No description available.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt år har gått sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll är. Halling (2007) menar att bankerna använder den reviderade årsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet påverkas. Detta beror på att redovisningsinformationen kan hjälpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar på att en reviderad årsredovisning är viktig och om förtaget inte väljer att ha revisor så kommer bankerna vara mer försiktiga när de beviljar en kredit. Vi ställer oss frågande till detta och vill undersöka om det är andra faktorer som påverkar småföretagens möjligheter till lån om de har valt bort revisor.   Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad årsredovisning påverkar de mindre aktiebolagens kreditvärdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar. Detta för att söka utveckling i begreppet kring kreditvärdering i och med ändringarna i 9:1 Aktiebolagslagen om vilka företag som är skyldiga att ha revisor. Dessa funderingar bidrog till vår problemformulering ”Hur bedömer kreditgivarna mindre aktiebolag utan en reviderad årsredovisning vid en kreditansökan?”.   Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie och vår ansats vi har använt oss av är den abduktiva ansatsen. Vi har valt att fokusera oss på småföretag som omfattas av den nya lagen om revisionspliktens avskaffande. Vi har intervjuat fem revisorer och tre banker för att kunna utveckla begreppet om småföretagets kreditvärdighet efter revisionspliktens avskaffande.   Resultat och slutsatser: I vår studie har vi kommit fram till att varken banker eller revisorer har märkt av revisionspliktens avskaffande i någon större bemärkelse. Det är inte av någon större betydelse heller om småföretagen har en revisor eller inte när de ansöker om krediter. Vidare kan vi konstatera att de deltagande bankerna i vår studie tycker att en redovisningskonsult ger samma kvalitetsstämpel på räkenskaperna som en revisor ger. Vi kan även se tendenser att småföretag som väljer bort revisorn inte får högre ränta på sina lån. Detta är för att bankerna inte ser en icke reviderad årsredovisning som en högre risk utan det som påverkar bankens räntesättning mest är vilka säkerheter företaget har.

<p>Den svenska regeringen har bestämt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebär att alla aktiebolag idag måste anlita en revisor som mer eller mindre godkänner företagets årsbokslut. I dagsläget är det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemsländer. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland räkenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslås från regeringens håll att den återigen avskaffas och detta skulle i så fall gälla företag upp till gränsvärden för antal anställda på 50 personer, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor och nettoomsättning på 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslås börja gälla från den första juli år 2010. De företag som i dagsläget kommer omfattas av avskaffandet av revisionsplikten utgör cirka 96 % av alla svenska aktiebolag.Vi har valt att titta närmare på vad bankerna anser om avskaffandet av revisionsplikten, det vill säga hur de kommer att ändra sina rutiner vid kreditgivning till företag utan reviderade årsredovisningar. Vi har då valt att intervjua personer från den fyra svenska storbankerna: Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea. Vi har valt att intervjua de personer som har att göra med utformningen av riktlinjerna för bankernas kreditbedömning.Vad vi har kommit fram till är att bankerna inte i någon större utsträckning kommer ändra sina rutiner vid kreditbedömning av företag i och med slopandet av revisionsplikten. De kommer att förlita sig på det underlag de tillhandahålls och om det känns osäkert kommer de att begära granskning av en tredje man, som exempelvis en revisor. Banktjänstemännen anser att det är olyckligt att den garanti som revisionsplikten medför komma att försvinna men att bankerna inte kommer att ändra sina tillvägagångssätt nämnvärt på grund av avskaffningen.</p>

<p>I Sverige är samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv uppställs krav på revision, vilka generellt gäller för alla aktiebolag. Medlemsländerna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag från revisionsplikten.</p><p> </p><p>Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga då många små bolag som då inte var revisionspliktiga i stor utsträckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag är Sverige nästan ensamt inom EU med att ännu inte ha slopat revisionsplikten för små aktiebolag.</p><p> </p><p>Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst två av tre av följande krav även fortsättningsvis revideras. Dessa gränsvärden är i förslaget satta till de av EU högsta tillåtna värdena:</p><p> </p><ul><p> </p><li>Mer än 83 miljoner kronor omsättning</li><p> </p><p> </p><li>Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)</li><p> </p><p> </p><li>Fler än 50 anställda</li><p> </p></ul><p> </p><p>Med förslagna gränsvärden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga när lagändringen träder i kraft. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten berör små aktiebolag och revisorer. Den berör främst hur marknaden för revisorer kommer förändras, vilka tjänster som efterfrågan och utbud kommer öka på samt vilken inverkan revisionen har på förtroendet för aktiebolagen. För att undersöka detta har vi skickat ut en enkätundersökning, som 19 små aktiebolag svarat på, och intervjuat två revisorer, en auktoriserad revisor på en större revisionsbyrå och en godkänd revisor på en mindre.</p><p> </p><p>Både en majoritet av de mindre aktiebolagen och revisorerna ställer sig positiva till slopandet av revisionsplikten. De allra flesta av de berörda aktiebolagen kommer, i alla fall till en början, att frivilligt fortsätta med revision. På sikt tror revisorerna att fler kommer välja bort revisionen och det blir då viktigt för revisionsbyråerna att kunna konkurrera med redovisningsbyråer om såväl nuvarande som framtida kunder. De tjänsterna som i första hand blir intressanta är rådgivning och ekonomiska konsultationer.</p>

