Syfte:                        Denna studie syftar till att undersöka huruvida avskaffandet av revisionsplikten fick de effekterna som önskades av EU samt Svenska regeringen, vilket var att minska de administrativa bördor och kostnader för mindre bolag. Det har nu gått en tid sen avskaffandet och det är nu möjligt att se vilka effekter som de berörda företagen har märkt av.  Metod:                        Undersökningen ämnade utföras med en kvantitativ metod med hjälp av enkäter. Men på grund av få respondenter och stort bortfall används istället en kvalitativ metod. Uppsatsen har en induktiv metod.  Slutsats:        Studien visar att alla de företag som ingick i undersökningen upplever en minskning av kostnaderna efter att revisionsplikten avskaffades, samt att majoriteten av företagen även anser att den administrativa bördan minskat. En del av företagen har valt att ta hjälp av konsulttjänster efter att de valt bort revison. / Objective:                  The study aims to investigate whether the abolishment of mandatory audit achieved the desired effects by the European Union and the Swedish government, the goals where to reduce administrative costs and bureaucracy for smaller companies. Some time has past since the abolishment and it is now possible to investigate which effects the companies have laid notice to. Methodology:            The study aimed to follow a quantitative method using surveys. Because of the high number of correspondents who did not answer the surveys, the study follows a qvalitativ method instead. The study also follows an inductive method. Conclusion:               We conclude that all companies who took part in the study experience a reduction in cost after the abolishment of mandatory audit, and that the majority of businesses also find that the administrative burden has decreased. Some businesses have chosen to take use consultancy services after they abolished audit.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte längre var tvingade till revision. Detta påverkade revisionsbolagens förutsättningar och vi frågar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden där en stor del av deras kundstock inte längre är tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frågeställningar: Hur har slopandet av revisionsplikten påverkat och förändrat de små revisionsbolagens arbetssätt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förändrat gränsvärde? Syfte: Syftet med vårt arbete är att utifrån revisorns perspektiv belysa vilka förändringar den avskaffade revisionsplikten för små aktiebolag har medfört för de små revisionsbyråerna. Vi vill också belysa hur revisorns roll kan komma att förändras i framtiden om Sverige väljer EU:s maximal tröskelvärde för att slippa revisionsplikt eller att gränsvärdet förändras på annat sätt. Metod: Arbetet är skrivet utifrån en kvalitativ ansats, primärdata har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med grund i en öppen intervjumall. Detta har sedan tolkats utifrån sekundär data i form av vetenskaplig litteratur. Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att revisionsbolagen har genomfört ganska omfattande förändringar för att möta lagändringen. Tappet i form av revisionsuppdrag har kompenserats med att de har tagit in fler redovisningsuppdrag eller börjat erbjuda redovisning som en ny tjänst. Revisionsbolagen tror att det bara är en tidsfråga innan gränsvärdet höjs, de gör ändå inget för att förbereda sig då de anser att påverkan på bolaget kommer bli mindre än vid tidigare lagändring. Detta för att ägarstrukturen i större bolag är annorlunda och en oberoende granskning är mer motiverat i dessa bolag. / Background and problem: On November 1, 2010 the audit requirement was abolished for small companies in Sweden which meant that about 70% of all companies in Sweden were no longer forced to audit. This affected the audit firms prerequisites and we ask ourselves how they have tackled the new market where a large part of their customer base is no longer forced to be audited. We have come up with these questions: How has the removal of mandatory auditing changed the small audit firms ways of working? How do they prepare themselves for a possible change in limit? Purpose: The purpose of our thesis is to highlight the changes that abolishment of the audit requirement for small companies has led to for small accounting firms from an auditor's perspective. We also want to highlight how the auditor's role may change in the future if Sweden closes up to EU:s maximum threshold to avoid audit duties or the limit otherwise changes. Method: The work is written from a qualitative approach, primary data were collected through semi-structured interviews with basis in an open interview template. This has since been interpreted on the basis of secondary data in the form of scientific literature. Results and Conclusion: The study's conclusion indicates that accounting firms have conducted fairly extensive changes to meet legislative change. The drop in the form of audit services is offset by more assignments or started offering accounting as a new service. Audit companies believe that it is only a matter of time before the limit is raised, they don ́t prepare themselves cause they consider the impact on the company will be less than in previous legislative change. This is due to ownership structure of major companies are different and independent verification is more justified in these companies.

