Although the U.S. houses five percent of the world's population, we have the highest incarceration numbers on earth, with more than two million people behind bars. The penal institution has neither deterred crime nor effectively rehabilitated the criminal. Prisons are overcrowded, understaffed, and have funding issues, yet the system prevails. If a business was spending billions of dollars, yet failing at its stated mission, investors would pull their funds and the business would fold. For a massive failing system to persist uninterrupted it must be fulfilling some need. What prison does is punish millions of bodies. Since this is what the system succeeds at, this is the need it must be fulfilling. I argue that this need is exacerbated by institutions that promote body aversion and activate in us a latent tendency for the flawed sinful body to be chastised. Reformists have made efforts at changing the system, and former political prisoner, Angela Davis, has called for the system to be abolished. I argue that before reform or abolition can be successful, there must be a change in perception of the human body. This study delves into how our collective need to punish bodies is illustrated in ancient rituals of sacrifice, which evolved into torture in the public square, before the penal institution took root. Myriad institutions take their toll on our perceptions of the body, and corporations exploit prisoners for free labor in a land where slavery is supposedly outlawed.

Purpose: The purpose of this research is to explore the reasons behind the abolish-ment of statutory audit in small limited firms in Sweden and to discuss whether it would be beneficial for these firms to still maintain an audit of their business after the abolishment. Method: As a major part of this research study, qualitative interviews with auditors have been conducted to obtain professional opinion in the subject of inter-est. Previous research are presented to provide a broader perspective of the debate. Frame of Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to aid an under-standing of the relationship between a firm and its stakeholders. Experi-ences from other European Union countries are presented to provide a ba-sis of comparison and discussion. Moreover, advantages and disadvantages of auditing are presented to facilitate a discussion of whether it is beneficial to maintain an audit of small limited firms. Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable reasons behind the abolishment of statutory audit. The au-thors can after a broad research conclude that the central reasons behind the abolishment are the costs of auditing. Populism and politics, as well as harmonisation motives of the European Union, are also prominent reasons for the abolishment of statutory audit in small limited firms in Sweden. Highlighting the benefits of auditing illustrates that accomplishing an assur-ance of quality is one of the most essential motives of an audit review. Au-diting may facilitate granting of loans, longer credit periods and loyalty, a credible image of the firm, as a result of business owners providing trust-worthy information to their stakeholders. It can be concluded that it is beneficial for small limited firms to maintain an audit of their business, de-spite the abolishment of statutory audit. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska de bakomliggande orsakerna till revisionspliktens avskaffande i små aktiebolag i Sverige och att diskutera hu-ruvida det är fördelaktigt att behålla revision i bolagen efter slopandet. Metod: För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från revisions-byråer. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bre-dare perspektiv. Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta för-ståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Erfarenheter från andra EU-länder är presenterade för att möjliggöra jämförelse och dis-kussion, dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen om huruvida det är fördelaktigt att behålla revision i små ak-tiebolag. Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste orsakerna till slopandet av revisionsplikten i små aktiebolag. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att huvudorsakerna till avskaffandet är kostnaden av att upprätthålla revision. Populism, politik och EU:s harmoniserande strävan är ytterligare framträdande anledningar till slopandet av revisionsplikt i små ak-tiebolag i Sverige. Att erhålla en kvalitetsstämpel är den främsta fördelen med revision. Dessutom kan revisionen underlätta beviljande av lån, längre kredittider, bi-dra till ökad pålitlighet och trovärdighet av bolaget. Dessa fördelar resulterar från ägarnas pålitliga information som de förser sina intressenter med. Av-slutningsvis kan man påstå att det är gynnsamt för små aktiebolag att behål-la revision även efter slopandet.

