Huvudsyftet är att belysa redovisnings-konsulter och Reko samt att återge en representativ överblick över hur redovisningskonsulter själva upplever att Reko påverkar deras yrkesrolls utveckling till att bli en profession.I denna studie har kvantitativ metod använts. Data har samlats in genom en granskning av teori och tidigare forskning inom ämnesområdet samt en enkätundersökning som har gått ut till branschorganisationen Fars redovisningskonsulter. Vi har redovisat och analyserat data med hjälp av en regressionsanalys, hypoteser och tabeller.

Ett sannolikt avskaffande av revisionsplikten närmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras träda i kraft den 1 juli 2010, innebär att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas revisionsplikt. För dessa företag kommerrevisionen att vara frivillig och de kommer att benämnas som små företag. Avsikten medförslaget är att minska kostnaderna för de små företagen genom att de själva skall fåmöjlighet att välja vilka redovisnings- och revisionstjänster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förrevisionsbyråerna samtidigt som konkurrensen ökar från exempelvisredovisningskonsulter och bokföringsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför anpassa sitttjänsteutbud utifrån vad de små företagen kommer att efterfråga. Vi har undersökt hur tvåolika parter, revisionsbyråer och banker, kommer att påverkas av lagförslaget. Syftet medvår uppsats har varit att, genom intervjuer med två revisionsbyråer, identifiera ochbeskriva vilka alternativa tjänster till revision som de kan erbjuda företag som väljer bortrevision. Genom att intervjua tre banker har vår avsikt även varit att erhålla deras åsikterom dessa tjänster, som alternativ till revision i samband med utlåning. Insamlingen avvårt empiriska material har bestått av sammanlagt fem intervjuer. Två intervjuer hargenomförts hos två olika revisionsbyråer och resterande hos tre olika banker.Vår undersökning antyder att det finns flera tjänster som revisionsbyråer kan erbjudaföretag som väljer bort revision. Översiktlig granskning och SNT 4400 är inte särskiltutbredda tjänster idag och revisorerna är osäkra på hur de kommer att användas iframtiden. En bokslutsberättelse, utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult, anserde däremot vara ett bra intyg på att kvaliteten i bokföringen är hög. Revisionsbyråernakan dock inte driva utvecklingen av nya revisionstjänster själva, då tjänsterna måstebygga på en standard. De är också begränsade av befintliga jävs- och oberoenderegler. Vidare pekar vår undersökning på att bankerna i framtiden kommer att vara öppna föralternativa tjänster till revision, utförda av till exempel en auktoriseradredovisningskonsult. För bankerna är förtroendet för låntagaren och för den som granskatlåntagarens redovisning centralt i frågan. Vilka tjänster som kommer att accepteras fårframtiden utvisa då inga av våra respondenter i dagsläget har fastställt vilka krav dekommer att ställa på de företag som väljer bort revision. Vår undersökning tyder dock påatt en bokslutsberättelse utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult kommer att varaden tjänst som kommer att få mest genomslagskraft. Revisionstjänsterna SNT 4400 samtöversiktlig granskning kommer säkerligen att användas vid vissa tillfällen, men kanskeinte som ett alternativ till den årliga revisionen.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget. För att besvara syftet har vi genomfört två enkätundersökningar bland redovisningskonsulter och revisorer i Uppsalaområdet. Undersökningen tar sin grund i de bådas faktiska kontrollfunktion som i referensramen omfattas av kommunikation, granskning och rapportering samt ansvar. Det har visat sig att redovisningskonsulten har en mer kontinuerlig kontakt med det mindre aktiebolaget och att de båda utför granskningar av redovisningen. Det har dock visat sig att redovisningskonsulten inte har samma möjlighet att kvalitetssäkra redovisningen då bokslutsrapporten inte har tillräckligt med förtroende. Uppsatsen mynnar ut i en slutsats om att redovisningskonsulten i dagsläget inte kan ersätta revisorns kontrollfunktion på grund av att kompetensspridningen är alltför bred vilket främst beror på att det inte ställts tydliga krav på yrkesgruppen.

