<p>Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas. Studien har föregåtts av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex företag. Utifrån empirin kan vi konstatera att företagen var positiva till ett avskaffande av revisionsplikten eftersom det kan ge en större frihet att välja de tjänster som företagen behöver. Dessutom kunde vi konstatera att revisorns engagemang och kunskap var två huvudfaktorer till ett fortsatt samarbete om det blir frivilligt att revidera årsredovisningen.</p>

Syfte: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen i Sverige. Trots att det har gått fyra år sedan dess, så är Sverige ett av de länder som har de lägsta gränsvärdena för frivillig revision i Europa. År 2013 presenterade EU ett nytt direktiv gällande dessa gränsvärden. Det pågår sedan dess diskussioner kring revisionsplikten och regeringen har startat upp en utredning huruvida EU:s redovisningsdirektiv skall införas i Sverige eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter en höjning av gränsvärdena för frivillig revision kan få på redovisningen. Syftet med studien är även att visa vilka fördelar och nackdelar som frivillig revision kan medföra. Metod: Studien har en induktiv ansats med en kvalitativ metod. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt anställda på Bolagsverket och Skatteverket. Detta empiriska material har vi sedan analyserat och återkopplat till tidigare studier för att kunna besvara vår frågeställning. Resultat &amp; slutsats: Även om det är svårt att säga vilka exakta effekter en friare revisionsplikt kan få på den svenska redovisningen, visar resultatet av vår studie att höjda gränsvärden kan leda till en försämrad redovisningskvalitet och ett ökat skattefusk. Respondenterna uttrycker ingen särskild oro över att deras arbete kommer påverkas till följd av en friare revisionsplikt, förutom att gällande lagar kommer att behöva förändras om gränsvärdena för frivillig revision höjs. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom det i dagsläget har visat sig svårt att uppmäta tydliga effekter av frivillig revision skulle en liknande studie med fördel kunna genomföras några år efter att en höjning av gränsvärdena skett, för att få tydligare resultat. Då med ett större urval av respondenter för att få in fler synvinklar och därmed en bredare empiri. Uppsatsens bidrag: Studien har bland annat identifierat fördelar som revision innebär för företag och dess intressenter samt visat vilka effekter en friare revisionsplikt kan få på företagens redovisning. Studien kan därför vara till hjälp för företag som överväger att välja bort revision. / Aim: In the year 2010 Sweden abolished mandatory audit for the smallest companies in the country. After four years Sweden still has the lowest thresholds for voluntary audit in Europe. In the year 2013 the European Union presented a new directive concerning these thresholds. Since this new directive there has been discussions about mandatory audit and the Swedish government has started an investigation, whether the directive from the European Union shall be implemented in Sweden or not. This study aims to examine the impact increased thresholds will have on accounting. The study also aims to show the advantages and disadvantages that voluntary audit may result in. Method: This study has an inductive approach with a qualitative research method. The primary data was collected through semi-structured interviews with authorized auditors, authorized accountants and employees at Bolagsverket and Skatteverket. This empirical data was then analyzed and compared with earlier studies to answer our research question. Result &amp; Conclusions: This study shows that increased thresholds may impact the quality of accounting, making it less reliable and useful, and it will also increase tax evasions. Even though it is complicated to say that these impacts only occur because of increased thresholds. The respondents express no particular concern if the thresholds are to be raised, since this will have very little impact on their work situation, except that existing laws will need to be looked over.   Suggestions for future research: We have determined that since only a short time has passed, it is difficult to see any clear results of voluntary audit. A proposal for future research in this area is therefor to repeat this study a couple of years after the thresholds have been increased to establish more reliable results. Then, by using a larger sample of respondents, being able to present more opinions and thus a wider empirical point of view. Contribution of the thesis: This study has contributed to knowledge that can be of use for those companies that are considering whether or not they should implement voluntary audit. The study has among other things identified benefits of auditing and the impact increased thresholds may have on accounting.