Aim The aim of the thesis is to explain the factors that affect the auditor's recommendation concerning audit services to customers who are not subject to mandatory auditing. Background and problem In 2010 mandatory auditing for small companies was abolished. It is common for the auditor to provide recommendations re-garding whether or not a customer should chose to retain the audit. The question is which factors can explain the auditor's recommendation. Method and empirics This thesis uses a deductive approach with inductive elements and a combination of qualitative and quantitative data is used. The qualitative data consists of a pilot study and the quantitative data consists of a questionnaire survey. The analysis of the empirical data was performed using regression analysis. Theory This thesis applies an eclectic approach where the starting point is legitimacy, institutional theory, professional theory and decision making theory to develop a model. Results and conclusions The notion of the recommendation as well as the extent of the recommendations can be explained by factors related to the auditor's agency affiliation and the auditor's personal qualities. / Syfte Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt. Bakgrund och problem År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolag. Vid valet om att behålla eller avskaffa revisionen är det vanligt att revisorn rekommenderar kunden om hur bolaget ska välja. Frågan är vilka faktorer som kan förklara revisorns rekommendation. Metod och analys Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag samt an-vänder en kombination av kvalitativ och kvantitativ data. Den kvalitativa datan består utav en pilotstudie och den kvantitativa datan utav en enkätundersökning. Regressionsanalyser genom-fördes vid analys av den empiriska datan. Teori Studien tillämpar ett eklektiskt angreppssätt där utgångspunkten är legitimitet, institutionell teori, professionsteori och beslutsteori som används för att utveckla en modell. Resultat och slutsats Både uppfattning om rekommendation samt omfattningen av rekommendationer kan förklaras av faktorer kopplade till dels revisorns byråtillhörighet och dels revisorns personliga egenskaper.

Problembakgrund och problemdiskussion: Mellan åren 2006 och 2010 genomförde länderna i den Europeiska Unionen ett omfattande förenklingsarbete gällande de mindre aktiebolagen. Detta medförde vissa regeländringar. Syftet med förenklingsarbetet var att företagen skulle bli mer konkurrenskraftiga och detta skulle leda till fler växande företag som i sin tur skulle anställa fler. Den 1 november 2010 tog riksdagen beslutet att avskaffa revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige i enlighet med förenklingsarbetet. Beslutet medförde att de aktiebolag som inte överskrider fler än ett av de fastställda gränsvärdena inte längre omfattas av revisionsplikten. Gränsvärdena är individuella för medlemsländerna men får inte överstiga de värden som Europeiska Unionen fastställt. Revisionspliktens avskaffande påverkade, år 2010 mer än 70 % av alla aktiebolag i Sverige. Vi har hittat studier som är genomförda i Storbritannien, Danmark och Finland men inte Sverige angående vad ägarna har för åsikt om avskaffandet. Därför vill vi undersöka ägarnas inställning till revisorn. Utifrån resultatet kan ägarna få en överblick över hur andra ägare resonerar. Syfte: Uppsatsen syfte är att identifiera och förklara vilka motiv ägare av mindre aktiebolag har till att anlita en revisor eller ej. Detta för att skapa en förståelse för ägarnas inställning till revisorn. Metod: Undersökningen har baserats på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Där intervjuer utgjorde insamlingsmetoden av empirin som sedan analyserades med hjälp av en egenframtagen analysmodell. Det genomfördes sex intervjuer med ägare av mindre aktiebolag i Skövde och närliggande orter. Dessa ägare är verksamma i tre olika branscher; jordbruk, klädbutiker samt hälsa och sjukvård. Slutsats: Ägarna har olika synsätt på revisorn. Det vill säga att det finns ägare som anser att det är värdefullt att anlita en revisor trots att lagkravet togs bort men det finns också ägare som tycker motsatsen. Dock är den generella meningen bland de intervjuade att vid valet skall ägaren ta hänsyn till sina egna behov, företagets ekonomi och kostnaden för revisorn. Samtliga ägare utgår också från sig själva när de genomför valet och funderar inte över hur likartade organisationer gör. Det stämmer inte överens med den nyinstitutionella teorin som menar att organisationer strävar efter att bli mer lika varandra. / Background: Between 2006 and 2010, the countries of the European Union underwent massive simplification work regarding small businesses which resulted in some law changes. The main purpose with these rule changes was to make the companies more competitive and growing. This expects to lead the companies hiring more people. November 1st 2010 the Swedish government abolished the audit obligation for small businesses. The outcome of these changes was that companies that do not exceed more than one of the defined values do not need to hire an auditor. These values are different in each member state but are not allowed to exceed the values set by the European Union. The exception from the audit obligation affected more than 70 % of