Bakgrund: Skatteverket var emot det slopandet av revisionsplikten som skedde 2010. I sitt remissvar antydde man att detta skulle få som effekt att såväl medvetna som omedvetna fel skulle öka i företagens räkenskaper och därmed påverka även deras deklarationer. De påtalade också att skattefelet är som störst i mikro- småföretag, vilket är de bolag som omfattas av reformen, och det därmed skulle få stora effekter på skattefelet. De antydde även att de skulle komma att behöva öka sina insatser för att säkerställa att felen inte skulle påverka inkomstdeklarationer. Denna bedömning gjordes även av regeringen som anslog att detta skulle leda till ökade kostnader med 40 miljoner kronor. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om och i så fall hur Skatteverket har förändrat sitt kontroll- och utredningsarbete med hänsyn till slopandet av revisionsplikten. Vad gäller erfarenheterna från medarbetarna är avsikten att undersöka om det empiriskt går att belägga att felen i deklarationerna har ökat. Metod: En kvalitativ metod har används i studien där intervjuer har genomförts med handläggare, samordnare, utredare, analytiker och revisor på Skattverket. Slutsatser: Våra sammanfattade slutsatser är att, förutom de "löpande bokföringskontrollerna" som Skatteverket gavs möjlighet att göra i och med reformen, har de inte aktivt förändrat sitt kontroll- och utredningsarbete. Särskilt anmärkningsvärt är att upplysningsrutorna i deklarationen som tillkom vid reformen inte beaktas överhuvudtaget i arbetet. Vidare hittar vi inget i vår studie som tyder på att de medvetna felen ("fusket") har ökat, vilket Skatteverket hade farhågor om. De omedvetna felen som görs pga. okunskap antas däremot ha ökat i omfattning, vilket får anses vara en konsekvens av slopandet av revisionsplikten. Detta anser vi i sin tur har gjort att det s.k. skattefelet troligen har ökat.

What we have come to is that confidence, knowledge and quality is paramount but that other factors also matter. The other factors that were mentioned were, control legitimacy, time savings and experience. It is important for the owners that the financial information contains high quality, and it is a key factor that whoever controls the information have great knowledge about law and accounting; an auditor.

Bakgrund: Den 1 juli år 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Diskussionerna före avskaffandet var många och det spekulerades om vilka följder detta skulle få för de små revisionsbyråerna. Efter avskaffandet finns det ingen undersökning som fastställer hur det verkligen blev, blev det som spekulanterna trodde? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda de faktiska konsekvenser som avskaffandet av revisionsplikten medfört för de små revisionsbyråerna utifrån den diskussion som föregick lagändringen. Studien ämnar kartlägga utfallet av en del av de spekulationerna som fördes fram då. Metod: För att undersöka utfallet av spekulationerna före lagändringen har en kvantitativ studie genomförts där små revisionsbyråer i hela Sverige studeras. Slutsats: Studien kommer fram till att de spekulationer som undersöktes i stor utsträckning inte infriades. De små revisionsbyråerna har inte påverkats på det sätt som de undersökta spekulationerna antydde och lagändringen har inte medfört så betydande effekter som befarades. / Background: The 1st of July 2010 the audit requirement for small business entities in Sweden was annulled. The discussions prior the annulment where many and there was speculations regarding what consequences this would have on the small audit firms. There are no studies post-annulment that establish the outcome from the amendment, did it turn out as speculated? Purpose: The purpose of this thesis is to examine the actual consequences of the annulment of the audit requirement for small audit firms on basis of the discussion that preceded the amendment. The study aims to identify the outcome of some of the speculations put forward then. Method: A quantitative study has taken place to examine the outcome for small audit firms in Sweden based on the speculations prior the amendment. Conclusion: The study concludes that the speculations that where investigated largely where not fulfilled. The small audit firms have not been affected in the way that the investigated speculations suggested and the amendment have not lead to as significant effects as where feared.