Små företag som uppfyller vissa grundkrav har inte längre ett lagkrav på sig att ha en auktoriserad revisor sedan november 2010. I och med detta har den auktoriserade redovisningskonsulten fått en mer framträdande roll och kan utfärda en bokslutsrapport i liknelse med revisorns revisionsberättelse. Dessa företag sägs kunna använda bokslutsrapporten som ett kvalitativt beslutsunderlag till sina intressenter som långivare och myndigheter, men både småföretagares förtroendeingivande intryck och företagens kreditrating kan vara ett substitut till revisionen. Detta speglar uppsatsen problemformulering och syfte, och det genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning med en induktiv ansats. Det teoretiska perspektivet, agentteorin och intressentteorin, kopplas ihop med empirin för att se eventuella samband där redogörelsen för de tio genomförda intervjuerna görs. Resultatet tyder på att bokslutsrapporten kan ses som ett kvalitativt beslutsunderlag för intressenter men inte ett substitut för revisionsberättelsen. Det visar också att den auktoriserade redovisningskonsulten bättre skulle kunna marknadsföras inom branschen för att få något högre status trots att revisorn förmodligen kommer behålla den högsta statusen.

In 2010 mandatory audit was revoked for small and medium sized companies in Sweden. At the same time the authorization for accounting consultants was established with the aim of raising the knowledge and status of the profession. Even though The Swedish Companies Registration Office has discovered more errors in the accounting after the mandatory audit was eliminated, it especially concerns those companies who does not have neither an auditor or an accounting consultant. One of the reasons often mentioned to be audited is the auditors role when it comes to lending decisions. Our empirical studie show that the auditors most important function, being unbiased, is not what is of greatest importance for the credit institutions. Instead it was professional skills, and for small and medium enterprises (SME) it was consulting they requested the most. We believe that auditors should focus more on consulting. Especially when the limits for mandatory audit expects to increase in Sweden to harmonize with the rest of the European Union. The fact that some companies still hire an auditor is probably because of a long collaboration which feels to convenient to end.   This study is limited to merely cover companies who does not need to be audited and only authorized accounting consultants. The studie concerns credit institutions and Skatteverket. Emprical information was gathered with both quantative and qualitative studies. Our conclusion is that SME companies are better off with an authorized accounting consultant than an auditor. The accounting consultants often charge lower fees and have a relatively high trust in comparison with auditors, which probably will be even higher in the future because of the authorization. We also believe that auditors will have to focus more on consulting if they are going to be able to face the abolishment of mandatory audit and compete with the accounting consultants. It now seems that the time for audit in small companies has come to an end. / Revisionsplikten avskaffades år 2010 för mindre företag i Sverige. Samtidigt utvecklades auktorisationen för redovisningskonsulter med syfte att höja kunskapen i branschen samt att öka statusen för dessa. Efter revisionspliktens avskaffande har Bolagsverket upptäckt fler fel i redovisningen från företagen, främst från de företag som varken har anlitat en revisor eller en redovisningskonsult. En anledning till att ha en revisor sägs vara deras betydelse för kreditgivning. Dock framkommer det från empirin att oberoendet som anses vara en av revisorns viktigaste egenskaper inte är det som kreditgivarna framställer som viktigast hos revisorn. Det är yrkeskunskapen som anses viktigast och rådgivning är det som små och medelstora företag (SME) verkar efterfråga mest. För att revisorerna ska kunna konkurrera med redovisningskonsulterna i de företag som inte omfattas av revisionsplikten bör revisorerna rikta in sig mer på rådgivning. Framförallt då gränserna för revisionsplikt i framtiden förmodligen kommer att höjas och bli mer likt övriga EU. Anledning till att många företag fortfarande har kvar revisorn anser vi kan beror på ett långt samarbete som känns för bekvämt för att avsluta. Undersökningen är avgränsad till att endast omfatta aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten samt auktoriserade redovisningskonsulter. De intressenter som studien berör är kreditinstitut samt Skatteverket. Med Skatteverket genomfördes en intervju medan resterande respondenter fick enkäter varför både en kvantitativ och kvalitativ metod använts. Slutsatsen är att SME företag tjänar på att anlita en auktoriserad redovisningskonsult istället för en revisor. Redovisningskonsulten tar mindre i arvode samt har i jämförelse med revisorerna ett relativt högt förtroende vilket troligtvis kommer öka med tiden på grund av auktorisationen. Vi anser även att revisorerna kommer bli tvungna att rikta in sig mer på rådgivningstjänster för att kunna konkurrera med redovisningskonsulterna om företag utan revisionsplikt. Revisionens tid för mindre företag verkar vara förbi.