all companies in year 2010 in Sweden. Research has been made from owners’ perspective in other countries, like United Kingdom, Denmark and Finland, but not in Sweden. Therefore we wanted to analyze the subject from an owner’s perspective. The result can give the owners an overview of how other owners choose. Purpose: The purpose of the essay is to explore and explain what motives owner of small business’ have for hiring an auditor or not. This will create an understanding of the owners' views on the auditing. Method: The study has been based on a abductive approach applying qualitative methods. The data have been collected by interviews which have been analyzed by using our own model. Six interviews were made with owners of small companies in Skövde and nearby towns. These owners are active in three different industries: agriculture, clothing stores and health and medical care. Conclusion: The owners have different views on the auditor. That is, there are owners who consider it useful to hire an auditor even though the legal requirement was removed but there are also owners who think the opposite. However, the general opinion among the interviewees is that when the choice is made, the owner must take into account his or her own needs, the company's finances and the cost. It is also clear that the choice is based on themselves and not from other similar organizations, which is in contrast to the new institutional theory. Since the theory focuses on the organizations aim to be more alike each other, which this studies informants do not agree with.

År 2010 grundades lagen om frivillig revision i Sverige som möjliggjorde för små företag att välja huruvida de vill ha en revisor eller inte. Utvecklingen har visat att många företag efter detta har valt att avskaffa revisorerna och inte anskaffa dessa vid nyregistrering. Till lagförslaget ställde sig Skatteverket i sitt remissyttrande kritiska, då de menade att frivillig revision för de minsta företagen skulle skapa en stor förändring. Detta med avseende både gällande revisorns motverkan på fusk och fel samt att verkets insatser skulle behöva utökas. Nya diskussioner har förts huruvida gränsvärdena för lagen ska höjas ytterligare, vilket påvisar att revisionsplikten fortfarande är ett aktuellt och omdiskuterat ämne. Studiens syfte är att ge förståelse för om och i så fall hur Skatteverkets kontrollarbete har förändrats efter revisionspliktens avskaffande samt att visa om Skatteverket har nytta av revision i sitt dagliga kontroll- och utredningsarbete. Studien baseras på åtta stycken kvalitativa intervjuer med respondenter som erhåller olika titlar vid Skatteverket. En av slutsatserna till studien är att förändringar har gjorts i Skatteverkets kontroll- och utredningsarbete. Förändringarna är främst de två nya verktygen löpande bokföringskontroll och upplysningsrutor i deklarationen. En viss förändring har även skett på myndighetens informationsträffar, där fokuserar Skatteverket idag mer på nystartade företag. Detta för att komma in tidigt i processen av framställandet av finansiella rapporter och för att försöka öka företagens möjlighet till att göra rätt från början. Studiens resultat påvisar också att revisorn underlättar verkets arbete främst gällande användningen av de orena revisionsberättelserna, men att nyttan och användningen av dessa skiljer sig åt mellan avdelningarna. / Abstract In the year of 2010 Sweden abolished the mandatory audit for small companies, which made it possible for the companies to choose whether they need an accountant or not. The development has shown that many companies have chosen to abolish the accountants and not to acquire these when they started new companies. The Swedish Tax Agency was critical to the proposal on the law and said that the mandatory audit for the smallest companies would create a major change. This due to the accountants discouragement on defects and cheating and also regarding to the government's efforts that would need to be expended. New discussions has led to whether the limit values for the law should be further increased, which indicates that the audit obligation still is a current topic. The purpose of the study is to provide an understanding of if and how the Swedish Tax Agency's control work has changed after the abolition of auditing duties and to show whether the Swedish Tax Agency is benefiting from auditing in it’s daily inspection and investigation work. The study is based on eight qualitative interviews with respondents who have different titles at the Swedish Tax Agency. One of the conclusions of the study is that changes have been made in the Swedish Tax Agency's control and investigation work. The changes are mainly the two new tools, ongoing accounting checks and information boxes in the declaration. A certain change has also taken place in the government's information meetings, where the Swedish Tax Agency today focuses more on newly established companies. That’s because they early want to come into the process of preparing financial reports and to try to increase companies ability to do right from the start. The results of the study also show that the auditor facilitates the work and this mainly regarding to the use of the unclear audit reports. But the benefits and use of these reports is different between the departments in the agency.