Den svenska regeringen har bestämt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebär att alla aktiebolag idag måste anlita en revisor som mer eller mindre godkänner företagets årsbokslut. I dagsläget är det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemsländer. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland räkenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslås från regeringens håll att den återigen avskaffas och detta skulle i så fall gälla företag upp till gränsvärden för antal anställda på 50 personer, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor och nettoomsättning på 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslås börja gälla från den första juli år 2010. De företag som i dagsläget kommer omfattas av avskaffandet av revisionsplikten utgör cirka 96 % av alla svenska aktiebolag.Vi har valt att titta närmare på vad bankerna anser om avskaffandet av revisionsplikten, det vill säga hur de kommer att ändra sina rutiner vid kreditgivning till företag utan reviderade årsredovisningar. Vi har då valt att intervjua personer från den fyra svenska storbankerna: Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea. Vi har valt att intervjua de personer som har att göra med utformningen av riktlinjerna för bankernas kreditbedömning.Vad vi har kommit fram till är att bankerna inte i någon större utsträckning kommer ändra sina rutiner vid kreditbedömning av företag i och med slopandet av revisionsplikten. De kommer att förlita sig på det underlag de tillhandahålls och om det känns osäkert kommer de att begära granskning av en tredje man, som exempelvis en revisor. Banktjänstemännen anser att det är olyckligt att den garanti som revisionsplikten medför komma att försvinna men att bankerna inte kommer att ändra sina tillvägagångssätt nämnvärt på grund av avskaffningen.

I Sverige är samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv uppställs krav på revision, vilka generellt gäller för alla aktiebolag. Medlemsländerna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag från revisionsplikten.   Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga då många små bolag som då inte var revisionspliktiga i stor utsträckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag är Sverige nästan ensamt inom EU med att ännu inte ha slopat revisionsplikten för små aktiebolag.   Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst två av tre av följande krav även fortsättningsvis revideras. Dessa gränsvärden är i förslaget satta till de av EU högsta tillåtna värdena:     Mer än 83 miljoner kronor omsättning     Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)     Fler än 50 anställda     Med förslagna gränsvärden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga när lagändringen träder i kraft. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010.   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten berör små aktiebolag och revisorer. Den berör främst hur marknaden för revisorer kommer förändras, vilka tjänster som efterfrågan och utbud kommer öka på samt vilken inverkan revisionen har på förtroendet för aktiebolagen. För att undersöka detta har vi skickat ut en enkätundersökning, som 19 små aktiebolag svarat på, och intervjuat två revisorer, en auktoriserad revisor på en större revisionsbyrå och en godkänd revisor på en mindre.   Både en majoritet av de mindre aktiebolagen och revisorerna ställer sig positiva till slopandet av revisionsplikten. De allra flesta av de berörda aktiebolagen kommer, i alla fall till en början, att frivilligt fortsätta med revision. På sikt tror revisorerna att fler kommer välja bort revisionen och det blir då viktigt för revisionsbyråerna att kunna konkurrera med redovisningsbyråer om såväl nuvarande som framtida kunder. De tjänsterna som i första hand blir intressanta är rådgivning och ekonomiska konsultationer.

Politikerna i Sverige vill sänka kostnaderna för små aktiebolag samt följa influensernafrån övriga länder i Europa. Sverige är tillsammans med Malta de enda länderna i Europasom fortfarande har kvar den allmänna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att påverka mångaintressenter, däribland staten, det vill säga skatteverket. Vidare kommer detta även attpåverka revisorers yrkesroll. Våra huvudfrågor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyråer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för skatteverket,samt kommer skatteverkets medarbetare få större arbetsbördor?Syftet med vår uppsats är att lyfta fram vad revisorerna samt skatteverket anser om detblir en lagändring angående revisionspliktens vara eller icke vara, för att få en vidareförståelse av vad detta innebär för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förskatteverket. Vi har tillförskaffat oss kunskap genom att ha läst artiklar, utredningar samtgenomfört kvalitativa intervjuer med berörda parter.I vår slutsats kom vi fram till följande:! Revisionsbyråer måste bli aggressivare i sin marknadsföring för att locka till sigkunder, för konkurrensen kommer att vara stenhård.! Revisorernas yrkesroll kommer att bli förändrad då revisorerna måste utöka sinatjänster med rådgivning samt bokföring.! Skatteverket måste anpassa sin verksamhet till att aktiebolag ej har en revisor.! Skatteverkets medarbetare kommer att få en större arbetsbörda, då de ska göra flerkontroller än tidigare genom t.ex. razzior på arbetsplatserna samt kontroller avbokföring. / Uppsatsnivå: C

