Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativaegenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningenenligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovisningslagen baseras på den kvantitativakvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efteratt revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visaratt revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman & Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité iårsredovisningarna. Chung & Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvudargumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument förlagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska varareviderade. Det beror på att årsredovisningarna får högre kvalité och större trovärdighet om enrevisor har anlitats, enligt Allee & Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inomämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem förbedömning av kvalité i spanska årsredovisningar. Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, somhade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningaroch förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju medtvå revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare.Resultatet visade att reviderade årsredovisningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman & Nylander(2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister.Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Further more, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitative characteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International AccountingStandards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have asignificant bearing on quality. Hultman & Nylander (2012) suggests that there is support for abookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung &Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports gethigher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee andYohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for this study. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annualreports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, whichhad opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year whenthey had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between thequality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we appliedour developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from GrantThornton in Sundsvall. There after the model developed further. The results showed that theaudited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unaudited financial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman & Nylander (2012) which had similar tendencies. The short coming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- andformal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén i mikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för att bedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömas som kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativa egenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningen enligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovis-ningslagen baseras på den kvantitativa kvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efter att revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visar att revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman & Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité i årsredovisningarna. Chung & Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvud-argumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument för lagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska vara reviderade. Det beror på att årsredovis-ningarna får högre kvalité och större trovärdighet om en revisor har anlitats, enligt Allee & Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inom ämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem för bedömning av kvalité i spanska årsredovisningar.Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, som hade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningar och förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju med två revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare. Resultatet visade att reviderade årsredo-visningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman & Nylander (2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister. Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Furthermore, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitativecharacteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International Accounting Standards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have a significant bearing on quality. Hultman & Nylander (2012) suggests that there is support for a bookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung & Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports get higher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee and Yohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for thisstudy. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annual reports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, which had opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year when they had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between the quality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we applied our developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from Grant Thornton in Sundsvall. Thereafter the model developed further. The results showed that the audited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unauditedfinancial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman & Nylander (2012) which had similar tendencies. The shortcoming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- and formal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.

The purpose of this study is to examine the implementation of the Convention on the elimination of all forms of discrimination against women, CEDAW, in Uppsala local council and county council. The aim is to examine how the respondents, in their daily work, understand and implement the convention as well as how they consider the prerequisites for a successful implementation. The study was conducted using qualitative interviews with three civil servants and four politicians. The theoretical approach was implementation theory whose concepts willingness, comprehension and capability were used as tools for the analysis. The results portray CEDAW as a well-known treaty amongst the respondents but at the same time absent in local politics and everyday work. The convention is perceived as an abstract and ideological document which reveals the respondents’ insufficient knowledge about CEDAW as a human rights treaty and the state´s obligation to eliminate discrimination against women. The results also indicate that unclear instructions and responsibility distribution as well as lack of resources, such as time and knowledge, obstruct successful implementation of CEDAW. In conclusion, gender equality is neither a prioritised issue in Uppsala local council and county council and nor seen as a human right.

The aim of this essay is to investigate how the audit profession has changed since the abolition of audit obligation and how the auditors have adapted to the change. Through qualitative interviews with auditors, the auditor's role and duties has been analyzed since the abolition of audit obligation and the reduced demand for auditing. This in order to determine whether the abolition of the audit obligation has resulted in a change in the auditor's offer of services and if this has affected independence. Continuingly, the role of the auditor has been analyzed by the importance of the relationship with the customer as well as the expectation gap that exists. The collected material will be explained by an objective approach. The empirical evidence shows that there is a difference for the auditor's role as well as duties following the abolition of audit obligation where the service offer has been expanded while there is a reduced demand for auditing, which has been replaced by other services.

