Uppsatsens titel: Den slopade revisionsplikten Seminariedatum: 20 Januari Kurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poäng Författare: Daniel Sedighha Handledare: Docent Markku Penttinen Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyråers samt småföretagens verksamhet förändrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig på att studera införande av slopad revisionsplikt för små företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att ställa följande frågor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till småföretag förändrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förändrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyråer påverkats efter revisionspliktens slopande? Hur påverkas småföretag av en frivillig revision? Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem småföretagare samt tjänsteman på Skatteverket. Teoretisk referensram: Sekundärdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt. Jag skriver om dessas betydelse i små företag för skatter och skattesystemet samt kreditgivare. I företagsintressentmodellen har jag valt att fokusera på revisor, kreditgivare och myndigheter. Empiri: Revisorns och revisionens betydelse bekräftas av samtliga yrkesgrupper som banktjänstemän, småföretagare, revisorer samt skattetjänsteman. Samtidigt presenteras andra alternativ till revisor och revision som minskar betydelsen av dessa. På grund av undersökningens omfattning sammanfattas intervjuerna. Relevanta delar redovisas i tabeller för att underlätta för läsaren. Analys: Kreditgivare ser revisorn som en kvalitetsstämpel som underlättar kreditbedömningen.Auktoriserad redovisningskonsult och bokslutsrapport kan vara ett alternativ till revisor och revision i småföretag som kan tvingas verifiera och kvalitetssäkra sina rapporter vid kreditansökan. Slutsats: Revisor är en kvalitetsstämpel på företaget och inte bara årsredovisningen. Kompetensen ger viss styrka och signaler till intressenterna som kreditgivare och kan påverka beslutet. Trots reformen är kontrollsystemet för småföretag inte nedmonterat och ett utnyttjande av reformen bör övervägas noga. Att gränsvärdena är låga innebär också att småföretag kommer att omfattas av revisionsplikt vid expansion under en hög konjunktur.  Nyckelord: Revisor, Revision, Revisionsplikt, Frivillig revision och Kreditbedömning,

Bakgrund I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagändringen var att regeringen ville sänka kostnaderna för små bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle använda den insparade kostnaden till att köpa andra tjänster från revisionsbyråerna. Syfte Syftet är att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för små företag har förändrat kundunderlaget och tjänsteutvecklingen för några utvalda revisionsbyråer. Vidare är syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyråerna anser att revisionen har för de små företagen. Metod I uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyråer i Sundsvall har genomförts. En litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar, andra artiklar, böcker och skrifter från regeringen, ligger till grund för studiens referensram. Slutsats Revisionsbyråerna erbjöd redan innan lagändringen andra tjänster, förutom revision. Revisionsbyråerna har därför inte utvecklat några helt nya tjänster efter lagändringen. Istället fokuserar de på vissa tjänster, såsom redovisning och rådgivning. Respondenterna är positiva till lagändringen, men därtill anser respondenterna att alla företag är i behov av någon slags granskning. Här finns utrymme att erbjuda kunderna andra slags kvalitetsgranskningar istället för en revision, till exempel en särskild granskning.

