Ett nytt virus spreds under början på 2020 över hela världen och arbetsgivare uppmanades att införa distansarbete. Företag drabbades hårt av de olika restriktioner som infördes vilket bidrog till att folk stannade hemma. Olika statliga stöd till företag för att motverka omsättningstapp och dylikt infördes, men de flesta företag fick trots detta en ansträngd ekonomi. Tidigare studier visar att ekonomiskt ansträngda företag leder till resultatmanipulering vilket i sin tur leder till sämre revisionskvalitet. För revisorer påverkas arbetet med distansarbete och ändrade möjligheter för revisionsprocessen vilket i sin tur påverkar revisionskvaliteten. Det finns alltså olika anledningar bakom, men klart är att Covid-19 mest troligt kommer påverka revisionskvaliteten vilket i sin tur påverkar stora delar av samhället. Tidigare revisionsskandaler som till exempel Enron-skandalen har lärt oss att en hög revisionskvalitet är otroligt viktigt för hela samhället. Denna studie syftar, på grund av ovanstående, till att undersöka om Covid-19 pandemin haft någon påverkan på revisionskvaliteten hos svenska små- och medelstora företag. Syftet är även att undersöka om variablerna erfarenhet, Big 4, revisionsplikt, kön och företagsålder påverkar revisionskvaliteten. För att besvara studiens problemformuleringar har författarna utgått från en kvantitativ metod där sekundärdata över företags årsredovisningar från databasen Retriever Business studerats med hjälp av statistiska tester. Relevant information från årsredovisningarna har sedan sammanställts som deskriptiv statistik. För att mäta revisionskvaliteten användes en huvudhypotes och fem sidohypoteser som testades i olika regressionsanalyser. Resultatet visar att revisionskvaliteten påverkats negativt av Covid-19 pandemin. Resultatet visar även att revisionsplikt och företagsålder samt revisorns erfarenhet och kön påverkar revisionskvaliteten. Dessa samband innebär att mer erfarna revisorer håller högre revisionskvalitet än mindre erfarna revisorer och att revisorer som reviderar företag som enligt lag har revisionsplikt håller högre revisionskvalitet än revisorer som reviderar företag som enligt lag inte har revisionsplikt. Sambanden visar även att kvinnliga revisorer håller högre revisionskvalitet än manliga revisorer och att revisorer som reviderar äldre företag håller högre revisionskvalitet än revisorer som reviderar yngre företag. Studien visar även att det inte finns något samband mellan revisionskvalitet och byrån revisorn arbetar för. Studien fann inte att förhållandet i varken erfarenhet, Big 4, kön eller företagsålder påverkats av Covid-19 pandemin, men fann stöd för att förhållandet i revisionskvalitet mellan företag med revisionsplikt och utan revisionsplikt förändrats.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Detta innebar att dessa företag fick möjlighet att välja att ha en revisor eller inte. Under förutsättningarna att de uppfyllde två av tre av följande kriterier: högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning, högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning och högst tre anställda. Det är av intresse att undersöka varför vissa företag väljer att använda sig av en revisor trots att de inte behöver det eftersom det ger ökad kunskap till bland annat revisionsbyråer. Området är väl utforskat sedan tidigare men endast ett fåtal studier har utförts i Sverige och efter att revisionsplikten tagits bort. Vad tidigare studier har gemensamt är att de endast undersökt företag som längst under en treårsperiod, och att de inte haft företagens tidigare revisionsval i åtanke. Detta forskningsgap vill denna studie fylla genom en undersökning över en längre tidsperiod med relevant data som gerett nytt perspektiv på ett väl utforskat område. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring vilka företag som väljer frivillig revision i termer av företagskaraktäristika. Detta gjordes både för fortsatt forskning inom området och för revisionsbyråerna, vars intresse är att veta vilka företag som efterfrågar deras tjänster. För att utforska denna fråga samlades data in mellan 2011 och 2019 från 331 företag i Sverige med hjälp av databasen Retriever Business. Genom en kvantitativ och deduktiv ansats så analyserades datamaterialet därefter med logistisk regression efter att val av modell gjorts. Resultatet kunde därigenom ge svar på vilka företag i termer av deras karaktär som kan förklara varför de väljer att efterfråga frivillig revision. Den slutsats som gick att dra var att större företag, företag med en låg skuldsättningsgrad, riskfyllda företag och företag som haft revision året innan kommer välja att efterfråga frivillig revision i högre grad. Det finns inget stöd för att tillväxt och lönsamma företag har ett samband med valet att efterfråga frivillig revision. Dessa slutsatser kommer kunna ligga till grund för vidare forskning och bland annat användas av revisionsbyråer för ökad kunskap om vilka företag som kommer efterfråga revision i framtiden.