<p>Purpose: The purpose of this research is to explore the reasons behind the abolish-ment of statutory audit in small limited firms in Sweden and to discuss whether it would be beneficial for these firms to still maintain an audit of their business after the abolishment.</p><p>Method: As a major part of this research study, qualitative interviews with auditors have been conducted to obtain professional opinion in the subject of inter-est. Previous research are presented to provide a broader perspective of the debate.</p><p>Frame of Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to aid an under-standing of the relationship between a firm and its stakeholders. Experi-ences from other European Union countries are presented to provide a ba-sis of comparison and discussion. Moreover, advantages and disadvantages of auditing are presented to facilitate a discussion of whether it is beneficial to maintain an audit of small limited firms.</p><p>Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable reasons behind the abolishment of statutory audit. The au-thors can after a broad research conclude that the central reasons behind the abolishment are the costs of auditing. Populism and politics, as well as harmonisation motives of the European Union, are also prominent reasons for the abolishment of statutory audit in small limited firms in Sweden.</p><p>Highlighting the benefits of auditing illustrates that accomplishing an assur-ance of quality is one of the most essential motives of an audit review. Au-diting may facilitate granting of loans, longer credit periods and loyalty, a credible image of the firm, as a result of business owners providing trust-worthy information to their stakeholders. It can be concluded that it is beneficial for small limited firms to maintain an audit of their business, de-spite the abolishment of statutory audit.</p> / <p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska de bakomliggande orsakerna till revisionspliktens avskaffande i små aktiebolag i Sverige och att diskutera hu-ruvida det är fördelaktigt att behålla revision i bolagen efter slopandet.</p><p>Metod: För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från revisions-byråer. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bre-dare perspektiv.</p><p>Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta för-ståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Erfarenheter från andra EU-länder är presenterade för att möjliggöra jämförelse och dis-kussion, dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen om huruvida det är fördelaktigt att behålla revision i små ak-tiebolag.</p><p>Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste orsakerna till slopandet av revisionsplikten i små aktiebolag. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att huvudorsakerna till avskaffandet är kostnaden av att upprätthålla revision. Populism, politik och EU:s harmoniserande strävan är ytterligare framträdande anledningar till slopandet av revisionsplikt i små ak-tiebolag i Sverige.</p><p>Att erhålla en kvalitetsstämpel är den främsta fördelen med revision. Dessutom kan revisionen underlätta beviljande av lån, längre kredittider, bi-dra till ökad pålitlighet och trovärdighet av bolaget. Dessa fördelar resulterar från ägarnas pålitliga information som de förser sina intressenter med. Av-slutningsvis kan man påstå att det är gynnsamt för små aktiebolag att behål-la revision även efter slopandet.</p>

En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bådebolag och intressenter, såsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningenskall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer attavskaffa revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor. Det kan uppståoro då frågan om fler skatte- och bokföringsbrott uppkommer hos intressenterna. Vissasmå bolag kommer välja att ha kvar revisorn oavsett lagförändringen, då det är enkvalitetsstämpel och säkerhet när revisorn granskar och ger råd till bolaget.Studiens problemformulering lyder: Hur påverkas intressenternas förtroende för demindre bolag som väljer att inte använda revisor efter avskaffandet av revisionsplikten?Syftet med uppsatsen är att undersöka om intressenternas förtroende för bolagen harpåverkats efter avskaffandet av revisionsplikten. Ett kvalitativt tillvägagångssätt haranvänts i uppsatsen, där intervjuer har genomförts för att få en helhetsbild frånrespondenterna. Tidigare forskning har sammankopplats med intervjuerna för att kunnaanalysera svaren.Vår slutsats är att förtroendet inte kommer att bli sämre om bolagen har en långsiktigrelation med sin bank. Räkenskaper som är granskade av en revisor ellerredovisningskonsult kommer att ge en högre kvalitetsstämpel och förtroende. Detkommer däremot vara svårt att upptäcka ekobrott i bolag som döljer kvitton för revisorn.Banker och Skatteverket kommer att kunna kontrollera bolag mer, om det visar sig attekobrotten har ökat, vilket också leder till högre krav. Vi tror att många bolag kommer attha kvar revisorn för att det ger en trygghet och fördel vid krediter och affärer. / Program: Civilekonomprogrammet

