this paper is also to describe and analyze the factors that influence the effects of outcome Methodology In order to reach a result, an abductive approach with a qualitative method have been used in this study Theoretical framework The study is based on existing theories and scientific studies. Theories that have been used are the agency theory, professional theory, comfort theory, legitimacy theory and institutional theory together with the expectation gap Empirical analysis The empirical material is based on eight interviews with auditors from various auditing firms in the Kristianstad area and vicinity. The empirical data were analyzed by means of a comparison between expectations and outcomes of the audit elimination Conclusion The analysis showed that the influencing factor firm size had the greatest impact on the expectations in relation to the outcome and that only some of the expectations were in line with the actual outcome