<p>Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.</p><p>I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.</p><p>Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision. Vidare framkom att de vanligaste argumenten för revision är att den ses som ett kvitto eller kvalitetsstämpel.</p><p>74 procent av ägarna uppger att de skulle fortsätta revideras om revisionsplikten avskaffades, detta då nyttan upplevs vara större än kostnaden. Dock anser 68 procent att revision bör vara efterfrågebaserad istället för tvingande.</p><p>Mikrobolagen upplever revisorns roll som övervägande granskande. Emellertid spelar även rådgivning en stor roll, då hela 89 procent av respondenterna anser att reglerna för mikrobolag är alltför komplexa och hjälp behövs från kompetent rådgivare.</p><p>Sannolikheten att mikrobolagen skulle vända sig till en redovisningsbyrå istället för revisionsbyrå om plikten avskaffas är enligt 44 procent stor eller mycket stor. 13 procent skulle inte alls kunna tänka sig ett byte.</p><p>Slutsatsen är att mikrobolagen upplever revision som positivt och att de skulle fortsätta revideras om plikten avskaffades, dock vill de flesta att revisionen ska vara frivillig och efterfrågebaserad, vilket för en del mikrobolag skulle innebära ett byte från att ha anlitat en revisionsbyrå för revisions- och rådgivningstjänster till att istället vända sig till en redovisningsbyrå.</p> / <p>Sweden has today 300 000 limited companies of which 80-85 percent are considered as micro companies with less than 10 employees and a yearly turnover not larger than 3 million SEK. The micro companies are therefore of great importance for Swedish business life and development of Swedish society. The requirements for these companies’ growth and development should therefore be supported, which require that regulations are adapted to their conditions. Statutory audit for small private limited companies is one of the simplifications of regulations that is discussed, where the benefits and costs of audit are in focus.</p><p>The purpose of this thesis is to describe how owners of micro companies perceive statutory audit, to examine how they chose to act if it is abolished, and to analyze underlying causes.</p><p>In this thesis a quantitative method was used since the numbers of occur-rences of certain actions were examined. The empirical study was constructed as a web based questionnaire sent to 200 micro companies in Jönköping County.</p><p>The results show that owners of micro companies perceive greatest benefits from audit compared to other interested parties, however, the government and municipality also are considered as benefiting from audit. Further, the most common arguments pro audit are that audit is considered as a receipt or a quality guarantee. 74 percent of the owners state that they would continue to demand audit even if the statutory audit was abolished, since the benefits are perceived as greater than the costs. However, 68 percent believe that audit should be based on demand instead of being compulsory. The micro compa-nies experience the role of the auditor as mainly reviewing. Though, the role as adviser is also of great importance when as much as 89 percent of the respon-dents believe that small companies’ regulations are too complex and that help from a qualified advisor is needed. The probability that micro companies would turn to a firm of accountancy instead of a firm of audit if the obligation was abolished is according to 44 percent large or very large. 13 percent would not consider a change at all. The conclusion is that micro companies perceive audit as a positive service, and that they still would be reviewed if the obligation was abolished. Though, most of the companies want audit to be voluntary and based on demand, which to some micro companies would imply a change from consulting a firm of audit for accounting and consulting services, and instead turn to a firm of accountancy.</p>