Titel: Företagens behov av revision, efter avskaffandet av revisions-plikten för mindre företag i Sverige. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jonas Lööw-Ohlson, Malin Vestlund Handledare: Markku PenttinenDatum: 2013-02-20 Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur revisionspliktens avskaffande påverkat de olika aktörer som berörs av denna förändring och att utifrån detta identifiera de faktorer som styr behovet och valet av frivillig revision i små aktiebolag i Sverige. Metod: Undersökningen har ett deduktivt angreppssätt med kvalitativ inriktning då insamlandet av empirisk data utgått ifrån den satta referensramen. Resultat och slutsats: Fördelar för företagen att välja frivillig revision är främst att revision anses tillföra tillförlitlighet till räkenskaperna och fungera som en kvalitetsstämpel för företaget i dess kontakter med yttre intressenter. Företagens behov av revision beror på vilka krav och förväntningar som ställs på deras redovisning från olika intressenter och hur väl revisionen hjälper företagen att uppfylla dessa krav. Det avgörande är om företagen upplever att den nytta de får av att välja frivillig revision uppväger kostnaden. Många av de farhågor och förhoppningar som de olika intressenterna hade inför avskaffandet har infriats. Det är dock ännu för tidigt att se hur skatteintäkter, skattefel och ekobrottslighet påverkats, men det ser inte ut som att det ska få så stor inverkan som förväntat, om någon alls. Det har även visat sig att inte heller räntor och lånevillkor påverkats så mycket som några intressenter trott dådetta hänt i andra länder. Bankerna riktar in sig mer på nuläget i företagen och det enda som påverkats är att det kan ta längre tid att få lån och krediter godkända om inte det finns tillräckligt bra bedömningsunderlag tillgängliga.Avskaffandet har lett till att marknaden för revisions- och redovisningsbyråer har förändrats. Det fanns olika bud om vilka som skulle vara de största förlorarna i denna förändring. Det som framkommer är att varken redovisningsbyråer eller större revisions-byråer påverkats i så stor utsträckning. Redovisningsbyråerna kan märka av en större konkurrens då många revisionsbyråer nu erbjuder redovisningstjänster i större utsträckning än tidigare. Revision ersätts av redovisningstjänster. Det har startats samarbeten mellan olika intressenter och en utveckling av regelverk i syfte att kvalitetssäkra redovisning och inkomstdeklarationer. Alla aktörer i undersökningen är positiva till en höjning av gränsvärdena till EU-nivå. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se en liknande undersökning lite längre fram i tiden med mer statistiskt underlag. Exempelvis vid 5 år och 10 år efter förändringen. Det skulle också vara intressant med en jämförelse av de företag som väljer att inte ha revisor. Hur stor andel som anlitar en redovisningsbyrå och hur stor andel sköter bokföringen själva? Finns det skillnader här mellan och inom olika branscher? Det skulle också vara intressant att se en större kvantitativ undersökning bland de berörda företagen i Sverige, gällande vilka faktorer som gjort att de valt att ha revision respektive valt att ta bort den, likt den gjord av Collis i England. Det kan vara intressant att se hur stor betydelse de påverkansfaktorer som identifierats har i företagens val och om det finns andra faktorer som kan spela in och vara mer avgörande. Exempelvis direkta krav från kreditgivare, upplevd nytta mm. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse hur revisionspliktens avskaffande påverkat de olika aktörerna och hur de ser på en framtida höjning av gränsvärdena till EU-nivå. Den identifierar de faktorer som styr de berörda företagens behov av revision. Den visar också de anpassningar som skett och fortfarande sker av både angreppssätt och arbetssätt, hos de berörda aktörerna, i en strävan att hjälpa företagen att leva upp till lagstiftade kvalitetskrav som finns på årsredovisning och inkomstdeklaration. Nyckelord: Revisionsplikt, obligatorisk, frivillig, revision, redovisning, avskaffande / Title: Companies needs of the audit, after the abolition of the statutory audit for smaller companies in Sweden. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Jonas Lööw-Ohlson &amp; Malin Vestlund Supervisor: Markku PenttinenDate: 2013-02-20 Aim: The purpose of this work is to investigate how the abolishment of the statutory audit affected the different actors involved in this change, and that on this basis identify the factors that control the need and choice of voluntary audit for small companies in Sweden. Method: This study has a deductive, qualitative approach, as the gathering of empirical data is based on the set framework. Results and Conclusions: Benefits for companies to choose voluntary audit is primarily that the audit is considered to bring reliability to the accounts and it provides a quality stamp for the company in its dealings with external stakeholders. The companies need for audit depends on the demands and expectations placed on their accounts from different stakeholders and how well the audit helps them to