Revision av aktiebolags finansiella rapporter och revisorns roll i detta sammanhang har alltid varit en het fråga. Samtidigt, när det gäller små aktiebolags inställning till revision, har denna fråga beaktats av de kostnader som medför för revision, även om det finns en gräns till frivillig revision av svenska aktiebolag. Denna studie kommer att behandla revisionens betydelse för svenska aktiebolag som under studiens gång är revisionspliktiga enligt lag, men som kan komma att påverkas av ett framtida undantag från revisionsplikt om en expansion av gränsvärden sker. Syfte: Studiens syfte är att öka kunskap om revisionens betydelse för små och medelstora svenska aktiebolag verksamma i Dalarna, genom att identifiera de faktorer som påverkar aktiebolagens inställning till frivillig revision vid en expansion enligt EU-direktivets gränsvärden. Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvantitativ studie med deduktiv ansats. Vi har formulerat hypoteser baserade på tidigare forskning inom ämnet för att undersöka om dessa hypoteser kunde accepteras eller skulle förkastas. Detta har gjorts genom en webbenkät, där 400 företag kontaktades. Av dessa 400 var det 80 bolag som valde att medverka, vilket utgör en svarsfrekvens på 20 procent. Den insamlade data analyserades i dataprogrammet SPSS, med korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultat och slutsats: Studien kom fram till att faktorer som påverkar aktiebolags val av frivillig revision förmodligen är fler än de som behandlats i studien. Av nio hypoteser kunde två accepteras, två kunde antyda till acceptans samt fem hypoteser accepteras inte. De faktorer som kunde identifieras att ha en påverkan var kapital, trygghet, kontroll av finansiella rapporter samt kvalité av finansiella rapporter. Studiens bidrag: Studien kan bidra med beslutsunderlag till myndigheter, vid en eventuell expansion av revisionsplikten. Studien kan även bidra med beslutsunderlag till aktiebolag vilka överväger frivillig revision. / Auditing companies' financial reports and the auditor's role in this context has always been a hot topic. At the same time, when it comes to small companies'attitude to auditing, this issue has been considered by the costs involved in auditing, even though there is a limit to voluntary auditing of Swedish companies. This study will address the importance of auditing for Swedish companies that are subject to statutory audit during the study, but which may be affected by a future exemption from auditing if an expansion of limit values will take place. Aim: The purpose of the study is to increase knowledge of the importance of auditing for small and medium-sized Swedish companies operating in Dalarna, by identifying the factors that affect the companies’ attitude to voluntary auditing in an expansion according to the EU directive's limit values. Method: To answer the purpose, a quantitative study has been done with a deductive approach. We have formulated hypotheses based on previous research in the subject to investigate whether these hypotheses can be accepted or rejected. This has been done through a web survey, where 400 companies were contacted. Of these 400, 80 companies chose to participate, which is a response rate of 20 percent. The collected data were analyzed in the statistics program SPSS, with a correlation test and Mann-Whitney U-test. Results and conclusion: The study concludes that factors that influence companies' choice of voluntary audit are more than those discussed in this study. Of nine hypotheses, two could be accepted, two could indicate acceptance and five hypotheses were not accepted. The factors that could be identified as having an impact were the raising capital, safety for investors and lenders, control of financial reports and the quality of financial reports. Study contribution: The study can provide a basis for decision-making to authorities, in the event of an expansion of the audit obligation. The study can also provide a decision material for companies that are considering voluntary audit.