Frågeställning: Varför väljer en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna att använda sig av revisor trots avskaffandet av revisionsplikten? Finns det någon skillnad vid valet att använda sig av revisor mellan aktiebolag som startades efter att den frivilliga revisionen infördes och de aktiebolag som redan fanns när lagen infördes i Västerås och Eskilstuna? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara varför en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna som hade en verksamhet innan revisionsplikten togs bort och de som har startat en verksamhet sedan den nya lagen infördes väljer att använda sig av revisor fast det inte behöver det enligt lag. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Data i form av vetenskapliga artiklar och böcker har studerats och intervjuer med tio små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna har utförts. Urvalet grundade sig på bolag som uppfyllde kraven för frivillig revision men ändå valde att ha en revisor Slutsats: I studien framkom det att anledningarna till att bolagen har revisor är bland annat att för de har flera ägare, vill kvalitetssäkra ekonomin och för att det är en trygghet. De flesta bolagen hade inte påverkats av intressenterna att använda en revisor. Andra anledningar som också framkom var att det saknades kunskap, bolaget hade planer på att växa och revisorn användes för rådgivning.

I Sverige utreds ett eventuellt slopande av revisionsplikten för små företag. Sverige är i stort sett ensamt inom EU med att ha revisionsplikt för små aktiebolag. Revisionsplikten infördes som ett försök att bekämpa den ekonomiska brottsligheten samt att öka ägarnas möjlighet till kontroll. Revision bidrar även till att tillföra trovärdighet till den externa informationen till fördel för olika intressenter. Revisorns roll är att kvalitetssäkra informationen genom en oberoende granskning.De frågor som behandlats i uppsatsen är: Vilken betydelse har revisionen i små företag, för banker, leverantörer och Skatteverket? Samt om de kommer att ställa andra krav på företaget om revisionsplikten avskaffas? Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka intressenterna. För att få en ökad förståelse, har tidigare litteratur studerats samt ett antal intervjuer genomförts. I uppsatsen har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas, kommer banker och leverantörer ändå begära att företagen revideras eller granskas för att få pålitlig information. Studien visar på att revision är väsentlig och ett bra hjälpmedel för intressenterna. Vi anser att små företag borde ha någon form av granskning. / Uppsatsnivå: D

Europaparlamentet och rådets direktiv 2006/43/EG syftar bland annat till en långtgående, men inte fullständig, harmonisering av de minimiregler som styr den lagstadgade revisionen inom EU. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet 78/660/EG artikel 51 framhåller att medlemsstaterna har rätt att befria små och medelstora bolag från revision. Delbetänkande SOU 2008:32 angående revisionspliktens avskaffande offentliggjordas den 3 mars 2008. Sammanfattningsvis innehåller delbetänkandet SOU 2008:32 en rad förändringar och genom dessa förändringar kommer problematiken med bankers syn på den reviderade årsredovisningen att ställas på sin spets. Detta då utredningen föreslår att knappt fyra procent av Sveriges 280 000 aktiebolag skall fortsättningsvis omfattas av den lagstadgade revisionsplikten. Datumet för implementering av de nya bestämmelserna har utredningen satt till den 1 juli 2010. Uppsatsen syfte är att beskriva hur bankerna ser på den reviderade informationen för att skapa förståelse om hur de kommer att agera vid ett avskaffande av revisionsplikten. I ett vidare syfte är denna förståelse viktig för att se om förändringen får det genomslag som förutspåtts. Detta kan vi göra genom att besvara våra forskningsfrågor. Vi vill se vilken betydelse den reviderade årsredovisningen har för banker i deras kreditberedning, se om bankernas kreditberedning kommer att ändras efter ett avskaffande av revisionsplikten samt om den nuvarande kreditberedningen skiljer sig mellan en bank i en storstad och en bank på en mindre ort. Vår uppsats är skriven med ett hermeneutiskt synsätt. Två kvalitativa undersökningar har genomförts. Dels en förstudie för att se på bankernas kreditberedning i dagsläget, dels en studie med djupgående intervjuer angående bankernas syn på den reviderade årsredovisningen och avskaffandet av revisionsplikten. Våra slutsatser är dragna utifrån ett abduktivt tillvägagångssätt. De slutsatser som vi kunde dra var att den reviderade årsredovisningen inte var den viktigaste delen i kreditberedningen i sig men en mycket viktig del i hela processen. Sedan kan man särskilja den reviderade årsredovisningen från dess syfte, att kvalitetssäkra företags räkenskaper. Det är inte nödvändigt för banken att kvalitetssäkringen utförs av en revisor, däremot att kvalitetssäkringen i sig själv är det mest betydelsefulla för banken. Bankerna som vi intervjuat tror inte att deras kreditberedning kommer att förändras i framtiden till följd av avskaffandet men de säger även att de är öppna för förändring om det krävs. De säger också att de kan tänka sig att inte kräva reviderade bokslut av vissa bolag. Vi har även kommit fram till att kreditberedningen inte skiljer sig åt i större utsträckning mellan en stor bank i en storstad och en mindre fristående bank på en mindre ort inom samma koncern. Det som skiljer sig åt är kännedomen om den lokala marknaden samt de kortare beslutsvägar som finns inom en fristående bank / Uppsatsnivå: C