meet these requirements. The decisive factor is if the companies feel that the benefits they get from choosing voluntary audit outweigh the cost. Many of the concerns and aspirations that the various stakeholders had prior to the abolishment of the statutory audit has actually become a reality. However it is still too early to see what impact the abolishment will have on taxes and financial crime, but it does not seem like it will have as big of an effect as they thought it would have, if any at all. It has also been shown that neither interest rates nor loan terms have been affected as much as some of the stakeholders expected, as that had happened in other countries. Banks focus more on the current situation of the companies and the only thing that it could affect is that it may take longer for the companies to get loans and credits approved if not good enough documentation needed for assessment is available. The abolishment has led to that the market for audit and accounting firms has changed. There were different views on what kind of firms would be the biggest losers of this change. What emerges is that neither accounting firms nor larger audit firms are affected very much. Accounting firms may notice some more competition as audit firms now offer accounting services to a greater extent than before. Audit services are replaced by accounting services. Collaborations between different stakeholders and a development of regulatory framework in order to ensure the quality of the accounts and income tax returns has been started after the abolishment. All participants in the survey are in favor of raising the limit to the EU level. Suggestions for future research: It would be interesting to see a similar study a little further ahead in time with more statistical data. For example at five and ten years after the change. It would also be interesting to have a comparison of the companies that choose not to have an auditor. How many of the companies that hires an accounting firm for help and how many that handles the bookkeeping themselves. Are there differences here between and within different industries? It would also be interesting to see a larger quantitative survey among the companies in Sweden, regarding the factors that led to the choice of keeping the audit or removing it, like the survey made by Collis in England. It might be interesting to see how significant the impact factors identified have been for the companies and if there are other factors that have made a difference and been more decisive. For example, direct claims by creditors, perceived benefits etc. Contribution of the thesis: This paper contributes to a better understanding of how the abolishment of the statutory audit affected the different actors and what they think of a future increase of the limits to EU level. It identifies the factors driving the companies need for audit. It also shows the adjustments that have occurred and still occurs in both approaches and practices, of the actors involved, in an effort to help companies meet statutory quality requirements on the annual accounts and tax returns. Keywords: Statutory Audit, mandatory, voluntary, audit, accounting, abolishment

Syfte:                        Denna studie syftar till att undersöka huruvida avskaffandet av revisionsplikten fick de effekterna som önskades av EU samt Svenska regeringen, vilket var att minska de administrativa bördor och kostnader för mindre bolag. Det har nu gått en tid sen avskaffandet och det är nu möjligt att se vilka effekter som de berörda företagen har märkt av.  Metod:                        Undersökningen ämnade utföras med en kvantitativ metod med hjälp av enkäter. Men på grund av få respondenter och stort bortfall används istället en kvalitativ metod. Uppsatsen har en induktiv metod.  Slutsats:        Studien visar att alla de företag som ingick i undersökningen upplever en minskning av kostnaderna efter att revisionsplikten avskaffades, samt att majoriteten av företagen även anser att den administrativa bördan minskat. En del av företagen har valt att ta hjälp av konsulttjänster efter att de valt bort revison. / Objective:                  The study aims to investigate whether the abolishment of mandatory audit achieved the desired effects by the European Union and the Swedish government, the goals where to reduce administrative costs and bureaucracy for smaller companies. Some time has past since the abolishment and it is now possible to investigate which effects the companies have laid notice to. Methodology:            The study aimed to follow a quantitative method using surveys. Because of the high number of correspondents who did not answer the surveys, the study follows a qvalitativ method instead. The study also follows an inductive method. Conclusion:               We conclude that all companies who took part in the study experience a reduction in cost after the abolishment of mandatory audit, and that the majority of businesses also find that the administrative burden has decreased. Some businesses have chosen to take use consultancy services after they abolished audit.