Bakgrund: Förändring i aktiebolagslagen avseende slopad revisionsplikt kom till för att underlätta för små företag och minska deras kostnader. Lagändringen kan dock ge andra effekter för småföretagens aktörer. Det råder osäkerhet i efterfrågan på revisionstjänster. Utmaningen för revisorn blir att bemöta förändringen i marknaden där monopolet har upphört. Alltså hur har lagförändringen påverkat revisorn och revisionsbyråerna. Hur kommer småföretagen att påverkas av sina aktörer då de inte anlitar en revisor. Syfte: Syftet är att ta reda på hur revisionsbyråerna ser på konsekvenser gällande förändringen i aktiebolagslagen om slopad revisionsplikt för små aktiebolag samt hur byråerna/revisorerna jobbar strategiskt för att bemöta den nya marknadssituationen. Avgränsning: Gällande vår första frågeställning har vi valt att göra djupintervjuer och utgå ifrån revisorns/byråernas perspektiv efter lagändringen. Vi benämner lag (2010:834) om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) som lagen om slopad revisionsplikt. Observera att detta inte är ny lag det handlar om utan enbart en ändring i den ursprungliga aktiebolagslagen. Vidare har vi definierat revisionsbranschen som en monopolmarknad då den definieras som detta i SOU 2008:321. Vi har inte ifrågasatt denna definition även om vi undersökt revisionsbyråernas syn på deras marknadssituation och kommande förändringar. Studien är genomförd i ett geografiskt avgränsat område då intervjuer ägt rum i Stockholm och Linköping. Vår studie riktar sig huvudsakligen till revisorer men även till studenter och övriga som finner ämnet intressant. Vi förutsätter att läsaren har förståelse för grundläggande företagsekonomiska begrepp då vi inte kommer att lägga vikt på att förklara alla ekonomiska begrepp. 1SOU 2008: Vi har även i vår bakgrund tagit med ett internationellt perspektiv. Valet av länder har avgränsats till ett antal EU länder då lagförslaget utgår från EU:s fjärde bolagsdirektiv. Dock har vi valt att även ta med Norge då det är en aktuell frågeställning där just nu vilket kopplar till vår studie. Metod: I vår studie har vi använt oss av kvalitativ semistrukturerad intervju för att fånga revisorns perspektiv. Vi har även använt oss av sekundär data för att stärka vår undersökning. Vi har tillämpat en abduktiv metod. Teoretiska Perspektiv: För att kunna analysera effekterna av den nya lagen har vi bl.a. använt oss av nyinstitutionell teori, principalagent teorin, dynamisk modell och dynamisk tjänsteportfölj. Empiri: I empirin tar vi upp ett urval av synpunkter från respondenterna som framkommit vid intervjuer och som vi funnit extra intressanta, gällande effekter och strategier. Slutsats: En modifiering av den dynamiska modellen som visar på var byråerna är på väg samt begränsningar i revisorernas/byråernas dynamiska förmåga. Modellen visar även skillnaderna mellan små och stora byråer.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att, via egna studier och genom att beakta den aktuella debatten, undersöka om revisionsplikten i små företag är nödvändig. Vi vill ta reda på hur stort intresset är att avskaffa plikten i Sverige och dessutom vill vi se vad avskaffandet har inneburit för andra länder. Metod: För att uppnå vårt syfte, har vi genomfört en intensiv studie där vi grundligt har undersökt några få enheter. Datainsamlingen som ligger till grund för vår uppsats är deduktiv, då vi bygger förväntningarna på tidigare empiriska rön och teorier. Vår undersökning är baserad på en redan befintlig debatt och vi vill veta om den accepteras eller förkastas. Således har vi använt en kvalitativ ansats där vi har inhämtat information från fem intervjuer, varav två intervjuer genomfördes med småföretagare Resultat &amp; Slutsats: Efter att ha ställt vår empiriska undersökning mot tidigare teorier, har vi kommit fram till att det finns skäl att ifrågasätta revisionsplikten i småföretag. Det är möjligt att på alternativa sätt få vägledning och i slutskedet uppvisa rättvisande och trovärdiga räkenskaper. Nyttan av revisionen berättigar inte alltid kostnaden. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att detta arbete ska bidra till en ökad förståelse för varför revisionsplikten i småföretag är ifrågasatt. / Aim: Our purpose with this essay is to, by own studies and by the current debate, investigate if the duty of auditing among small companies is necessary. We want to find out what interest there is to abolish the duty in Sweden, and we also want to see what has happened in countries that have abolished the duty. Method: To fulfil our purpose, we have accomplished an intensive study where we have investigated a few units. The collection of data that our study is built up upon, is deductive since we have based our expectations on earlier empirical observations and theories. Our research is based on an ongoing debate and we want to know if it is accepted or rejected. Therefore we have applied a qualitative approach were we have gathered information from five interviews and two of them were with businessmen in small companies. Results &amp; Conclusions: We have looked at our empirical research towards earlier theory and after that found that there is a reason to question the need of auditing in small companies. There are possible to get guidance in alternative ways, and in the end show just and trustworthy accounts. The benefit of auditing doesn’t always justify the cost. Contribution of the thesis: Our expectations are that this work will contribute to an increased understanding of the questioning of the need for auditing in small companies.

