Titel: Företagens behov av revision, efter avskaffandet av revisions-plikten för mindre företag i Sverige. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jonas Lööw-Ohlson, Malin Vestlund Handledare: Markku PenttinenDatum: 2013-02-20 Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur revisionspliktens avskaffande påverkat de olika aktörer som berörs av denna förändring och att utifrån detta identifiera de faktorer som styr behovet och valet av frivillig revision i små aktiebolag i Sverige. Metod: Undersökningen har ett deduktivt angreppssätt med kvalitativ inriktning då insamlandet av empirisk data utgått ifrån den satta referensramen. Resultat och slutsats: Fördelar för företagen att välja frivillig revision är främst att revision anses tillföra tillförlitlighet till räkenskaperna och fungera som en kvalitetsstämpel för företaget i dess kontakter med yttre intressenter. Företagens behov av revision beror på vilka krav och förväntningar som ställs på deras redovisning från olika intressenter och hur väl revisionen hjälper företagen att uppfylla dessa krav. Det avgörande är om företagen upplever att den nytta de får av att välja frivillig revision uppväger kostnaden. Många av de farhågor och förhoppningar som de olika intressenterna hade inför avskaffandet har infriats. Det är dock ännu för tidigt att se hur skatteintäkter, skattefel och ekobrottslighet påverkats, men det ser inte ut som att det ska få så stor inverkan som förväntat, om någon alls. Det har även visat sig att inte heller räntor och lånevillkor påverkats så mycket som några intressenter trott dådetta hänt i andra länder. Bankerna riktar in sig mer på nuläget i företagen och det enda som påverkats är att det kan ta längre tid att få lån och krediter godkända om inte det finns tillräckligt bra bedömningsunderlag tillgängliga.Avskaffandet har lett till att marknaden för revisions- och redovisningsbyråer har förändrats. Det fanns olika bud om vilka som skulle vara de största förlorarna i denna förändring. Det som framkommer är att varken redovisningsbyråer eller större revisions-byråer påverkats i så stor utsträckning. Redovisningsbyråerna kan märka av en större konkurrens då många revisionsbyråer nu erbjuder redovisningstjänster i större utsträckning än tidigare. Revision ersätts av redovisningstjänster. Det har startats samarbeten mellan olika intressenter och en utveckling av regelverk i syfte att kvalitetssäkra redovisning och inkomstdeklarationer. Alla aktörer i undersökningen är positiva till en höjning av gränsvärdena till EU-nivå. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se en liknande undersökning lite längre fram i tiden med mer statistiskt underlag. Exempelvis vid 5 år och 10 år efter förändringen. Det skulle också vara intressant med en jämförelse av de företag som väljer att inte ha revisor. Hur stor andel som anlitar en redovisningsbyrå och hur stor andel sköter bokföringen själva? Finns det skillnader här mellan och inom olika branscher? Det skulle också vara intressant att se en större kvantitativ undersökning bland de berörda företagen i Sverige, gällande vilka faktorer som gjort att de valt att ha revision respektive valt att ta bort den, likt den gjord av Collis i England. Det kan vara intressant att se hur stor betydelse de påverkansfaktorer som identifierats har i företagens val och om det finns andra faktorer som kan spela in och vara mer avgörande. Exempelvis direkta krav från kreditgivare, upplevd nytta mm. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse hur revisionspliktens avskaffande påverkat de olika aktörerna och hur de ser på en framtida höjning av gränsvärdena till EU-nivå. Den identifierar de faktorer som styr de berörda företagens behov av revision. Den visar också de anpassningar som skett och fortfarande sker av både angreppssätt och arbetssätt, hos de berörda aktörerna, i en strävan att hjälpa företagen att leva upp till lagstiftade kvalitetskrav som finns på årsredovisning och inkomstdeklaration. Nyckelord: Revisionsplikt, obligatorisk, frivillig, revision, redovisning, avskaffande / Title: Companies needs of the audit, after the abolition of the statutory audit for smaller companies in Sweden. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Jonas Lööw-Ohlson & Malin Vestlund Supervisor: Markku PenttinenDate: 2013-02-20 Aim: The purpose of this work is to investigate how the abolishment of the statutory audit affected the different actors involved in this change, and that on this basis identify the factors that control the need and choice of voluntary audit for small companies in Sweden. Method: This study has a deductive, qualitative approach, as the gathering of empirical data is based on the set framework. Results and Conclusions: Benefits for companies to choose voluntary audit is primarily that the audit is considered to bring reliability to the accounts and it provides a quality stamp for the company in its dealings with external stakeholders. The companies need