Vid kreditansökningar hos banken sitter parterna på olika mycket mängd information, även kallat asymmetrisk information. I denna process är det viktigt för banken att ta del av den senaste informationen från kunden. De samlar in olika sorters information om kundens verksamhet, vilken senare ska användas som underlag för beslut. I denna situation är det många olika aspekter för banken att ta hänsyn till, där vissa har större betydelse än andra. Eftersom revisionsplikten är avskaffad för mindre företag i dagsläget kan detta skapa ett problem för banken, då vissa företag inte längre behöver ha en revisionsberättelse som kan lämnas över till banken. I detta läge minskas bankens intryck respektive förtroendet till företaget. Syftet med studien omfattar att skapa en förståelse angående en av dessa aspekter, det vill säga företagets revisionsberättelse. Undersökningsområdet för studien är om företagets revisionsberättelse har en avgörande betydelse för bankernas kreditbeslut. Problemet kommer att behandlas utifrån bankers och revisionsbyråers perspektiv för att framhäva en större och bredare bild av området, genom att granska hur de olika branscherna uppfattar revisionsberättelsen.Uppsatsen har skrivits som en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Intervjuer har utförts med både banker och revisionsbyråer enligt ett semistrukturerat upplägg. Denna metod har valts för att kunna få tillgång till en stor mängd information om ett mindre antal företag och att det samtidigt fanns större chans att få forskningsfrågan korrekt besvarad.Resultatet visar att det bankerna granskar och lägger störst vikt på är återbetalningsförmågan och relationen mellan parterna. Detta innebär att utan ett bra kassaflöde kommer företaget inte långt med sin verksamhet. Vår slutsats är att revisionsberättelsen inte har en avgörande roll för bankernas kreditgivningsbeslut. Revisionsberättelsen är en viktig del, men är enbart ett av flera kriterier i bankens undersökningsprocess och totalbedömning. Vi anser att den däremot är ett bra verktyg för att bedöma tilliten av företaget. Anledningen till att denna rapport inte har den största påverkan är för att den inte visar information gällande företagets fullständiga ekonomiska situation respektive framtida verksamhet. En ytterligare iakttagelse från studien är att bankerna granskar revisorns uttalanden angående företagets räkenskaper medan revisionsbyråerna ser till rapportens användningsområde. / Program: Civilekonomprogrammet

Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebär att små aktiebolag inte längre har revisionsplikt om de undergår två av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anställdaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ägarna i ett företag har särskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anställer revisorer för att granska de finansiella rapporterna så att investerarna ska kunna lita på den informationen och på det viset kvalitetssäkras den finansiella informationen. För att få ett välfungerande samhälle och näringsliv behövs det därför revision. Men nackdelen med att ha revision är den stora kostnaden.Studien har fokuserat på varför små aktiebolag väljer att inte använda sig av revision längre. Forskningsfrågan lyder alltså:Varför har små aktiebolag valt att välja bort revisionen?Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom intervjuer med revisionsbyråer, skatteverket, banker och små aktiebolag som har valt bort revisionen. En Abduktiv ansats har används i studien för att kunna växla mellan teori och empiri. Syftet med studien är att jämföra de små aktiebolagens bakomliggande skäl till bortval av revision med de skäl som låg till grund för avskaffandet av revision. Slutsatsen som kan dras från denna studie är att ett företag anses vara mindre tillförlitligt om det inte är reviderat och det kan leda till att t.ex. bankerna inte har förtroende för företaget vid kreditgivningen. Anledningen till varför de små aktiebolagen har valt bort revisionen är kostnaden samt att de inte hade upplevt nyttan med revisionen. En potentiell orsak till varför de små aktiebolagen väljer bort revisionen är för att det finns en begreppsförvirring kring en revisor och en redovisningskonsult. De små aktiebolagen kan inte skilja mellan en redovisningskonsult och en revisor och vad de egentligen gör.De anledningar till att de små aktiebolagen väljer bort revision, som har kommit fram genom studien stämmer överrens med de orsaker som gjorde att regeringen tillsatte utredningen från första början. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund och problem: I november 2010 trädde en förändring i Sveriges lag i kraftvilket som innebär ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. EUhar genom påtryckningar på sina medlemsländer förespråkat regelförenklingar förföretagen. Syftet med regelförenklingarna var att skapa en mer konkurrenskraftigmarknad genom minskade administrativa kostnader. Sveriges regering beslutade 2006 atten utredning i fallet skulle genomföras vilket fick namnet SOU 2008:32. Utredningensmål var att ta reda på om det skulle gynna småbolagen i Sverige om de inte längre varenligt lag tvungna att upprätta ett reviderat bokslut. Uppsatsens huvudinriktning är attundersöka vilka konsekvenser som småföretagare, skatteverket, banker samt revisorerupplever till följd av avskaffandet av revisionsplikten.Syfte: Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna av avskaffandet av revisionspliktenför små bolag i Sverige. En del av syftet var att belysa eventuella åsiktsskillnadermellan respondenterna.Metod: Fyra personliga intervjuer samt två mejlintervjuer genomfördes. Utöver detta haren enkätundersökning genomförts bland små bolag. Respondenternas svar och åsiktersammanställdes i tabeller. I sin helhet finns intervjuerna transkriberade i bilagorna.Sekundärdata ställdes mot empirin och analyserades i analyskapitlet som mynnar ut i enslutsats där uppsatsens frågeställningar besvaras.Slutsats: Den huvudsakliga konsekvensen är att merparten av de berörda bolagen har valtatt behålla revisionen. Reformen har blivit en paradox mellan reformens syfte och detverkliga utfallet.1. Mer än 80% av företagen har valt att behålla den årliga revisionen.2. De administrativa kostnaderna för de små bolagen har därför inte kunnat minskas.3. Det uppstår problem med finansiering för de företag som valt att avskaffarevisionen.4. Revision av ett företags räkenskaper ökar trovärdigheten för redovisningen ochförtroendet för bolaget. / Program: Civilekonomprogrammet

<p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Datum: 2010-01-22 </strong></p><p><strong>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp </strong></p></p><p><strong>Författare: Markus Hellström Gustaf Ling </strong></p><p><p><strong>Handledare: Ulla Pettersson </strong></p></p><p><strong>Titel: Förvaltningsrevision, <em>Eventuella följder vid ett avskaffande</em></strong></p><p><p><strong>Nyckelord: Förvaltningsrevision, avskaffande av förvaltningsrevision, räkenskapsrevision, ansvarsfrihet, revisionsplikten. </strong></p><p><strong>Problemformulering: På vilket sätt kommer Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas? </strong></p><p><strong>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket påverkas om den lagstadgade förvaltningsrevisionen skulle avskaffas. </strong></p><p><strong>Metod: Uppsatsförfattarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden med anledning att försöka skapa en djupare förståelse kring ämnet förvaltningsrevision. Sekundär data har samlats till stor del med hjälp av litteraturstudier och via olika sökverktyg på Internet. Dessa data har sedan legat till grund för utformningen av frågor till intervjuobjekt. Informationen från intervjuerna har sedan bildat det empiriska materialet. Det har genomförts två personliga intervjuer och två e-postintervjuer. </strong></p><p><strong>Resultat: Uppsatsförfattarna anser att förvaltningsrevision har spelat ut sin roll. Vi har kommit fram till att förvaltningsrevision och räkenskapsrevision är nära förbundna. Vid ett avskaffande av revisionsplikten kommer många företag att behålla räkenskapsrevisionen men ej förvaltningsrevision. Detta medför att kontrollen som försvinner vid ett avskaffande av förvaltningsrevision ändå kontrolleras vid räkenskapsrevision. Vi konstaterande att förvaltningsrevision har en brottsförebyggande inverkan, men vi är ändå övertygade om att detta går att reglera med lagar och utökade kontroller vid ett avskaffande.</strong></p></p>