Vid tidigare forskning inom redovisningsområdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmåga påverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebär att personen ifråga gör en mental avvägning mellan att utföra arbetet för att uppnå bästa effekt eller på det effektivaste sättet under press. Bedömningsförmågan påverkas i negativ men även i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd på ett snabbt och tillräckligt sätt enligt gällande regler, men inte nödvändigtvis vara utförd på bästa sättet. Etiska riktlinjer och erfarenhet har i olika studier visat sig ha en positiv inverkan på medarbetares beteende respektive bedömningsförmåga. Studien avser att testa dessa effekter och syftet är att undersöka om bedömningsförmågan försämras av tidspress och om erfarenhet och etiska riktlinjer förbättrar densamma. Detta sker med hjälp av en enkät som via e-post skickats till 976 redovisningskonsulter anslutna till SRF, med en reviderad svarsfrekvens på 13,83 %. Konsulterna fick bedöma relevansen för påståenden av negativ och positiv karaktär, om hur internkontrollen sköts på ett fiktivt företag. En del av respondenterna fick även frågor relaterade till etiska riktlinjer. Resultatet från studien kan inte påvisa någon påverkan av tidspress, men en tendens att etiska riktlinjer och erfarenhet kan ha en dämpande effekt på effektivitetsmotiverat resonerande noterades. / Previous research within the auditing field has found individuals to be influenced by Efficiency Motivated Evaluation (EME). Meaning that the economists’ assessment ability is affected and their ability to evaluate information is deteriorated by different pressure factors, such as time pressure, resulting in their accounting evaluations being implemented in an effective, but not necessarily an efficient way. Other studies also indicates that ethical guidelines and work experience has a positive effect on work performance under pressure. This study intends to test these effects with the aim to investigate if the assessment ability is deteriorated by time pressure and if experience and ethical guidelines improves the assessment ability. The method used was a questionnaire, sent out to 976 authorized accounting consultants, with a response rate of 13, 83 %. The participants responded to assertions about internal control and ethical guidelines. The result from the study shows no significance for influence of time pressure. Although a tendency of calming effect from ethical guidelines and experience was noticed.

Datum:2022-06-02 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: AL Hano Faro, Sura George    920101  Alen Jajeno                               971228  Mohammad Jamal                    000910 Title:En studie om förändringen av redovisningskonsultens arbetsroll till följd av digitaliseringen Handledare:Ulla Pettersson Nyckelord: Redovisningskonsult, auktoriserad redovisningskonsult, kompetenskrav, digitalisering,profession, legitimitet, digitalisering inom redovisning Frågeställningar:           • Vilken förändring har digitaliseringen medfört på redovisningskonsultens arbetssätt och arbetsuppgifter under de senaste 10-15 åren?    Hur har redovisningskonsultens kompetenskrav förändrats under de senaste 10-15 åren med hänsyn till digitaliseringen?   Syfte: Syftet är att undersöka vad digitaliseringen medfört för förändringar till redovisningskonsultens arbetsuppgifter, arbetssätt samt kompetenskraven under de senaste 10-15 åren. Metod: Under arbetet kommer en kvalitativ explanatorisk metod att tillämpas, vilket omfattar ett antal intervjuer med både auktoriserade såväl som icke auktoriserade redovisningskonsulter. Tanken bakom intervjuerna är att ta reda på hur redovisningskonsulterna själva upplevt att digitaliseringen har påverkat bland annat hur yrkesrollen har förändrats över tid till följd av digitaliseringen samt vilka nya kompetenser kräver marknaden av redovisningskonsulter.  Slutsats: Slutsatserna som kan dras är att arbetssättet har skiftat idag från att ha tidigare varit analogt till att det blivit mer digitalt. Arbetsuppgifterna har blivit mer kundorienterad och skiftar sig mer till rådgivning. Den andra slutsatsen som kan dras är att kompetenskraven inte förändrats, men att tekniska framsteg har underlättat för redovisningskonsulten att utföra många arbeten och att detta bidragit med att konsulterna numera behöver utöka på sina IT kunskaper. / Date:2022-06-02 Level:Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: AL Hano Faro, Sura George    920101               Alen Jajeno                           971228              Mohammad Jamal                   000910 Title:A study of the change in the accounting consultant's work role as a result of digitalisation Tutor:Ulla Pettersson Keywords: Accounting consultant, authorized accounting consultant, competence requirements, digitalization in accounting Research questions: How has digitalization changed the accounting consultants work   procedure and tasks over a timespan of 10-15 years?  Are there any new competence requirements in the context of digitalization? Purpose: The purpose of this study is to analyze what digitalization has changed in the accounting consultants work procedure, tasks and competence requirements in the last 10-15 years. Method: In this qualitative study, we have gathered primary data from seven semistructured interviews. The interviews that have been conducted come from seven different accountants from six different accounting firms that range in size. The focus of the study is to see if digitization has brought forth any change and also analyze if there is any difference in competence requirements.    Conclusion: The conclusions that can be drawn are as follows the accounting consultants have gone from analogue to becoming more digital. The tasks have become more customer-oriented and shifted more towards analyzing and consulting the customer. The other conclusion that can be drawn is that the competence requirements have not changed, but that technical advances have made it easier for the accounting consultant to perform many jobs and that this has contributed to the consultants now having to expand their IT skills.