for audit depends on the demands and expectations placed on their accounts from different stakeholders and how well the audit helps them to meet these requirements. The decisive factor is if the companies feel that the benefits they get from choosing voluntary audit outweigh the cost. Many of the concerns and aspirations that the various stakeholders had prior to the abolishment of the statutory audit has actually become a reality. However it is still too early to see what impact the abolishment will have on taxes and financial crime, but it does not seem like it will have as big of an effect as they thought it would have, if any at all. It has also been shown that neither interest rates nor loan terms have been affected as much as some of the stakeholders expected, as that had happened in other countries. Banks focus more on the current situation of the companies and the only thing that it could affect is that it may take longer for the companies to get loans and credits approved if not good enough documentation needed for assessment is available. The abolishment has led to that the market for audit and accounting firms has changed. There were different views on what kind of firms would be the biggest losers of this change. What emerges is that neither accounting firms nor larger audit firms are affected very much. Accounting firms may notice some more competition as audit firms now offer accounting services to a greater extent than before. Audit services are replaced by accounting services. Collaborations between different stakeholders and a development of regulatory framework in order to ensure the quality of the accounts and income tax returns has been started after the abolishment. All participants in the survey are in favor of raising the limit to the EU level. Suggestions for future research: It would be interesting to see a similar study a little further ahead in time with more statistical data. For example at five and ten years after the change. It would also be interesting to have a comparison of the companies that choose not to have an auditor. How many of the companies that hires an accounting firm for help and how many that handles the bookkeeping themselves. Are there differences here between and within different industries? It would also be interesting to see a larger quantitative survey among the companies in Sweden, regarding the factors that led to the choice of keeping the audit or removing it, like the survey made by Collis in England. It might be interesting to see how significant the impact factors identified have been for the companies and if there are other factors that have made a difference and been more decisive. For example, direct claims by creditors, perceived benefits etc. Contribution of the thesis: This paper contributes to a better understanding of how the abolishment of the statutory audit affected the different actors and what they think of a future increase of the limits to EU level. It identifies the factors driving the companies need for audit. It also shows the adjustments that have occurred and still occurs in both approaches and practices, of the actors involved, in an effort to help companies meet statutory quality requirements on the annual accounts and tax returns. Keywords: Statutory Audit, mandatory, voluntary, audit, accounting, abolishment

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för bolag under förutsättning att minst två av följande kriterier är uppfyllda två räkenskapsår i rad: En omsättning som inte överstiger 3 miljoner kronor Tillgångar som inte överstiger 1,5 miljoner kronor Max tre anställda i medeltal Anledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att små bolag ska ha möjlighet att lägga pengar på verksamhetens ändamål och intresse istället för att lägga denna summa på revision. Trots detta väljer ändå en del små bolag att använda sig av en revisor. Denna uppsats syftar till att ge en förklaring till varför små bolag väljer att använda sig av en revisor trots att detta inte är något de behöver ha. Skillnader mellan bolag startade före revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer också att belysas. Eftersom en revisors roll kan se olika ut i olika bolag kommer även detta att undersökas och därmed försöka urskilja om en revisor i ett litet bolag är mer samhällsorienterad eller internt ägarorienterad, det vill säga om revisorn huvudsakligen agerar i ett bolags interna ägares intressen eller i externa intressenters intressen. Undersökningen visar att de tre främsta motiven till varför små bolag väljer att använda en revisor är trygghet, konsultation och intressenters anspråk. Den enda skillnaden vi kan se mellan bolag startade innan respektive efter revisionspliktens avskaffande är att yngre bolag bryr sig mer om intressenten det allmänna och att göra rätt för sig i samhället. Revisorns roll i små aktiebolag är främst internt ägarorienterad där revisorn anlitas i ägarens eget intresse och bidrar till trygghet.