Problembakgrund och problemdiskussion: Mellan åren 2006 och 2010 genomförde länderna i den Europeiska Unionen ett omfattande förenklingsarbete gällande de mindre aktiebolagen. Detta medförde vissa regeländringar. Syftet med förenklingsarbetet var att företagen skulle bli mer konkurrenskraftiga och detta skulle leda till fler växande företag som i sin tur skulle anställa fler. Den 1 november 2010 tog riksdagen beslutet att avskaffa revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige i enlighet med förenklingsarbetet. Beslutet medförde att de aktiebolag som inte överskrider fler än ett av de fastställda gränsvärdena inte längre omfattas av revisionsplikten. Gränsvärdena är individuella för medlemsländerna men får inte överstiga de värden som Europeiska Unionen fastställt. Revisionspliktens avskaffande påverkade, år 2010 mer än 70 % av alla aktiebolag i Sverige. Vi har hittat studier som är genomförda i Storbritannien, Danmark och Finland men inte Sverige angående vad ägarna har för åsikt om avskaffandet. Därför vill vi undersöka ägarnas inställning till revisorn. Utifrån resultatet kan ägarna få en överblick över hur andra ägare resonerar. Syfte: Uppsatsen syfte är att identifiera och förklara vilka motiv ägare av mindre aktiebolag har till att anlita en revisor eller ej. Detta för att skapa en förståelse för ägarnas inställning till revisorn. Metod: Undersökningen har baserats på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Där intervjuer utgjorde insamlingsmetoden av empirin som sedan analyserades med hjälp av en egenframtagen analysmodell. Det genomfördes sex intervjuer med ägare av mindre aktiebolag i Skövde och närliggande orter. Dessa ägare är verksamma i tre olika branscher; jordbruk, klädbutiker samt hälsa och sjukvård. Slutsats: Ägarna har olika synsätt på revisorn. Det vill säga att det finns ägare som anser att det är värdefullt att anlita en revisor trots att lagkravet togs bort men det finns också ägare som tycker motsatsen. Dock är den generella meningen bland de intervjuade att vid valet skall ägaren ta hänsyn till sina egna behov, företagets ekonomi och kostnaden för revisorn. Samtliga ägare utgår också från sig själva när de genomför valet och funderar inte över hur likartade organisationer gör. Det stämmer inte överens med den nyinstitutionella teorin som menar att organisationer strävar efter att bli mer lika varandra. / Background: Between 2006 and 2010, the countries of the European Union underwent massive simplification work regarding small businesses which resulted in some law changes. The main purpose with these rule changes was to make the companies more competitive and growing. This expects to lead the companies hiring more people. November 1st 2010 the Swedish government abolished the audit obligation for small businesses. The outcome of these changes was that companies that do not exceed more than one of the defined values do not need to hire an auditor. These values are different in each member state but are not allowed to exceed the values set by the European Union. The exception from the audit obligation affected more than 70 % of all companies in year 2010 in Sweden. Research has been made from owners’ perspective in other countries, like United Kingdom, Denmark and Finland, but not in Sweden. Therefore we wanted to analyze the subject from an owner’s perspective. The result can give the owners an overview of how other owners choose. Purpose: The purpose of the essay is to explore and explain what motives owner of small business’ have for hiring an auditor or not. This will create an understanding of the owners' views on the auditing. Method: The study has been based on a abductive approach applying qualitative methods. The data have been collected by interviews which have been analyzed by using our own model. Six interviews were made with owners of small companies in Skövde and nearby towns. These owners are active in three different industries: agriculture, clothing stores and health and medical care. Conclusion: The owners have different views on the auditor. That is, there are owners who consider it useful to hire an auditor even though the legal requirement was removed but there are also owners who think the opposite. However, the general opinion among the interviewees is that when the choice is made, the owner must take into account his or her own needs, the company's finances and the cost. It is also clear that the choice is based on themselves and not from other similar organizations, which is in contrast to the new institutional theory. Since the theory focuses on the organizations aim to be more alike each other, which this studies informants do not agree with.