Aim The aim of the thesis is to explain the factors that affect the auditor's recommendation concerning audit services to customers who are not subject to mandatory auditing. Background and problem In 2010 mandatory auditing for small companies was abolished. It is common for the auditor to provide recommendations re-garding whether or not a customer should chose to retain the audit. The question is which factors can explain the auditor's recommendation. Method and empirics This thesis uses a deductive approach with inductive elements and a combination of qualitative and quantitative data is used. The qualitative data consists of a pilot study and the quantitative data consists of a questionnaire survey. The analysis of the empirical data was performed using regression analysis. Theory This thesis applies an eclectic approach where the starting point is legitimacy, institutional theory, professional theory and decision making theory to develop a model. Results and conclusions The notion of the recommendation as well as the extent of the recommendations can be explained by factors related to the auditor's agency affiliation and the auditor's personal qualities. / Syfte Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt. Bakgrund och problem År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolag. Vid valet om att behålla eller avskaffa revisionen är det vanligt att revisorn rekommenderar kunden om hur bolaget ska välja. Frågan är vilka faktorer som kan förklara revisorns rekommendation. Metod och analys Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag samt an-vänder en kombination av kvalitativ och kvantitativ data. Den kvalitativa datan består utav en pilotstudie och den kvantitativa datan utav en enkätundersökning. Regressionsanalyser genom-fördes vid analys av den empiriska datan. Teori Studien tillämpar ett eklektiskt angreppssätt där utgångspunkten är legitimitet, institutionell teori, professionsteori och beslutsteori som används för att utveckla en modell. Resultat och slutsats Både uppfattning om rekommendation samt omfattningen av rekommendationer kan förklaras av faktorer kopplade till dels revisorns byråtillhörighet och dels revisorns personliga egenskaper.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort. Tidigareforskning har visat på att det finns olika uppfattningar gällande rollfördelningen mellanrevisorn och företaget, vilket i sin tur bidrar till missuppfattningar. Den globala finanskrisenoch företagsskandaler i många länder har lyft viktiga frågor om effektiviteten för finansiellrapportering och revision, där revisorsbyråer ofta får stå föremål för kritik och bemöta tryckpå att återställa förtroendet för revisionen. 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolagi Sverige. Den nya lagstiftningen har i viss mån förflyttat ansvaret från revisorn tillföretagsledningen.Syftet med vår studie har varit att analysera och tolka begreppet förtroende förrevisionsarbetet. Vi har belyst begreppet förtroende i samband med avskaffandet avrevisionsplikten, samt reflekterat över hur det påverkat revisorns funktion och förtroendet irelation till användare av redovisningsinformation. För att kunna uppnå syftet ochforskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ och tolkande metod samt genomförtsamtal med kompetenta respondenter i form av revisorer, kreditgivare och småföretagare föratt få del av deras syn på begreppen.Vi har i denna studie kunnat bidra med ökad förståelse för det mångfacetterade begreppetförtroende och vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har haft på relationerna mellanrevisorer, småföretagare och banker, samt om förväntningarna på revisionens funktion harförändrats. Vårt resultat i denna studie bevisade att det finns brister i kommunikationenmellan de olika parterna, vilket påverkar förtroendet. Vi har kunnat identifiera ettförväntningsgap i det avseendet. Revisorerna behöver därför bli bättre på att nå ut tillsmåföretagarna om vilken roll och vilka tjänster de kan utföra. Vi har inte i vår studie kunnatse hur förtroendet har påverkats av den frivilliga revisionen. MenBolagsverket ochSkatteverket upplever att kvalitén på årsredovisningen har försämrats efter införandet avfrivillig revision, vilket visar att revisionen fortfarande har en viktig funktion förkvalitetssäkring av redovisningsinformation vilket höjer förtroendet för den.