Syfte:                        Denna studie syftar till att undersöka huruvida avskaffandet av revisionsplikten fick de effekterna som önskades av EU samt Svenska regeringen, vilket var att minska de administrativa bördor och kostnader för mindre bolag. Det har nu gått en tid sen avskaffandet och det är nu möjligt att se vilka effekter som de berörda företagen har märkt av.  Metod:                        Undersökningen ämnade utföras med en kvantitativ metod med hjälp av enkäter. Men på grund av få respondenter och stort bortfall används istället en kvalitativ metod. Uppsatsen har en induktiv metod.  Slutsats:        Studien visar att alla de företag som ingick i undersökningen upplever en minskning av kostnaderna efter att revisionsplikten avskaffades, samt att majoriteten av företagen även anser att den administrativa bördan minskat. En del av företagen har valt att ta hjälp av konsulttjänster efter att de valt bort revison. / Objective:                  The study aims to investigate whether the abolishment of mandatory audit achieved the desired effects by the European Union and the Swedish government, the goals where to reduce administrative costs and bureaucracy for smaller companies. Some time has past since the abolishment and it is now possible to investigate which effects the companies have laid notice to. Methodology:            The study aimed to follow a quantitative method using surveys. Because of the high number of correspondents who did not answer the surveys, the study follows a qvalitativ method instead. The study also follows an inductive method. Conclusion:               We conclude that all companies who took part in the study experience a reduction in cost after the abolishment of mandatory audit, and that the majority of businesses also find that the administrative burden has decreased. Some businesses have chosen to take use consultancy services after they abolished audit.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte längre var tvingade till revision. Detta påverkade revisionsbolagens förutsättningar och vi frågar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden där en stor del av deras kundstock inte längre är tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frågeställningar: Hur har slopandet av revisionsplikten påverkat och förändrat de små revisionsbolagens arbetssätt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förändrat gränsvärde? Syfte: Syftet med vårt arbete är att utifrån revisorns perspektiv belysa vilka förändringar den avskaffade revisionsplikten för små aktiebolag har medfört för de små revisionsbyråerna. Vi vill också belysa hur revisorns roll kan komma att förändras i framtiden om Sverige väljer EU:s maximal tröskelvärde för att slippa revisionsplikt eller att gränsvärdet förändras på annat sätt. Metod: Arbetet är skrivet utifrån en kvalitativ ansats, primärdata har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med grund i en öppen intervjumall. Detta har sedan tolkats utifrån sekundär data i form av vetenskaplig litteratur. Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att revisionsbolagen har genomfört ganska omfattande förändringar för att möta lagändringen. Tappet i form av revisionsuppdrag har kompenserats med att de har tagit in fler redovisningsuppdrag eller börjat erbjuda redovisning som en ny tjänst. Revisionsbolagen tror att det bara är en tidsfråga innan gränsvärdet höjs, de gör ändå inget för att förbereda sig då de anser att påverkan på bolaget kommer bli mindre än vid tidigare lagändring. Detta för att ägarstrukturen i större bolag är annorlunda och en oberoende granskning är mer motiverat i dessa bolag. / Background and problem: On November 1, 2010 the audit requirement was abolished for small companies in Sweden which meant that about 70% of all companies in Sweden were no longer forced to audit. This affected the audit firms prerequisites and we ask ourselves how they have tackled the new market where a large part of their customer base is no longer forced to be audited. We have come up with these questions: How has the removal of mandatory auditing changed the small audit firms ways of working? How do they prepare themselves for a possible change in limit? Purpose: The purpose of our thesis is to highlight the changes that abolishment of the audit requirement for small companies has led to for small accounting firms from an auditor's perspective. We also want to highlight how the auditor's role may change in the future if Sweden closes up to EU:s maximum threshold to avoid audit duties or the limit otherwise changes. Method: The work is written from a qualitative approach, primary data were collected through semi-structured interviews with basis in an open interview template. This has since been interpreted on the basis of secondary data in the form of scientific literature. Results and Conclusion: The study's conclusion indicates that accounting firms have conducted fairly extensive changes to meet legislative change. The drop in the form of audit services is offset by more assignments or started offering accounting as a new service. Audit companies believe that it is only a matter of time before the limit is raised, they don ́t prepare themselves cause they consider the impact on the company will be less than in previous legislative change. This is due to ownership structure of major companies are different and independent verification is more justified in these companies.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län. I denna ställdes frågor om revision och aktiebolagens inställning till denna. För att utröna samband genomfördes chi-två test. Svaren analyserades sedan utifrån ett antal egenformulerade antaganden. Av respondenterna angav 53 procent att de tänker behållarevision, 33 procent upphöra med den, medan 14 procent avvaktar.Det finns ett samband mellan aktiebolagens val och deras inställning till ett antal faktorer. Aktiebolag som anser att kostnaden för revision är betungande avstår från revision, medan aktiebolagsom behåller revision tycker att den ger en kvalitetssäkring avbolagets redovisningssystem och bokföring. Att revision ökar kreditvärdigheten samt att den minskar risken för skatterevision visade sig också vara faktorer som ledde till att bolagen valde att behålla en frivillig revision. Däremot ansågs inte aktiebolagens intressenter ställa några krav på reviderade årsredovisningar.