Sedan år 2010 är det är frivilligt för mindre aktiebolag att upprätta revision, vilket har medfört att en majoritet av alla aktiebolag i Sverige har valt att inte upprätta revision för att bland annat minska kostnaderna förknippade med revision. Eftersom många aktiebolag finansieras genom lån från institutionella kreditgivare är det således intressant att undersöka vilket alternativ av att revideras eller inte som är mest fördelaktigt ur ett kreditgivarperspektiv. Detta genom att utforska vilken betydelse reviderade bokslut har i bedömningen och i synnerhet hur de påverkar kreditvärdigheten hos mindre aktiebolag. Följaktligen är syftet är att skapa förståelse kring revisionens betydelse vid utlåning av kapital till mindre aktiebolag ur ett institutionellt kreditgivningsperspektiv. Vidare har vi, för att uppnå syftet med studien, utfört åtta semistrukturerade intervjuer med företagsrådgivare, kreditanalytiker samt chefer med bakgrund som företagsrådgivare. Avslutningsvis summeras studien med en slutsats om revisionens betydelse och hur kreditgivarna ställer sig inför ett eventuellt återinförande av revisionsplikten. Där konstateras att revision som en faktor inte har någon större betydelse vid bedömning av kreditvärdighet och inte heller är någon nödvändighet för att bli beviljad en kredit. Däremot identifieras det andra mervärden till att underkasta sig till revision, i synnerhet, värdeskapande funktioner och fördelar såsom att revisorn är en rådgivare tillgänglig både förbolaget och kreditgivaren samt att revision ses som en kvalitetsstämpel. Trots att det råder delade uppfattningar kring ett återinförande är en övervägand edel generellt positivt inställda till revision. Utifrån den här inställningen drar vi slutsatsen att det är på grund av bekvämlighetsskäl vilket senare kopplas till komfortperspektivet. Emellertid är det dock svårare att dra en slutsats om vad kreditgivarna anser om ett eventuellt återinförande eftersom det råder så spridda uppfattningar bland dem. / As of 2010 it is voluntary for smaller limited companies to choose whether to be or not to be audited which have led to that a majority of all Swedish limited companies have chosen not to be audited in order to reduce the cost associated with auditing. Since institutional creditors are the primary source of finance for smaller limited companies it is of interest to investigate which option of, being audited or not, is the most beneficial from a creditors perspective. This will be accomplished through analyzing the importance of audited financial reports and particularly how it affects the creditworthiness of smaller limited companies. Consequently, the purpose of this study is to create an understanding of the importance of audited financial reports when smaller limited companies apply for credit from an institutional creditor perspective. In order to achieve the purpose of the study, eight semi-structured interviews were conducted with corporate advisors, credit analysts and managers with backgrounds as corporate advisors. Lastly, the study is summarized with a conclusion of the importance of audited financial reports and what institutional creditors think of a possible reintroduction of mandatory audit. We conclude the study by stating that audited financial reports does not affect the creditworthiness noticeably nor is it a necessity in order to be granted a credit. Despite this conclusion, we identify other value functions associated with auditing. Especially value creating activities such as that the auditor can function as an advisor for both the limited company and for the creditor as well. Auditing is also seen as a seal of quality according to the creditors. There are some disagreements among the creditors regarding the possible reintroduction of mandatory audit. Despite this, most of the creditors are generally positive when smaller limited companies choose to be audited. Based on this, we draw a conclusion that this is solely based off convenience from the creditors which we later link to the comfort perspective. It is however more difficult to generate a conclusion of the creditors opinions about a possible reintroduction of mandatory audit because of the widely spread opinions about it.