<p><strong>Titel:</strong><strong> </strong>Att vara nära men ändå på avstånd</p><p><strong>Författare:</strong><strong> </strong>Anna Erlandsson och Robin Ullbrand</p><p><strong>Handledare:</strong><strong> </strong>Staffan Hård af Segerstad</p><p><strong>Bakgrund och problem:</strong> En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende. Om detta inte går kan det uppstå kvalitetsproblem. Samtidigt står revisionsbranschen inför en stor förändring i och med att det finns förslag på att revisionsplikten skall avskaffas.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att beskriva de karakteristiska drag som en relation mellan en leverantör och en kund har samt hur denna relation går att förena med en oberoende yrkesutövning. För att kunna besvara syftet har författarna valt att studera relationen som finns mellan revisor och kund.</p><p><strong>Problemfrågor: </strong>Följande specifika frågeställningar har utformats för studien: Vad karakteriserar relationen mellan revisor och kund? Hur går det att förena relationen med en oberoende yrkesutövning? Hur kan relationen komma att förändras om revisionsplikten avskaffas?</p><p><strong>Metod och teori:</strong><strong> </strong>För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där författarna har intervjuat åtta revisorer för att få deras syn på relationen och oberoendet. Som teoretisk referensram utgick författarna framförallt från Gummessons (2002) karaktärsdrag av en relation samt oberoendelagstiftningen och teori om oberoendet.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Relationen mellan revisor och kund karakteriseras av adaption, formalisering, förtroende, långsiktighet samt personliga och sociala egenskaper. Att ha en relation och samtidigt vara oberoende är omöjligt. Detta behöver dock inte betyda att det inte är möjligt att göra en korrekt kvalitetssäkring. Samtidigt finns det orsaker som kan medföra att revisorn inte kan kvalitetssäkra. Långsiktigheten i relationen är en av dessa orsaker, då det kan resultera i att parterna kommer varandra för nära. På grund av långsiktigheten kan därför likaså karaktärsdraget närhet genom vänskaps- och förtroendehotet komma att påverka oberoendet negativt. Revisorerna går dessutom i vissa fall utanför lagen. Om revisionsplikten avskaffas tror författarna att tjänstens innehåll och relationens formalisering kan komma att förändras. Samtidigt kan revisorerna behöva anpassa sig mer efter kunden. Författarna tror därtill att beroendet av relationen kan komma att minska, medan betydelsen istället borde öka. Därtill kan även relationens frekvens komma att förändras till en mer öppen dialog.</p> / <p><strong>Title:</strong><strong> </strong>To be close but still at a distance</p><p><strong>Authors:</strong><strong> </strong>Anna Erlandsson and Robin Ullbrand</p><p><strong>Supervisor:</strong><strong> </strong>Staffan Hård af Segerstad</p><p><strong>Background and problem:</strong><strong> </strong>A relationship can help firms to associate themselves with their customers in a better way. The value to the customer when buying a product does not come from the finished product. The value is instead created through the interaction and interdependence between supplier and customer. To build relationships is not always easy, since it may be impeded by various causes such as laws. In accordance with the Accounting Act §20, an auditor must be impartial, independent and objective. The authors’ question is whether it is possible to have a relationship, while being independent. If this fails, there can be quality problems. As a consequence of a possible abolishment of the statutory audit, the accounting profession may face a big change.</p><p><strong>Objective:</strong><strong> </strong>The purpose of this study is to describe the features of a relationship between supplier and customer as well as describe how it is possible to reconcile the relationship with an independent profession. In order to answer the objective of this study, the authors have chosen to study the relationship between auditor and customer.</p><p><strong>Research questions:</strong> The following specific questions are designed for the study: What characterizes a relationship between auditor and customer? How is it possible to reconcile the relationship with an independent professional? How can the relationship change if the statutory audit is abolished?</p><p><strong>Method and theory:</strong><strong> </strong>To achieve the purpose of this study a qualitative approach has been used. Therefore, the authors have interviewed eight auditors to get their views on the relationship and independence. As a theoretical framework the authors have used mainly the characteristics of a relationship developed by Gummesson (2002) and the independent legislation as well as theory about independence.</p><p><strong>Conclusion:</strong><strong> </strong>The relationship between auditor and customer is characterized by adaptation, formalization, trust, sustainability and also personal and social characteristics. To have a relationship while being independent is impossible. However, this does not mean that it is not possible to make a proper quality assurance. At the same time, there are reasons that can make it more difficult for the auditor to assure the quality. The long-term aspect of the relationship and threat of friendship and confidence is one of those causes, which may result in a closer relationship. Furthermore, the auditors sometimes break the law. If the abolishment of the statutory audit is executed the service content and the formalisation of the relationship can change. In addition, the auditors may have to adapt more to the customer. The dependence of the relationship may also decrease, while the importance could increase. Furthermore, the frequency of the relationship can change to a more open dialogue.</p>