En lagändring har gjorts i Sverige vars syfte är att små och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre gränsvärden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsättning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler än tre anställda. Eftersom lagändringen är relativt ny, medför det att företag i dagsläget precis har avslutat eller är inne i en beslutsprocess angående den frivilliga revisionen. Beslutsfattande är något som ständigt pågår i alla former av organiserad mänsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande både när det gäller rutinfrågor till mer komplexa beslut. Genom mänsklighetens historia har människan strävat efter att få kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsägbarheten samt minska riskerna. När beslut fattas i företag måste även hänsyn tas till en rad förhållanden som är direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och på vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie: Vad kännetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet på revision inte är tvingande? På vilka grunder är beslutet fattat? Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förståelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gått till. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på telefonintervjuer med ett antal företag som står inför beslutet att välja mellan att anlita en revisor eller inte. I studien framkom det inga specifika kännetecken på de företag som ansåg att de hade behov av revision trots att kravet på revision inte längre är tvingande. Dock ansåg majoriteten att kostnaden för revision var mer värt än tiden det krävs för att kontinuerligt vara uppdaterad inom lagar, regler och praxis. Resultatet av undersökningen visar att den trygghet som revisionen ger är avgörande vid valet att behålla revisorn, eftersom den skapar bättre trovärdighet åt företaget inför kreditgivare och andra intressenter. Flertalet av respondenterna har gjort ett försök att agera och tänka rationellt då de beslutat efter vad de ansåg vara bäst för företagen. Studien visar även att respondenterna som var i en pågående beslutsprocess valde att rådfråga personer med kunskap om problemet för att därefter fatta ett kollektivt beslut. En sammanställning hur undersökningen kan se ut när alla respondenterna är klara med besluten tyder på ett resultat där 85 procent av deltagarna valt att behålla revision, 10 procent som väljer bort revision samt 5 procent av respondenterna som inte vet vilket beslut de ska fatta. / There has been a change in the law that allows small and medium-sized companies in Sweden to have voluntary audit if they are below or only exceed one of the following three limits: (1) 3 million in net sales, (2) 1, 5 million in total assets or (3) more than three employees. Since the change in the law about voluntary audit is relatively new, many companies are either in the middle of their decision-making process or have just made a decision. The process of making decision is a continuous process that every company faces every day, which regards every level of the organization. The main purpose of this paper is to analyze how and on what basis the companies have made a decision regarding the voluntary audit. The study will contribute to a deeper knowledge and understanding of how decisions are taken, in general, and how this particular decision about audit has been made. The questions this study aims to examine is: What characterizes a company that believes that they need an audit?  What basis is the decision made on?  The study has not shown any common and clear characteristics of the companies that decided that they need audit, however the majority of the researched companies thought that the cost of the audit was worth more than the time the organization needed to be updated on the new laws, rules and practices. The results of the research have shown that the safety audit gives is the most important factor when deciding whether to keep auditor or not. The reason for this is the fact that audit adds credibility and reliability in front of their creditors and other stakeholders.