Små företag som uppfyller vissa grundkrav har inte längre ett lagkrav på sig att ha en auktoriserad revisor sedan november 2010. I och med detta har den auktoriserade redovisningskonsulten fått en mer framträdande roll och kan utfärda en bokslutsrapport i liknelse med revisorns revisionsberättelse. Dessa företag sägs kunna använda bokslutsrapporten som ett kvalitativt beslutsunderlag till sina intressenter som långivare och myndigheter, men både småföretagares förtroendeingivande intryck och företagens kreditrating kan vara ett substitut till revisionen. Detta speglar uppsatsen problemformulering och syfte, och det genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning med en induktiv ansats. Det teoretiska perspektivet, agentteorin och intressentteorin, kopplas ihop med empirin för att se eventuella samband där redogörelsen för de tio genomförda intervjuerna görs. Resultatet tyder på att bokslutsrapporten kan ses som ett kvalitativt beslutsunderlag för intressenter men inte ett substitut för revisionsberättelsen. Det visar också att den auktoriserade redovisningskonsulten bättre skulle kunna marknadsföras inom branschen för att få något högre status trots att revisorn förmodligen kommer behålla den högsta statusen.

Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi Författare: Maria Andersson och Aryanaz Farhadi Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 januari Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida små aktiebolag i branscher där företagen typiskt är mer benägna att begå ekonomisk brottslighet, är mindre benägna att ha revision än företag i andra branscher. Metod: Kvantitativ regressionsanalys med hjälp av data som hämtats från Retriever Business. Analys har utförts både manuellt och med hjälp av regression, för att en jämförelse skulle kunna genomföras. Populationen bestod av små aktiebolag som omfattas av reformen för frivillig revision, med urval gjort av företag i 4 specifika branscher. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att företag i de branscher som anses mer benägna att begå ekonomisk brottslighet i större utsträckning använder sig av revision än företag i andra branscher. Detta kan komma sig av att företag i branscher förknippade med ekonomisk brottslighet känner ett större behov av att visa sig legitima, detta på grund av ryktet som branschen har. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat är ett starkt avsteg från både de rapporter som svenska myndigheter släppt, likväl som tidigare forskning, och indikerar att branschtillhörighet inte har den negativa påverkan som myndigheterna påstår. Studien visar även på att Sveriges låga tröskelvärde kan vara av stor vikt vid valet av revision eller ej, något som bör beaktas i diskussioner om regeländringar. Förslag till fortsatt forskning: Om en mer omfattande studie med samtliga aktiebolag som omfattas av reformen genomförs kunde generaliseringen bli bättre och därmed ge än mer pålitliga resultat. Dessutom kunde en liknande studie genomförd i EU ge mer information kring hur tröskelvärdena påverkar valen kring revision.

Background: The mandatory audit for small companies is up for discussion in Sweden today. The motives behind voluntary auditing in small companies have been investigated in several countries before. One of these motives, outsourcing, is currently unexplored. Outsourcing is very common amongst companies today and is expected to increase even more in the near future. The global market for outsourced financial services is expected to grow to over 525 billion dollars by 2030, according to a report by Grand View Research (2022). But how does the outsourcing of financial functions actually affect small companies' choice of voluntary audit? Purpose of the study: To investigate the motives behind voluntary audits among small companies in Sweden who outsource their financial function, and how the outsourcing offinancial services can contribute to an increased need for audits in small companies. Method: This is a qualitative study conducted with semi-structured interviews with 10 Swedish companies who are not required to be audited and do outsource their financial work. Conclusions: The main motives for voluntary audit in outsourcing companies are the following: The accountant’s expertise and advice. Security for the company owner To fulfill the indirect requirements of external stakeholders. Creditworthiness, to get a good score on UC and Creditsafe. Increased quality of the financial reports: audit gives a quality stamp. The company will soon be required to go through external audit Regarding outsourcing, the respondents testify that the audits do assure them that their external consultant does the financial work properly, but controlling the external consultant is not the main reason for choosing voluntary audit. Our study also shows a new aspect, which is, the company owners' previous experiences with outsourcing seems to influence their view of how outsourcing affects the need for auditing. Overall, the results show that outsourcing alone is not a motive for the choice of audit.