Den här studien handlar om varför små företag väljer att inte anlita en revisor och vad somskulle få dem att göra det. Revisionsplikten avskaffades i november 2010 och detta gjorde attsmå aktiebolag som omfattas av revisionspliktens avskaffande får välja om de vill behålla sinrevisor eller inte. Efter revisionspliktens avskaffande uppstod det både positiva och negativaeffekter för de företag som är inblandade samt deras intressenter. Syftet med vårt arbete är att identifiera vilka faktorer som påverkar valet att anlita en revisoreller inte. Tidigare studier visar att det är en kostnadsfråga då kostnaden varit högre än denupplevda nyttan. De företag vi ska analysera är företag som aktivt har gjort ett val att väljabort revision. Det vill säga företag som fanns innan revisionspliktens avskaffande och haromfattats av revisionsplikten tidigare. Studien behandlar små aktiebolag i Västernorrland och har genomförts med enkäter. Urvaletgjordes utifrån en lista från Bolagsverket över alla små företags organisationsnummer iVästernorrland som inte anlitar en revisor och som berörs av revisionspliktens avskaffande.Totalt uppfyllde 877 företag våra krav och efter en genomgång av 754 företag fann vi 200giltiga e-postadresser. Detta berodde på att många av företagen inte hade någon e-postadressoch att många inte längre var i bruk. Av dessa 200 företag var det 39 stycken (19 %) somsvarade på enkäten. Studien visar att det inte enbart är en kostnadsfråga för företagen när det gäller att anlita enrevisor eller inte. Generellt anses det att företagen inte får ut något mervärde av revisionen, dåden anses överflödig, eftersom de flesta av företagen redan anlitar en redovisningsfirma somgör årsredovisningen åt dem. I vissa andra fall beror det på att företaget redan besitterkunskap inom redovisning vilket gör att revisionen även då anses överflödig. De störstaanledningarna till att företagen skulle kunna tänka sig anlita en revisor var att intressenternakan kräva det eller för att känna trygghet inför myndigheter. / This study looks at why small companies choose not to hire an auditor and what would makethem do it. The audit deregulation was abolished in November 2010 which allowed smallcompanies to choose whether or not to hire an auditor. After the audit deregulation arose bothpositive and negative effects for the companies involved and their interest. The aim of our work is to identify the factors that influence the choice to hire an auditor ornot. Previously studies show that there is a cost issue when the cost was higher than theperceived benefits. The companies we shall analyze are the companies who have activelymade a choice to opt out audit. That is, companies that existed before the audit deregulationand has been subject to audit requirement before. The study deals with small companies in Västernorrland and has been conducted withquestionnaires. The sample was selected from a list from Bolagsverket of all small businessorganizations in Västernorrland who do not hire an auditor and who is affected by the auditderegulation. A total of 877 businesses met our requirements and after a review of 754businesses we found 200 valid e-mail addresses. This was because many of the companieshad no e-mail address and that many were no longer in use. Out of these 200 companies wegot 39 replies on our survey (19 %). The study shows that it is not explicit a matter of cost whether or not to hire an auditor.Generally, it is considered that the companies do not receive any added value of the audit, asit is considered redundant, since most of the companies already employ an accounting firmthat makes the annual accounts for them. In some other cases it is because the companyalready possesses expertise in accounting, which means that the audit would be consideredredundant. The main reasons why companies would consider hiring an auditor was becausethe interested parties would demand it or to feel secure with the authorities.