Banker är enligt lag tvungna att göra en bedömning av företags återbetalningsförmåga vid kreditgivning. Redovisningsinformation är en viktig bedömningsgrund vid kreditgivning och kvalitén på informationen är avgörande för beslut gällande utlåning. Det är revisorns uppgift att genom granskning kvalitetssäkra ett företags redovisning och förvaltning och resultatet av detta lämnas i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är den enda offentliga rapport som revisorn lämnar och därmed den som intressenterna kan ta del av. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse revisionsberättelsen har för bankerna vid kreditgivning till företag. För att kunna besvara syftet i denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod. Detta för att vi ville få en djupare och mer fullständig förståelse för ämnet. Vi har intervjuat fyra banker i Västmanland för att undvika en enskild banks synsätt och för att kunna se om det föreligger skillnader mellan de enskilda bankernas kontor. Studien visade att revisionsberättelsen ingår i samtliga bankers kreditprocess, men till olika grad. Bankerna anser att en ren revisionsberättelse är positivt och vice versa. I bankernas kreditgivningsbedömning är revisionsberättelsen enbart en parameter och är därmed ej ensamt avgörande vid ett kreditbeslut. Två av bankerna anser att andra faktorer kan väga upp en oren revisionsberättelse. Det bör dock poängteras att ett företag med en ren revisionsberättelse inte endast på grund av detta kan anses som kreditvärdigt. Tvärtom kan inte ett företag som har en oren revisionsberättelse anses som icke kreditvärdigt. / By law, banks are obliged to make an assessment of the company’s ability to repay the credit. Accounting information is an important criterion when granting loans and the quality of this information is crucial for decisions about lending. The auditor´s task is to review and ensure the quality of a company´s accounting and management. This review is compiled in the audit report which is the only public report by the auditor. The purpose of this study is to investigate the significance of the audit report when granting loans to companies. To be able to answer the purpose of this study we have used a qualitative approach to get a deeper and more complete understanding of the subject. We have interviewed four banks to avoid an individual perspective of one bank, and also to investigate if there are differences between different offices. All banks were located in the same province. The audit report is contained in the credit process of every bank but with different importance. If the report does not contain remarks it is positive for the bank and vice verse. The audit report is one of several parameters in the credit process and does not by itself determine the credit decision. Two of the banks think that other factors can replace an audit report which contains remarks. It is crucial though, that a company with an audit report that does not contain remarks can be looked upon as creditworthy, but this cannot be the only deciding factor. On the contrary a company that has remarks in their audit report cannot be considered as non-creditworthy.

Titel: Frivillig revision – Varför väljer aktiebolagets företrädare att ha eller inte ha revisor? Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Annelie Molin och Eva Widell Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2012 – Maj Syfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrädarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig revision infördes. Metod: Författarna har använt sig av enkäter som de skickat ut till bolagen, samt formulär till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjälp av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fått. Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det är viktigt för den enskilde företrädaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrån detta göra sina val. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om något år och se om åsikterna bland berörda parter förändras vartefter tiden går. Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrädare uppfattar den frivilliga revisionen och anledningen till varför de gör på ena eller andra sättet i dagsläget. Med hjälp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrågor eller att utveckla sina egna tjänster som riktar sig till bolagen. / Title: Voluntary audit – why do the representatives of the limited company’s choose to have or not to have an auditor? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Annelie Molin and Eva Widell Supervisor: Ann Wetterlind-Dörner Date: 2012 – May Aim: In this pilotstudy the authors would like to see why the representatives have chosen to have or not to have an auditor of the company, since the possibility of a voluntary audit was introduced. Method: The authors have used questionnaires that have been send out to companies, and forms to Bolagsverket and Skatteverket. With help of books, scientific articles and reports etc the authors then have analyzed the responses that been received. Result and Conclusions: There is an economic winning behind the choice to have an auditor or not have an auditor and it is important for the individual representative to carefully analyze the pros and cons and accordingly make their choices. Suggestions for future research: It would be interesting to follow-up the study in a couple of years and see if the views of the interested parties are changing as time passes. Contribution of the thesis: The pilot study can provide future researchers to get an insight into the company’s point of view and the reason why they do this or that in the current situation. With this they can develop their own ideas of questions for a new research or how to develop their own services aimed to companies.