Titel: Att vara nära men ändå på avstånd Författare: Anna Erlandsson och Robin Ullbrand Handledare: Staffan Hård af Segerstad Bakgrund och problem: En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende. Om detta inte går kan det uppstå kvalitetsproblem. Samtidigt står revisionsbranschen inför en stor förändring i och med att det finns förslag på att revisionsplikten skall avskaffas. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva de karakteristiska drag som en relation mellan en leverantör och en kund har samt hur denna relation går att förena med en oberoende yrkesutövning. För att kunna besvara syftet har författarna valt att studera relationen som finns mellan revisor och kund. Problemfrågor: Följande specifika frågeställningar har utformats för studien: Vad karakteriserar relationen mellan revisor och kund? Hur går det att förena relationen med en oberoende yrkesutövning? Hur kan relationen komma att förändras om revisionsplikten avskaffas? Metod och teori: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där författarna har intervjuat åtta revisorer för att få deras syn på relationen och oberoendet. Som teoretisk referensram utgick författarna framförallt från Gummessons (2002) karaktärsdrag av en relation samt oberoendelagstiftningen och teori om oberoendet. Slutsats: Relationen mellan revisor och kund karakteriseras av adaption, formalisering, förtroende, långsiktighet samt personliga och sociala egenskaper. Att ha en relation och samtidigt vara oberoende är omöjligt. Detta behöver dock inte betyda att det inte är möjligt att göra en korrekt kvalitetssäkring. Samtidigt finns det orsaker som kan medföra att revisorn inte kan kvalitetssäkra. Långsiktigheten i relationen är en av dessa orsaker, då det kan resultera i att parterna kommer varandra för nära. På grund av långsiktigheten kan därför likaså karaktärsdraget närhet genom vänskaps- och förtroendehotet komma att påverka oberoendet negativt. Revisorerna går dessutom i vissa fall utanför lagen. Om revisionsplikten avskaffas tror författarna att tjänstens innehåll och relationens formalisering kan komma att förändras. Samtidigt kan revisorerna behöva anpassa sig mer efter kunden. Författarna tror därtill att beroendet av relationen kan komma att minska, medan betydelsen istället borde öka. Därtill kan även relationens frekvens komma att förändras till en mer öppen dialog. / Title: To be close but still at a distance Authors: Anna Erlandsson and Robin Ullbrand Supervisor: Staffan Hård af Segerstad Background and problem: A relationship can help firms to associate themselves with their customers in a better way. The value to the customer when buying a product does not come from the finished product. The value is instead created through the interaction and interdependence between supplier and customer. To build relationships is not always easy, since it may be impeded by various causes such as laws. In accordance with the Accounting Act §20, an auditor must be impartial, independent and objective. The authors’ question is whether it is possible to have a relationship, while being independent. If this fails, there can be quality problems. As a consequence of a possible abolishment of the statutory audit, the accounting profession may face a big change. Objective: The purpose of this study is to describe the features of a relationship between supplier and customer as well as describe how it is possible to reconcile the relationship with an independent profession. In order to answer the objective of this study, the authors have chosen to study the relationship between auditor and customer. Research questions: The following specific questions are designed for the study: What characterizes a relationship between auditor and customer? How is it possible to reconcile the relationship with an independent professional? How can the relationship change if the statutory audit is abolished? Method and theory: To achieve the purpose of this study a qualitative approach has been used. Therefore, the authors have interviewed eight auditors to get their views on the relationship and independence. As a theoretical framework the authors have used mainly the characteristics of a relationship developed by Gummesson (2002) and the independent legislation as well as theory about independence. Conclusion: The relationship between auditor and customer is characterized by adaptation, formalization, trust, sustainability and also personal and social characteristics. To have a relationship while being independent is impossible. However, this does not mean that it is not possible to make a proper quality assurance. At the same time, there are reasons that can make it more difficult for the auditor to assure the quality. The long-term aspect of the relationship and threat of friendship and confidence is one of those causes, which may result in a closer relationship. Furthermore, the auditors sometimes break the law. If the abolishment of the statutory audit is executed the service content and the formalisation of the relationship can change. In addition, the auditors may have to adapt more to the customer. The dependence of the relationship may also decrease, while the importance could increase. Furthermore, the frequency of the relationship can change to a more open dialogue.