Tidigare studier har identifierat två olika typer av information som kreditgivarna tar del av för att avgöra om kredittagaren är kapabel att betala sina skulder och fullfölja sina förpliktelser, transaktionsorienterad och relationsorienterad information (Rad et al., 2013; Gray et al., 2006). Dessa två huvudgrupper av information delas upp i olika bedömningsgrunder somSvensson (2003) presenterar i en analysmodell som används som grund för denna studies föreställningsram. Kreditbedömningen baseras till stor del på den finansiella informationen som ingår i den transaktionsorienterade informationen och som finns att tillgå i årsredovisningen. Årsredovisningen är dock en statisk presentation av företaget (Svensson, 2003) och bör därför kompletteras med ytterligare information.Kreditvärdighetsbedömningen sker utifrån företagets fortlevnad, företagets säkerheter och dess framtida värde, där säkerheter är tillgångar ställda som garantier under kredittiden. Dessa ställda säkerheter får ett säkrare värde om företaget har revisor. Med lagändringen som trädde i kraft i november 2010, som resulterade i en avreglering för revisionsplikten för mindre bolag i Sverige, har drygt 40 % av dagens ca 400 000 aktiebolag ingen revisor (Spängs, 2014).Syftet med uppsatsen var att utvärdera och beskriva vilken betydelse hård och mjuk information har för institutionella kreditgivare vid kreditbedömning av små och medelstora företag i Sverige. Vidare var syftet att utvärdera av vilken vikt det är att den transaktionsorienterade informationen är kvalitetssäkrad genom revision. För att uppfylla syftet med studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats använts, där primärdatainsamlats med hjälp av en webbaserad enkät riktad till företagsrådgivare inom bankväsendet som ligger till grund för empirin i denna studie. Det empiriska materialet har sedan analyserats mot sekundärdata som insamlats från vetenskapliga artiklar, litteratur och svenska lagar.Resultatet visar att kreditbedömningen av små och medelstora företag utifrån studiens urval styrker tidigare studier inom området och resultatet tyder på att revision för att kvalitetssäkra den finansiella informationen inte har avgörande roll för kreditbedömningen. Relationsorienterad information används vid kreditbedömning, men nyttjas inte i samma utsträckning som den transaktionsorienterade. (Rad et al., 2013; Gómez-Guillamón, 2003) / Previous studies have identified two different types of information that lenders uses to decide if the borrower is able to pay its debts and fulfil their obligations, transaction-oriented and relationship-oriented information (Rad et al., 2013; Gray et al., 2006). These two main groups of information is divided into different assessment bases, Svensson (2003) presents ananalysis model that is used as the base for this study. Credit assessment is based on the financial information included in the transactional information that is available in the annual report. The annual report is, according to Svensson (2003), a static presentation of the company and should therefore be supplemented with additional information.Creditworthiness is based on the chance of going concern, the company's assets and its future value, where the collateral assets are pledged as guarantees during the credit period. These collateral assets get a more curtain value by the company's auditor. With the amendment which came into force in November 2010, which resulted in a settlement of audit requirementfor smaller companies in Sweden, has just over 40% of today's 400 000 incorporated companies no auditor (Spängs, 2014).The purpose of this paper was to evaluate and describe the significance that accountant information and relations has for institutional lenders in credit rating of SME’s in Sweden. A further purpose was to evaluate the importance of the assurance that the auditing of the transactional information provides. To fulfil the purpose of the study a quantitative method of deductive approach was used, where primary data collected through a web-based surveyaimed at business advisers within the banking system as the basis for empirical data in this study. The empirical data were then analyzed against secondary data collected from scientific articles, literature and Swedish laws.The result shows that the credit assessment of SME’s based on the study sample, evidence of previous studies in the subject and the results indicate that the auditing in ensuring the quality of the financial information not is crucial in the credit assessment. Relationship-oriented information is also used in the credit rating, but is not utilized to the extent as the transactionoriented information. (Rad et al., 2013; Gómez-Guillamón, 2003)

Bakgrund: Revisionsplikten var länge obligatorisk för alla aktiebolag i Sverige men avskaffades år 2010 för små aktiebolag som ett led i att förenkla för företagare. Avskaffandet skapade en debatt mellan olika aktörer. Debatten har till stor del handlat om den ekonomiska brottsligheten har ökat efter avskaffandet av revisionsplikten och om nyttan av revisionen, om den är värd vad den kostar. Syfte: Studiens syfte är att bidra med en förståelse för debatten om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Varför och hur har de olika aktörerna valt att agera för att nå ut med sina budskap samt vilka aktörerna vill påverka med budskapet. Studiens bidrag är att fånga de skillnader och likheter som finns i debatten i nuläget och hur debatten har utvecklats mellan åren 2008-2023. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av metoder som dokumentanalys och av semistrukturerade intervjuer. De mest relevanta dokumenten valdes ut för att de ligger till grund för en stor del av debatten. Det kompletterades med en sammansatt intervjuguide som anpassades för att uppnå studiens syfte. Slutsats: Politik är en grund till varför debatten ser ut som den gör eftersom politikerna har makten att fatta beslut och förändra. Budskapen som aktörerna förmedlar i debatten har olika syften, som visar på skillnader och likheter mellan aktörerna. Debatten har två olika sidor där den ena sidan argumenterar för ett återinförande av revisionsplikten och därmed minska den ekonomiska brottsligheten. Den andra sidan fokuserar på att höja gränsvärdena för revisionsplikt för aktiebolag så att fler företag ska kunna välja bort revision. / Background: The audit duty was for a long time mandatory for all limited companies in Sweden, but was abolished in 2010 for small limited companies as part of simplification for entrepreneurs. The abolition created a debate between different actors. The debate has largely been about whether economic crime has increased after the abolition of the audit duty and about the benefit of the audit, whether it is worth the cost. Purpose: The purpose of the study is to contribute to an understanding of the debate about the abolition of the audit duty for small limited companies in Sweden. Why and how have the various actors chosen to act in order to reach out with their messages and who the actors want to influence with the message. The study's contribution is to capture the differences and similarities that exist in the current debate and how the debate has developed between the years 2008-2023. Method: The study has a qualitative approach and was carried out using methods such as document analysis and semi-structured interviews. The most relevant documents were selected because they form the basis of a large part of the debate. It was supplemented with a composite interview guide that was adapted to achieve the purpose of the study. Conclusions: The politics is a foundation for why the debate looks the way it does because the politicians have the power to make decisions and change. The messages that the actors convey in the debate have different purposes, which show differences and similarities between the actors. The debate has two different sides, with one side arguing for a reintroduction of the audit duty and thereby reducing financial crime. The other side focuses on raising the threshold for audit obligation for limited companies so that more companies can opt out of audit.