Titel: Omvärlden påverkar: En studie av hur revisionsbyråernas marknadsföring har påverkats av den avskaffade revisionsplikten för mindre och medelstora företag. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi; Marknadsföring Författare: Reine Haddad och Louise Mattsson Handledare: Jonas Kågström Datum: 2012- Juni Syfte: Med uppsatsen vill vi undersöka om revisionsbyråernas marknadsföring förändrats i samband med att revisionsplikten för mindre bolag avskaffats, det vill säga om marknadsföringen påverkas av omvärldsfaktorer. Metod: I studien används en abduktiv ansats där information samlats in dels via Internet (WayBack Machine) och dels genom att ta del av annonser från en revisionsbyrå. För att tydliggöra materialet sammanställdes det i frekvenstabeller, wordles och diagram. Resultat & Slutsats: I enlighet med vad den valda teorin framställer ser vi att även revisionsbyråerna ändrar delar av sin marknadsföring när förändringar i omvärlden sker. Omfattningen av förändringarnas påverkan på marknadsföringen varierar från revisionsbyrå till revisionsbyrå, bland annat beroende på revisionsbyråernas syn på marknadsföring, hur stora förändringarna i omvärlden är och hur snabbt revisionsbyråerna tar till sig dessa förändringar. Uppsatsens bidrag: Vårt examensarbete har bidragit med att ge en bild av hur revisionsbyråernas marknadsföring påverkas av förändringar i omvärldsfaktorer. Detta kan vara användbart då marknadsföraren måste ta dessa omvärldsfaktorer i akt vid planering och utformning av marknadsföringen. Nyckelord: Revisionsplikt, revisionsbyrå, marknadsföring, påverkan och omvärldsfaktorer. / Title: The influences of the environment: A study of how the marketing of the auditing firms has been affected by the abolishing of the mandatory auditing for smaller companies. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Reine Haddad and Louise Mattsson Supervisor: Jonas KågströmDate: 2012 – June Aim: Our aim with this thesis is to investigate if the marketing of the auditing firms has changed as a result of the abolishing of the mandatory auditing for smaller companies. Method: In this study we are using an abductive approach where information has been gathered partly through the Internet (WayBack Machine) and partly through advertisements from PwC, an auditing firm. The results of the study are put together in frequency tables, wordles and diagrams. Result & Conclusion: We can, according to the theoretical representation, draw the conclusion that the auditing firms are changing parts of their marketing due to changes in the environment. The dimension of the changes on the marketing fluctuates from auditing firm to auditing firm, depending on, for example, the size of the changes in the environment, how quick the auditing firms are adjusting to these changes and the auditing firm’s vision of marketing. Contribution of thesis: The contribution of our thesis is to illustrate how the marketing of the auditing firms are changing due to environmental factors. This can be useful when the marketer have to consider these environmental factors when planning and designing the marketing activities. Keywords: Mandatory auditing, auditing firm, marketing, influence and environmental factors.

Sammanfattning Problem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter. Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro. Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet. Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete. Skatteverket har fått en viss ökad arbetsbörda men kvaliteten på redovisningen är den samma som innan. Undersökningen resulterar dock i vetskapen att de små aktiebolagen behåller revisorn tack vare rådgivarrollen och kunskapen denne besitter. Behovet av revision verkar alltså mer bero på vilka kunskapsluckor bolagen måste fylla med avseende på redovisning och rapportering än vad som är lagstadgat. Nyckelord: Revisionsplikt, små aktiebolag, Skatteverket / Abstract Background: The first of November 2010 the statutory auditing was abolished for small companies in Sweden. The reason for this was to give the companies the opportunity to reduce costs and increase their level of freedom of choice. This was met with resistance from the Swedish tax agency, who feared an increase of their workload and a decrease of the quality of the companies’ financial reporting. Purpose: The purpose of this essay is to find a deeper understanding of the consequences that the abolished statutory auditing brought to small companies and the tax office in the city of Örebro. Method: The empirical findings have been collected through semi structured interviews with five small companies and the tax office in Örebro. The companies were active before as well as after the abolishment of statutory auditing and were selected from an alphabetical list. The empirical findings were analysed through the terms quality, control, workload and cost efficiency. Conclusions: The abolishment of statutory auditing has not yet affected the small companies in terms of cost efficiency or workload. The Swedish tax agency has noticed some increase of their workload, but there has been no change in the quality of the companies’ financial reporting. The essay concludes that small companies keep an auditor due to the advisory role and the knowledge the auditor possesses. The need for the companies to consult an auditor seems to a greater extent depend on what knowledge about financial reporting the companies lacks rather than what is required by law. Keywords: Statutory auditing, small companies, Swedish tax agency