Datum: 2024–05–29  Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Noor Albotany (01/12/08) Katarzyna Rolska (01/06/08) Titel: Det eventuella återinförandet av revisionsplikten - För små aktiebolag Handledare: Angelina Sundström Nyckelord: Revisionsplikt, små aktiebolag, kontroll, intressenter, signaler, informationsasymmetri, revisionskostnader, redovisningskvalitet Forskningsfråga: Vilka utmaningar och möjligheter förväntar sig små aktiebolag vid det eventuella återinförandet av revisionsplikten? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva små aktiebolagens uppfattningar av det eventuella återinförandet av revisionsplikten, samt skapa en djupare förståelse kring eventuella konsekvenser för små aktiebolag vid återinförandet av revisionsplikten. Metod: Studien genomförde en kvalitativ undersökning i form av fem semistrukturerade intervjuer med informanter som innehar ägande i små aktiebolag eller innehar ekonomiskt ansvar i bolagen. Syftet med intervjuer var att undersöka små aktiebolags uppfattningar om det eventuella återinförandet av revisionsplikten. Slutsats: Studien kommer fram till att den största konsekvensen små aktiebolag förväntar sig vid det eventuella återinförandet av revisionsplikten ärrevisionskostnader. Studien kommer även fram till att små aktiebolag inte förväntar sig några möjligheter vid det eventuella återinförandet av revisionsplikten. Återinförandet av revisionsplikten kommer därmed leda till fler utmaningar än möjligheter för de små aktiebolagen. / Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Noor Albotany (01/12/08) Katarzyna Rolska (01/06/08) Title: The possible reintroduction of audit duty  Supervisor: Angelina Sundström Keywords: Audit duty, small companies, control, stakeholders, signals, information asymmetry, audit costs, accounting quality Research questions: Which challenges and opportunities do small companies expect in the eventual reintroduction of the audit duty? Purpose: The purpose of this study is to investigate and describe small companies’ perceptions of the possible reintroduction of the audit duty, as well as to create a deeper understanding of possible consequences for small companies when the audit duty is reintroduced. Method: The thesis applies a qualitative method where five semi-structured interviews with informants who either are the owner of a small company or have the financial responsibility in the company. The purpose of the interviews was to examine the perceptions of small companies about the possible reintroduction of the audit duty. Conclusion: The study concludes that the biggest consequence that small companies expect from the possible reintroduction of the audit duty is audit costs. The study also concludes that small companies do not expect any opportunities in the eventual reintroduction of the audit duty. The reintroduction of the audit duty will therefore lead to more challenges than opportunities for the small companies.