2010 års slopande av revisionsplikt för små bolag har resulterat i en debatt som berör en höjning av Sveriges förhållandevis låga gränsvärden. Syftet med studien är att förklara vilka eventuella fördelar som småbolagsägare erfarit med revision, samt hur de idag skulle ställa sig om de omfattades av frivillig revision. Studiens primärdata består av intervjuer med en redovisningskonsult, samt sju småbolagsägare i Uppsalaregionen som anlitat en revisor till följd av att företagen överskridit gränsvärdena. En majoritet av småbolagsägarna uppmärksammar att revisorn kan tillföra företaget fördelar i form av en ökad kvalitet och trygghet samt en stärkt relation till intressenter. De skulle dock frångå revision då de inte hittills själva upplevt några konkreta fördelar, motiverat av en god relation till sina redovisningskonsulter. Det sistnämna indikerar således att den sammantagna nytta som bolagsägare upplever med revisorn påverkas av en ytterligare faktor än vad som anges av de revisonsteorier som studien tar avstamp i.

År 2010 grundades lagen om frivillig revision i Sverige som möjliggjorde för små företag att välja huruvida de vill ha en revisor eller inte. Utvecklingen har visat att många företag efter detta har valt att avskaffa revisorerna och inte anskaffa dessa vid nyregistrering. Till lagförslaget ställde sig Skatteverket i sitt remissyttrande kritiska, då de menade att frivillig revision för de minsta företagen skulle skapa en stor förändring. Detta med avseende både gällande revisorns motverkan på fusk och fel samt att verkets insatser skulle behöva utökas. Nya diskussioner har förts huruvida gränsvärdena för lagen ska höjas ytterligare, vilket påvisar att revisionsplikten fortfarande är ett aktuellt och omdiskuterat ämne. Studiens syfte är att ge förståelse för om och i så fall hur Skatteverkets kontrollarbete har förändrats efter revisionspliktens avskaffande samt att visa om Skatteverket har nytta av revision i sitt dagliga kontroll- och utredningsarbete. Studien baseras på åtta stycken kvalitativa intervjuer med respondenter som erhåller olika titlar vid Skatteverket. En av slutsatserna till studien är att förändringar har gjorts i Skatteverkets kontroll- och utredningsarbete. Förändringarna är främst de två nya verktygen löpande bokföringskontroll och upplysningsrutor i deklarationen. En viss förändring har även skett på myndighetens informationsträffar, där fokuserar Skatteverket idag mer på nystartade företag. Detta för att komma in tidigt i processen av framställandet av finansiella rapporter och för att försöka öka företagens möjlighet till att göra rätt från början. Studiens resultat påvisar också att revisorn underlättar verkets arbete främst gällande användningen av de orena revisionsberättelserna, men att nyttan och användningen av dessa skiljer sig åt mellan avdelningarna. / Abstract In the year of 2010 Sweden abolished the mandatory audit for small companies, which made it possible for the companies to choose whether they need an accountant or not. The development has shown that many companies have chosen to abolish the accountants and not to acquire these when they started new companies. The Swedish Tax Agency was critical to the proposal on the law and said that the mandatory audit for the smallest companies would create a major change. This due to the accountants discouragement on defects and cheating and also regarding to the government's efforts that would need to be expended. New discussions has led to whether the limit values for the law should be further increased, which indicates that the audit obligation still is a current topic. The purpose of the study is to provide an understanding of if and how the Swedish Tax Agency's control work has changed after the abolition of auditing duties and to show whether the Swedish Tax Agency is benefiting from auditing in it’s daily inspection and investigation work. The study is based on eight qualitative interviews with respondents who have different titles at the Swedish Tax Agency. One of the conclusions of the study is that changes have been made in the Swedish Tax Agency's control and investigation work. The changes are mainly the two new tools, ongoing accounting checks and information boxes in the declaration. A certain change has also taken place in the government's information meetings, where the Swedish Tax Agency today focuses more on newly established companies. That’s because they early want to come into the process of preparing financial reports and to try to increase companies ability to do right from the start. The results of the study also show that the auditor facilitates the work and this mainly regarding to the use of the unclear audit reports. But the benefits and use of these reports is different between the departments in the agency.