Den här studien handlar om varför små företag väljer att inte anlita en revisor och vad som skulle få dem att göra det. Revisionsplikten avskaffades i november 2010 och detta gjorde att små aktiebolag som omfattas av revisionspliktens avskaffande får välja om de vill behålla sin revisor eller inte. Efter revisionspliktens avskaffande uppstod det både positiva och negativa effekter för de företag som är inblandade samt deras intressenter.Syftet med vårt arbete är att identifiera vilka faktorer som påverkar valet att anlita en revisor eller inte. Tidigare studier visar att det är en kostnadsfråga då kostnaden varit högre än den upplevda nyttan. De företag vi ska analysera är företag som aktivt har gjort ett val att välja bort revision. Det vill säga företag som fanns innan revisionspliktens avskaffande och har omfattats av revisionsplikten tidigare.Studien behandlar små aktiebolag i Västernorrland och har genomförts med enkäter. Urvalet gjordes utifrån en lista från Bolagsverket över alla små företags organisationsnummer i Västernorrland som inte anlitar en revisor och som berörs av revisionspliktens avskaffande. Totalt uppfyllde 877 företag våra krav och efter en genomgång av 754 företag fann vi 200 giltiga e-postadresser. Detta berodde på att många av företagen inte hade någon e-postadress och att många inte längre var i bruk. Av dessa 200 företag var det 39 stycken (19 %) som svarade på enkäten.Studien visar att det inte enbart är en kostnadsfråga för företagen när det gäller att anlita en revisor eller inte. Generellt anses det att företagen inte får ut något mervärde av revisionen, då den anses överflödig, eftersom de flesta av företagen redan anlitar en redovisningsfirma som gör årsredovis-ningen åt dem. I vissa andra fall beror det på att företaget redan besitterkunskap inom redovisning vilket gör att revisionen även då anses överflödig. De största anledningarna till att företagen skulle kunna tänka sig anlita en revisor var att intressenterna kan kräva det eller för att känna trygghet inför myndigheter. / This study looks at why small companies choose not to hire an auditor and what would make them do it. The audit deregulation was abolished in November 2010 which allowed small companies to choose whether or not to hire an auditor. After the audit deregulation arose both positive and negative effects for the companies involved and their interest.The aim of our work is to identify the factors that influence the choice to hire an auditor or not. Previously studies show that there is a cost issue when the cost was higher than the perceived benefits. The companies we shall analyze are the companies who have actively made a choice to opt out audit. That is, companies that existed before the audit deregulation and has been subject to audit requirement before.The study deals with small companies in Västernorrland and has been conducted with questionnaires. The sample was selected from a list from Bolagsverket of all small business organizations in Västernorrland who do not hire an auditor and who is affected by the audit deregulation. A total of 877 businesses met our requirements and after a review of 754 businesses we found 200 valid e-mail addresses. This was because many of the companieshad no e-mail address and that many were no longer in use. Out of these 200 companies we got 39 replies on our survey (19 %).The study shows that it is not explicit a matter of cost whether or not to hire an auditor. Generally, it is considered that the companies do not receive any added value of the audit, as it is considered redundant, since most of the companies already employ an accounting firm that makes the annual accounts for them. In some other cases it is because the company already possesses expertise in accounting, which means that the audit would be considered redundant. The main reasons why companies would consider hiring an auditor was because the interested parties would demand it or to feel secure with the authorities.