Bakgrund: Revisionsplikten var länge obligatorisk för alla aktiebolag i Sverige men avskaffades år 2010 för små aktiebolag som ett led i att förenkla för företagare. Avskaffandet skapade en debatt mellan olika aktörer. Debatten har till stor del handlat om den ekonomiska brottsligheten har ökat efter avskaffandet av revisionsplikten och om nyttan av revisionen, om den är värd vad den kostar. Syfte: Studiens syfte är att bidra med en förståelse för debatten om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Varför och hur har de olika aktörerna valt att agera för att nå ut med sina budskap samt vilka aktörerna vill påverka med budskapet. Studiens bidrag är att fånga de skillnader och likheter som finns i debatten i nuläget och hur debatten har utvecklats mellan åren 2008-2023. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av metoder som dokumentanalys och av semistrukturerade intervjuer. De mest relevanta dokumenten valdes ut för att de ligger till grund för en stor del av debatten. Det kompletterades med en sammansatt intervjuguide som anpassades för att uppnå studiens syfte. Slutsats: Politik är en grund till varför debatten ser ut som den gör eftersom politikerna har makten att fatta beslut och förändra. Budskapen som aktörerna förmedlar i debatten har olika syften, som visar på skillnader och likheter mellan aktörerna. Debatten har två olika sidor där den ena sidan argumenterar för ett återinförande av revisionsplikten och därmed minska den ekonomiska brottsligheten. Den andra sidan fokuserar på att höja gränsvärdena för revisionsplikt för aktiebolag så att fler företag ska kunna välja bort revision. / Background: The audit duty was for a long time mandatory for all limited companies in Sweden, but was abolished in 2010 for small limited companies as part of simplification for entrepreneurs. The abolition created a debate between different actors. The debate has largely been about whether economic crime has increased after the abolition of the audit duty and about the benefit of the audit, whether it is worth the cost. Purpose: The purpose of the study is to contribute to an understanding of the debate about the abolition of the audit duty for small limited companies in Sweden. Why and how have the various actors chosen to act in order to reach out with their messages and who the actors want to influence with the message. The study's contribution is to capture the differences and similarities that exist in the current debate and how the debate has developed between the years 2008-2023. Method: The study has a qualitative approach and was carried out using methods such as document analysis and semi-structured interviews. The most relevant documents were selected because they form the basis of a large part of the debate. It was supplemented with a composite interview guide that was adapted to achieve the purpose of the study. Conclusions: The politics is a foundation for why the debate looks the way it does because the politicians have the power to make decisions and change. The messages that the actors convey in the debate have different purposes, which show differences and similarities between the actors. The debate has two different sides, with one side arguing for a reintroduction of the audit duty and thereby reducing financial crime. The other side focuses on raising the threshold for audit obligation for limited companies so that more companies can opt out of audit.

<p>Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.</p><p>Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.</p><p>Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.</p><p>Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det. Troligen beror skillnader på att ländernas struktur skiljer sig åt och därför är det inte möjligt att kopiera ett annat lands system gällande revisionsplikt utan hänsyn måste tas till det enskilda landets förutsättningar och struktur. Intressenterna i undersökningen anser att den externa revisionen är en kvalitetsstämpel och höjer den ekonomiska informationens trovärdighet. Därmed är ingen av intressenterna villiga att helt släppa kontrollen av mindre aktiebolag och föreslår ett antal alternativ varav ett enklare revisionsförfarande, en så kallad review, vilket är det förslag som tillfredsställer flest intressenters behov. Därför föreslås att dagens revisionsplikt för mindre aktiebolag ersätts med ett enklare revisionsförfarande.</p> / <p>Background: As a result of the scandals in the economic life during the latest years several laws and regulations have been tightened up. In Sweden for example new and more stringent rules concerning statutory audit has been introduced by Revisionsstandard i Sverige, RS. Today RS is enforced to both private and public limited companies. This together with the proposition from the swedish government to forbid “kombiuppdrag” have arisen a debate concerning the statutory audit in small private limited companies. In many other European countries small private limited companies are exempted from statutory audit.</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to give a proposition, from a stakeholder viewpoint, of how the statutory audit in small Swedish private limited companies ought to look like in the future.</p>

<p>Då avskaffandet av den lagstiftade revisionsplikten för småföretag är under utredning, är vårt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebära för några utvalda intressenter.</p> / <p>The cancelling of the statutory audit for the small business is under investigation. Our aim with this study is to see what the cancelling will mean for the stakeholders we choosed.</p>