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför mindre aktiebolagväljer att använda sig av revision trots att revisionsplikten för dessaär avskaffad, och hur företagsledningens kunskaper och utbildningkan påverka deras val av revision. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och antar enabduktiv ansats. Studiens empiri har samlats in genom intervjuermed företagsledningen i små aktiebolag i Sverige. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består av revisionsteorin,agentteorin, intressentteorin, legitimitetsteorin samt upper echelonteorin. Empiri: Studiens empiri består av åtta intervjuer med företagsledningen ismå aktiebolag i Sverige. Slutsats: Företagsledningens kunskaper och utbildning inom revision kan haen påverkan på valet av revision, genom att påverka vilkenförståelse företagsledarna har om orsaker till frivillig revision. / Purpose: The purpose of this study is to investigate why small companies inSweden choose to hire an auditor despite the fact that the auditingobligations for these companies has been abolished. The purpose isalso to study how the management’s knowledge or education inauditing can have an impact on its choice to hire an auditor. Method: This study was conducted with a qualitative method and assumesan abductive approach. This study’s empirical data has beencollected through interviews with the management in smallcompanies. Theory: This study’s theoretical framework consists of auditing theory,agency theory, stakeholder theory, legitimacy theory and the upperechelon theory.Empirical: The empirical data of this study consists of eight interviews withthe management in small companies in Sweden. Conclusions: The management's knowledge and education in auditing can havean impact on the choice of auditing by influencing the managersunderstanding of the reasons for voluntary auditing.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. Reformen omfattade de aktiebolag som inte överstiger två av följande gränsvärden de senaste två räkenskapsåren: 3 miljoner i nettoomsättning, 1,5 miljoner i balansomslutning och tre anställda. Närmare 70% av alla Sveriges aktiebolag omfattades av reformen vars syfte var att minska de administrativa kostnaderna för dessa företag. Nu har det gått 10 år sedan lagändringen och det finns fortfarande en pågående diskussion kring huruvida revisionsplikten ska återinföras för alla aktiebolag eller om fler aktiebolag ska undantas från revision. Denna uppsats kommer att undersöka hur små svenska aktiebolag värdesätter revision för att addera ytterligare ett perspektiv i diskussionen kring gränsvärdena. Syfte Syftet med denna undersökning är att få en bättre insikt i revisionens betydelse för små svenska aktiebolag genom att undersöka vilka för- och nackdelar de anser att revisionen medför samt hur de uppfattar revisionsplikten nuvarande gränsvärden. Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har gjort semistrukturerade intervjuer med åtta företag i Borlänge-regionen. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Slutsats Studiens resultat visar att alla aktiebolag på ett eller annat sätt ser ett värde med revisionen. Studiens resultat visar dock att det inte finns någon specifik eller entydig faktor som är gemensamt för alla aktiebolag utan att de studerande aktiebolagen värdesätter revisionen olika utifrån sina specifika behov. Gällande revisionspliktens gränsvärde så visar studiens resultat att det inte finns någon gemensam åsikt kring hur dessa värden bör vara, men att åsikten är att det är viktigt att det finns en kontrollfunktion. / On November 1, 2010, the audit obligation for the smallest limited companies in Sweden was abolished. The reform included those companies that did not exceed two of the following thresholds for the past two financial years: 3 million in net sales, 1.5 million in total assets and three employees. Nearly 70% of all Swedish limited companies were covered by the reform, which aimed to reduce the administrative costs for these companies. Now it has been 10 years since the amendment of the law and there is an ongoing discussion about whether to reinstate the audit obligation for all limited companies or exempt more limited companies from auditing. This paper will examine how companies value auditing to add another perspective to the discussion around the thresholds. Purpose The purpose of this study is to gain better insight in what pros and cons small Swedish limited companies that has an audit obligation believe the audit entails. The study also aims to get better insight in how these companies perceive the current thresholds. Method We have used a qualitative method, where we have done semi-structured interviews with eight companies in the Borlänge-region. The interviews were analyzed through a thematic analysis. Conclusion The study's results show that all limited companies in one way or another see a value with the audit. However, the study's results show that there is no specific or unambiguous factor that is common to all limited companies, but that limited companies value the audit differently based on their specific needs. With regard to the limit value for the audit obligation, the study's results show that there is no common opinion on what these values should be, but that it is important that there is a control function