<p><strong>Titel:</strong><strong> </strong>Att vara nära men ändå på avstånd</p><p><strong>Författare:</strong><strong> </strong>Anna Erlandsson och Robin Ullbrand</p><p><strong>Handledare:</strong><strong> </strong>Staffan Hård af Segerstad</p><p><strong>Bakgrund och problem:</strong> En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende. Om detta inte går kan det uppstå kvalitetsproblem. Samtidigt står revisionsbranschen inför en stor förändring i och med att det finns förslag på att revisionsplikten skall avskaffas.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att beskriva de karakteristiska drag som en relation mellan en leverantör och en kund har samt hur denna relation går att förena med en oberoende yrkesutövning. För att kunna besvara syftet har författarna valt att studera relationen som finns mellan revisor och kund.</p><p><strong>Problemfrågor: </strong>Följande specifika frågeställningar har utformats för studien: Vad karakteriserar relationen mellan revisor och kund? Hur går det att förena relationen med en oberoende yrkesutövning? Hur kan relationen komma att förändras om revisionsplikten avskaffas?</p><p><strong>Metod och teori:</strong><strong> </strong>För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där författarna har intervjuat åtta revisorer för att få deras syn på relationen och oberoendet. Som teoretisk referensram utgick författarna framförallt från Gummessons (2002) karaktärsdrag av en relation samt oberoendelagstiftningen och teori om oberoendet.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Relationen mellan revisor och kund karakteriseras av adaption, formalisering, förtroende, långsiktighet samt personliga och sociala egenskaper. Att ha en relation och samtidigt vara oberoende är omöjligt. Detta behöver dock inte betyda att det inte är möjligt att göra en korrekt kvalitetssäkring. Samtidigt finns det orsaker som kan medföra att revisorn inte kan kvalitetssäkra. Långsiktigheten i relationen är en av dessa orsaker, då det kan resultera i att parterna kommer varandra för nära. På grund av långsiktigheten kan därför likaså karaktärsdraget närhet genom vänskaps- och förtroendehotet komma att påverka oberoendet negativt. Revisorerna går dessutom i vissa fall utanför lagen. Om revisionsplikten avskaffas tror författarna att tjänstens innehåll och relationens formalisering kan komma att förändras. Samtidigt kan revisorerna behöva anpassa sig mer efter kunden. Författarna tror därtill att beroendet av relationen kan komma att minska, medan betydelsen istället borde öka. Därtill kan även relationens frekvens komma att förändras till en mer öppen dialog.</p> / <p><strong>Title:</strong><strong> </strong>To be close but still at a distance</p><p><strong>Authors:</strong><strong> </strong>Anna Erlandsson and Robin Ullbrand</p><p><strong>Supervisor:</strong><strong> </strong>Staffan Hård af Segerstad</p><p><strong>Background and problem:</strong><strong> </strong>A relationship can help firms to associate themselves with their customers in a better way. The value to the customer when buying a product does not come from the finished product. The value is instead created through the interaction and interdependence between supplier and customer. To build relationships is not always easy, since it may be impeded by various causes such as laws. In accordance with the Accounting Act §20, an auditor must be impartial, independent and objective. The authors’ question is whether it is possible to have a relationship, while being independent. If this fails, there can be quality problems. As a consequence of a possible abolishment of the statutory audit, the accounting profession may face a big change.</p><p><strong>Objective:</strong><strong> </strong>The purpose of this study is to describe the features of a relationship between supplier and customer as well as describe how it is possible to reconcile the relationship with an independent profession. In order to answer the objective of this study, the authors have chosen to study the relationship between auditor and customer.</p><p><strong>Research questions:</strong> The following specific questions are designed for the study: What characterizes a relationship between auditor and customer? How is it possible to reconcile the relationship with an independent professional? How can the relationship change if the statutory audit is abolished?</p><p><strong>Method and theory:</strong><strong> </strong>To achieve the purpose of this study a qualitative approach has been used. Therefore, the authors have interviewed eight auditors to get their views on the relationship and independence. As a theoretical framework the authors have used mainly the characteristics of a relationship developed by Gummesson (2002) and the independent legislation as well as theory about independence.</p><p><strong>Conclusion:</strong><strong> </strong>The relationship between auditor and customer is characterized by adaptation, formalization, trust, sustainability and also personal and social characteristics. To have a relationship while being independent is impossible. However, this does not mean that it is not possible to make a proper quality assurance. At the same time, there are reasons that can make it more difficult for the auditor to assure the quality. The long-term aspect of the relationship and threat of friendship and confidence is one of those causes, which may result in a closer relationship. Furthermore, the auditors sometimes break the law. If the abolishment of the statutory audit is executed the service content and the formalisation of the relationship can change. In addition, the auditors may have to adapt more to the customer. The dependence of the relationship may also decrease, while the importance could increase. Furthermore, the frequency of the relationship can change to a more open dialogue.</p>

