Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort. Tidigareforskning har visat på att det finns olika uppfattningar gällande rollfördelningen mellanrevisorn och företaget, vilket i sin tur bidrar till missuppfattningar. Den globala finanskrisenoch företagsskandaler i många länder har lyft viktiga frågor om effektiviteten för finansiellrapportering och revision, där revisorsbyråer ofta får stå föremål för kritik och bemöta tryckpå att återställa förtroendet för revisionen. 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolagi Sverige. Den nya lagstiftningen har i viss mån förflyttat ansvaret från revisorn tillföretagsledningen.Syftet med vår studie har varit att analysera och tolka begreppet förtroende förrevisionsarbetet. Vi har belyst begreppet förtroende i samband med avskaffandet avrevisionsplikten, samt reflekterat över hur det påverkat revisorns funktion och förtroendet irelation till användare av redovisningsinformation. För att kunna uppnå syftet ochforskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ och tolkande metod samt genomförtsamtal med kompetenta respondenter i form av revisorer, kreditgivare och småföretagare föratt få del av deras syn på begreppen.Vi har i denna studie kunnat bidra med ökad förståelse för det mångfacetterade begreppetförtroende och vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har haft på relationerna mellanrevisorer, småföretagare och banker, samt om förväntningarna på revisionens funktion harförändrats. Vårt resultat i denna studie bevisade att det finns brister i kommunikationenmellan de olika parterna, vilket påverkar förtroendet. Vi har kunnat identifiera ettförväntningsgap i det avseendet. Revisorerna behöver därför bli bättre på att nå ut tillsmåföretagarna om vilken roll och vilka tjänster de kan utföra. Vi har inte i vår studie kunnatse hur förtroendet har påverkats av den frivilliga revisionen. MenBolagsverket ochSkatteverket upplever att kvalitén på årsredovisningen har försämrats efter införandet avfrivillig revision, vilket visar att revisionen fortfarande har en viktig funktion förkvalitetssäkring av redovisningsinformation vilket höjer förtroendet för den.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-18084 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Johansson, Kerstin, Roswall, Agnes, Wenner, Idha |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Kandidatuppsats, ; VT2014KF08 |
Page generated in 0.1947 seconds