The main issue: On the basis of the authors problem discussion has following questions came along: how will the closed companies be affected by a abolishing of demand on auditing? How could the abolishing of demand on auditing in Denmark and England relate to Swedish possible abolishing of auditing? Purpose: The purpose of this paper is to examine and describe how closed companies stand to abolishing of demand on auditing and which affects they think they will get. Method: The authors have chosen to use a qualitative method. With open questions can give space for discussions, which can give the authors better understanding. The empirical material consists of eight different closed companies. The subordinate data were collected before the interview occasion, this because to develop the interview questions. Conclusion: The authors has come to a conclusion that larger the closed company is, the more of them will keep audit. There are some concerns that the tax authority will introduce time-consuming controls for those companies who does not have audit. The banks look at the auditing as a good basic data of companies financial possibilities but yet they can see that the credit possibilities from case to case and have to adjust to the market. The economics crime authority means that the economics crimes is the largest among the small companies, and the risk for that is bigger if the demand on auditing is going to abolish. The Economic Crimes will reduce if the companies learned more about auditing, in the same time, those that want to be involved with such crimes will anyway find other solutions. In the paper it has been comparison with how the abolishing of demand on auditing has been in Denmark and England. There has been certain similarity with Sweden. The most companies in those named countries above, thinks that the cost for audit does not exceed the benefit. In Denmark, who recently has abolished the audit demand for small companies has yet no bigger differences, but a survey has claimed that this could change in a few years. England has had since 1993 an exception from the demand on auditing and it has appeared that most companies still keep the auditing in the firm; they mean it is an advantage for them. The advantage for these companies is that auditing provides a benefit and contributes to good public information for the society, which considers to be auditing target. Keyword: Abolishing of Demand on auditing and closed companies / Problemformulering: Utifrån författarnas problemdiskussion har följande forskningsfrågor kommit fram: Hur kommer fåmansföretagen påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten? Hur kommer Danmark och Englands avskaffade revisionsplikt kunna relateras till Sveriges eventuella avskaffande av revisionsplikten? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur fåmansföretagen själva ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten och vilka effekter de tror att det kommer att ge för dem. Metod: Författarna har valt att utgå utifrån en kvalitativ metod i denna uppsats. Genom öppna frågor kan det ge fler möjligheter för en djupare diskussion, vilket ger författarna bättre förståelse. Det empiriska materialet består av åtta fåmansföretag. Sekundära data samlades in innan intervjutillfällena, detta för att utveckla intervjufrågorna. Slutsats: Författarna har kommit fram till att desto större fåmansföretag det rör sig om, desto fler av dem kommer att behålla revisionen. Det finns oro för att Skatteverket skall införa tidsödande kontroller för de företag som inte har revision. Bankerna ser revisionen som ett bra underlag på företagens finansiella möjligheter men ser dock på kreditmöjligheterna från fall till fall och måste även anpassa sig till sin marknad. Ekobrottsmyndigheten menar att ekobrott är störst bland de minsta företagen och att risken för ekobrott är större om revisionsplikten avskaffas. Det anses att vetskapen om revision gör att ekobrotten minskar, samtidigt som det sägs att de som vill syssla med ekobrott finner andra lösningar. Kostnaden för revisionen överstiger inte nyttan i de flesta företag och detta gäller även i Danmark och England. Danmark, som nyligen har avskaffat revisionsplikten för små företag har ännu inte fått några större skillnader, men en undersökning visar att detta kan förändras längre fram i tiden. England har sedan 1993 haft undantag från revisionsplikt för små företag och det har visat sig att flesta företag ändå behåller revisionen i företaget, då de anser att det är en fördel. Fördelen för dessa företag innebär att revisionen tillför en nytta och bidrar till en bra offentlig information för samhället, som anses vara revisionens främste intressent. Nyckelord: Revisionsplikt och fåmansföretag

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är att kostnaden för revision flyttas från små aktiebolag till andra parter. Fördelarna väger inte upp nackdelarna enligt revisorer.

Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmänna revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes år 2010 men kom däremot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. Istället kom ändringen att gälla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det är därför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i gränsskiktet mellan Sveriges uppsatta gränsvärden och de maximalt tillåtna av EU, anser vilka värden en revision medför. Syfte: Denna studie ämnar att undersöka och öka förståelsen kring vilka värden små och medelstora företag anser att en revision medför. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom sju personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens verkställande direktörer, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför.  Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta företag ser att revisionen bidrar med ett värde. Det är framför allt revision som försäkran som företagen anser är det främsta värdet. Företagen ser främst att revisionen kvalitetssäkrar företagets ekonomi och legitimerar verksamheten. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet som revisionen medför, överstiger kostanden för den.

<p>Today all private corporations are obligated by statutory audit. The government of Sweden appointed an investigation to conclude if the audit should be statutory or not. The investigator presented on the third of April 2008 a report (SOU 2008:32) that suggests abolishment of the statutory audit for approximately 97 % of all private corporations in Sweden. This will result in certain effects on the banks credit rating because of the fact that the banks trust the audited accounts to have been audited by an independent audit.</p><p>The most important in the banks credit rating are: personal judgement, business concept, business plan and repayment ability. The banks also use the private corporations audited accounts in its credit rating.</p><p>We conducted a case study by interviewing four bank officials in different banks in Skövde and Tibro. The purpose of the study was to investigate the banks credit rating and the audits importance in the credit rating.</p><p>The conclusion deducted from our case study it that the confidence between the bank and the company is very high valued and that the audit is a sign of quality.</p>