<p>Då avskaffandet av den lagstiftade revisionsplikten för småföretag är under utredning, är vårt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebära för några utvalda intressenter.</p> / <p>The cancelling of the statutory audit for the small business is under investigation. Our aim with this study is to see what the cancelling will mean for the stakeholders we choosed.</p>

Titel: Att vara nära men ändå på avstånd Författare: Anna Erlandsson och Robin Ullbrand Handledare: Staffan Hård af Segerstad Bakgrund och problem: En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende. Om detta inte går kan det uppstå kvalitetsproblem. Samtidigt står revisionsbranschen inför en stor förändring i och med att det finns förslag på att revisionsplikten skall avskaffas. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva de karakteristiska drag som en relation mellan en leverantör och en kund har samt hur denna relation går att förena med en oberoende yrkesutövning. För att kunna besvara syftet har författarna valt att studera relationen som finns mellan revisor och kund. Problemfrågor: Följande specifika frågeställningar har utformats för studien: Vad karakteriserar relationen mellan revisor och kund? Hur går det att förena relationen med en oberoende yrkesutövning? Hur kan relationen komma att förändras om revisionsplikten avskaffas? Metod och teori: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där författarna har intervjuat åtta revisorer för att få deras syn på relationen och oberoendet. Som teoretisk referensram utgick författarna framförallt från Gummessons (2002) karaktärsdrag av en relation samt oberoendelagstiftningen och teori om oberoendet. Slutsats: Relationen mellan revisor och kund karakteriseras av adaption, formalisering, förtroende, långsiktighet samt personliga och sociala egenskaper. Att ha en relation och samtidigt vara oberoende är omöjligt. Detta behöver dock inte betyda att det inte är möjligt att göra en korrekt kvalitetssäkring. Samtidigt finns det orsaker som kan medföra att revisorn inte kan kvalitetssäkra. Långsiktigheten i relationen är en av dessa orsaker, då det kan resultera i att parterna kommer varandra för nära. På grund av långsiktigheten kan därför likaså karaktärsdraget närhet genom vänskaps- och förtroendehotet komma att påverka oberoendet negativt. Revisorerna går dessutom i vissa fall utanför lagen. Om revisionsplikten avskaffas tror författarna att tjänstens innehåll och relationens formalisering kan komma att förändras. Samtidigt kan revisorerna behöva anpassa sig mer efter kunden. Författarna tror därtill att beroendet av relationen kan komma att minska, medan betydelsen istället borde öka. Därtill kan även relationens frekvens komma att förändras till en mer öppen dialog. / Title: To be close but still at a distance Authors: Anna Erlandsson and Robin Ullbrand Supervisor: Staffan Hård af Segerstad Background and problem: A relationship can help firms to associate themselves with their customers in a better way. The value to the customer when buying a product does not come from the finished product. The value is instead created through the interaction and interdependence between supplier and customer. To build relationships is not always easy, since it may be impeded by various causes such as laws. In accordance with the Accounting Act §20, an auditor must be impartial, independent and objective. The authors’ question is whether it is possible to have a relationship, while being independent. If this fails, there can be quality problems. As a consequence of a possible abolishment of the statutory audit, the accounting profession may face a big change. Objective: The purpose of this study is to describe the features of a relationship between supplier and customer as well as describe how it is possible to reconcile the relationship with an independent profession. In order to answer the objective of this study, the authors have chosen to study the relationship between auditor and customer. Research questions: The following specific questions are designed for the study: What characterizes a relationship between auditor and customer? How is it possible to reconcile the relationship with an independent professional? How can the relationship change if the statutory audit is abolished? Method and theory: To achieve the purpose of this study a qualitative approach has been used. Therefore, the authors have interviewed eight auditors to get their views on the relationship and independence. As a theoretical framework the authors have used mainly the characteristics of a relationship developed by Gummesson (2002) and the independent legislation as well as theory about independence. Conclusion: The relationship between auditor and customer is characterized by adaptation, formalization, trust, sustainability and also personal and social characteristics. To have a relationship while being independent is impossible. However, this does not mean that it is not possible to make a proper quality assurance. At the same time, there are reasons that can make it more difficult for the auditor to assure the quality. The long-term aspect of the relationship and threat of friendship and confidence is one of those causes, which may result in a closer relationship. Furthermore, the auditors sometimes break the law. If the abolishment of the statutory audit is executed the service content and the formalisation of the relationship can change. In addition, the auditors may have to adapt more to the customer. The dependence of the relationship may also decrease, while the importance could increase. Furthermore, the frequency of the relationship can change to a more open dialogue.