Syfte: Syftet med denna studie är att observera ifall de små företag som valde att inkludera ett revisorsförbehåll i sin bolagsordning och att inte har en tillsatt revisor, efter revisionspliktens borttagande, har en större sannolikhet att gå i konkurs, än de företag som omfattades av revisionsplikten. Metod: Vi använder oss utav ett stickprov på 907 533 observationer. Observationerna delar vi sedan upp i två grupper, de företag som hade reviderade räkenskaper under år 2004-2010 och de företag som valt att avsätta sin revisor under år 2011-2017. De huvudsakliga testerna som vi använder är ett oparat t-test där vi ser ifall vi kan observera en skillnad mellan poängen från de konkurspredikterande modeller vi använder, Ohlson O-score och Altman Z’’-score, mellan populationen utan revisor med populationen som har en revisor tillsatt. Utöver dessa t-tester använder vi även revision som variabel i regressionsmodeller där vi använder de konkurspredikterande modellerna som responsvariabler och dessa responsvariabler ska förklaras av en revisionsvariabel och en BNP variabel. Vid valet av modeller använder vi argument och underlag från olika teoretiska utgångspunkter och teorier, såsom adverse selection, agentproblemet, pecking order theory, trade off-theory och dessa tillsammans med tidigare empiri från studier relaterade till revision och konkursprediktion. Resultat: I en jämförelse av de två grupperna av årsobservationer, företag med revisor (2004-2010) och företagen utan revisor (2011-2017) kom vi fram till att det fanns en signifikant skillnad mellan de två grupperna. Gruppen av årsobservationer med revisor hade en signifikant högre risk för konkurs enligt våra utvalda konkursmodeller Z”-score och O-score modellerna. Slutsats: Slutsatsen av uppsatsen är att företag som väljer att avsätta sin revisor har en lägre sannolikhet att gå i konkurs i jämförelse med de företag som hade en revisor tillsatt. Den jämförelse som Riksrevisionen och andra forskare inom samma område gjort mellan att tvingande ha revisor för alla företag och inte skulle kanske se annorlunda ut om det vägs in revisionens påverkan på konkurser. I nuläget anser Riksrevisionen att borttagandet av revisionsplikten är något som kommer med mer nackdelar än fördelar, vi anser att detta bör omvärderas. Vi föreslår dels att en ny granskningsrapport utförs där konkurs tas med som variabel i undersökningen sen lagändringen trädde i kraft.

The Swedish financial market is responsible for detecting and preventing money laundering and other economic crimes. The first money laundering directive indicates that this type of crime has affected credit institutions for several years. In the same pace as the development of this crime, the reporting obligation of the financial market also came to include auditors. Since the abolition obligation of small companies in 2010, the financial market has lost a quality assurance and crime prevention body. The purpose of this study is to describe and increase the understanding of the financial market preventive work against money laundering and how it has been affected after the abolition of the audit obligation. This is achieved through a qualitative study in which the preventive work against money laundering by the financial market is analyzed. The study is based on an inductive approach where the collected empirical data is based on semi-structured interviews. The empirical material has been analyzed on the basis of a thematic analysis that is based on the analytic themes of the study and the presented analysis model. Finally, the analysis and conclusions of the study have resulted in how the preventive measures against money laundering have changed after the abolition of the audit obligation. The financial market work against money laundering has not undergone any major changes since the reform. The study contributes to an understanding of how the financial markets stakeholders are affected by the abolition of the audit obligation and a possible reintroduction. The result that has been presented contributes to theory as a result of increased understanding regarding the impact of the audit obligation on the existing stakeholder relationship, as well as the information asymmetry that exists between credit institutions and companies.