Sverige är ett av de få EU-länder som inte avskaffat revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av revisionsplikten som ska gälla från 1 juli, 2010 i Sverige. Går förslaget igenom innebär det en stor förändring på kort tid. Utredningens förslag är att revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsättning på 83 miljoner SEK, en balansomslutning på 41,5 miljoner SEK, 50 anställda och som uppfyller minst två av dessa krav. Gränsen är betydligt högre satt än den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgår ifrån är, vilken inställning bankerna har till revision och hur bankerna tror slopandet av revisionsplikten för små aktiebolag kommer påverka kreditgivningen?Syftet är att undersöka de eventuella problem och förändringar vilka kan uppstå vid kreditgivningsprocessen. Det med tanke på den utredning som ligger ute på remiss angående slopandet av revisionsplikten i små aktiebolag. För att få en klarare inblick kring de komplikationer som uppstår och förändringar som kommer äga rum hos bankerna har vi valt att utföra fyra intervjuer varav tre av dessa utförts personligen och en är via mail. Respondenterna är verksamma inom det tre svenska bankerna Handelsbanken, Swedbank och SEB.För bankerna är det viktigt att kunna bedöma företagens återbetalningsförmåga och revision är betydelsefullt för bedömningen. Banken beviljar idag företagen kredit först när de vet att en auktoriserad revisor granskat och godkänt företaget.Vid kreditgivning tar bankerna del av reviderad information som årsredovisningar och kassaflödesanalyser. Ett slopade innebär en påtaglig förändring ur bankernas perspektiv. Ett alternativ som bland annat tas upp av utredningen är frivillig revision. Idag innebär revisorns kontroll en form utav kvalitetssäkring som ger bankerna en känsla av trygghet då de vet att en auktoriserad revisor inspekterat informationsmaterialet. Slopandet av revisionsplikten kan minska kostnaderna för små aktiebolag. Men för bankerna kan det bli tvärtom och kreditprocessen kan ta längre tid. Utredningen föreslår uppmaning till frivillig revision och då bankerna inte har någon skyldighet att bevilja företagen kredit kan slopandet ändå innebära att bankerna kräver reviderad information utav företagen. / Uppsatsnivå: C

<p>Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten ska</p><p>avskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ”Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?”. Uppsatsens syften var att beskriva den externa revisionens betydelse för små företags finansiärer samt att beskriva hur bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser ser ut. Ytterligare ett syfte var att analysera om banker och riskkapitalister ser olika på revision och att identifiera möjliga förändringar av bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi använde oss av en kvalitativ metod med intensivt upplägg eftersom den lämpar sig bäst när avsikten är att gå på djupet med ett fåtal enheter. I vår uppsats valde vi att intervjua sex respondenter varav två banker, två riskkapitalbolag och två affärsänglar. Slutsatser som vi kunde dra var att samtliga finansiärer är positiva till den externa revisionen. Det framkom även att bankerna och riskkapitalbolagen är mer beroende av den ekonomiska informationen, medan affärsänglarna bedömer personen i större grad och är mer insatta i företagets verksamhet. Efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer banker och riskkapitalbolag kräva att företags årsredovisningar ska vara reviderade. Deras bedömningsprocesser kommer därmed inte att förändras i någon stor utsträckning. Affärsänglarnas bedömningsprocesser kommer inte att förändras i någon större grad då de använder sig av andra variabler än den ekonomiska informationen vid en investeringsbedömning.</p>

<p>Svenskt Näringsliv ville att regeringen skulle undersöka frågan om revisionspliktens avskaffande och begärde därför en utredning som resulterade i SOU 2008:32 som kom i mars 2008. I denna föreslogs att endast 4 procent av företagen i Sverige skulle omfattas av revisionsplikten, för resterande skulle revisionen bli frivillig då lagen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010. Den slopade revisionsplikten medför en omvärldsförändring för revisionsbyråerna, och vi vill undersöka vad revisionsbyråerna gör för att möta denna. Vi vill också försöka förklara varför revisionsbyråerna har vidtagit, eller inte vidtagit, de åtgärder de gjort, och vad det beror på. För att undersöka hur revisionsbyråerna möter den kommande omvärldsförändringen som ett avskaffande av revisionsplikten innebär, har vi valt att göra en fallstudie samt en enkätundersökning. Vi har därmed valt att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod i vår undersökning. Vi har genom vår undersökning kommit fram till att alla de faktorer vi tog upp i teorin har förändrats mer eller mindre. Vi har också funnit samband mellan revisionsbyråernas förutsättningar och vad de har förändrat. Exempelvis visar vår undersökning att revisionsbyråer med starka professioner inte är förändringsbenägna. Den visar även att några av kedjorna har kommit långt i att anpassa sig till revisionspliktens avskaffande.</p>