Bakgrund och problem: Yrkesrollen redovisningskonsult har förändrats under de senaste två decennierna i Sverige, särskilt gällande branschorganisationernas utformande av titeln Auktoriserad Redovisningskonsult. Tillhörande titeln finns examinationsprov, teoretiska och praktiska krav samt branschspecifika standarder att följa. Följaktligen kan branschorganisationerna FAR och Srf konsulterna sägas försöka professionalisera yrkesrollen redovisningskonsult. Utvecklingen anses vara intressant att studera ur ett professionsteoretiskt perspektiv eftersom tidigare forskning på redovisningskonsulter är begränsad. Syfte: Studien syftar att analysera redovisningskonsulternas professionalisering genom att undersöka hur branschorganisationerna framställer professionaliseringen i egenpublicerade facktidskrifter. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ innehållsanalys och en deduktiv ansats. Innehållsanalysen har utförts på artiklar från branschorganisationerna FAR och Srf konsulternas respektive facktidskrifter Tidningen Balans och Tidningen Konsulten. Slutsats: Redovisningskonsulter genomgår en professionalisering baserat på att auktorisation och utbildning ges stort fokus av branschorganisationerna. Dock finns flertalet brister gällande professionsteorin kring kunskapsbas, ensamrätt, formell utbildning och ideologi. Kring ideologin framhävs kommersiella aspekter såsom egenintresse och kundfokus, vilka skapar oklarheter om professionsstatus kan uppnås. / Background and problem: The role of accounting consultant has developed during the last two decades in Sweden, especially regarding the trade associations’ establishment of the title Authorised Accounting Consultant (Auktoriserad Redovisningskonsult). Inherent to the title is examinations, theoretical and practical requirements as well as industry specific standards to follow. Hence the trade associations FAR and Srf konsulterna are attempting a professionalisation of the role of accounting consultant. This development is considered interesting to study from a professional theoretical perspective since prior research regarding accounting consultants is limited. Purpose: The objective of this study is to analyse the professionalisation of accounting consultants through investigating how trade associations depict the professionalisation in their self-published trade journals. Method: The study was performed using a qualitative content analysis and a deductive approach. The content analysis used articles from the trade journals Tidningen Balans and Tidningen Konsulten, given out by trade associations FAR and Srf konsulterna. Conclusion: Accounting consultants are undergoing professionalisation based on trade association mainly focusing on certification and education. However, there are multiple flaws regarding professional theory surrounding the knowledge base, exclusive right to practise, formal education and ideology. Regarding ideology, commercial aspects such as self-interest and customer focus is highlighted, which create ambiguities surrounding if professional status can be achieved.

Rex - den nya redovisningsstandarden. Ett examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Uppsatsens syfte är att analysera auktoriserade redovisningskonsulters syn på den nya redovisningsstandarden Rex och särskilt om den kan bidra till att utveckla yrket mot en redovisningsprofession.Data har insamlats genom litteraturstudie samt genom en enkätundersökning. Respondenterna till enkäterna är auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Enkäterna skickades ut till 300 auktoriserade redovisningskonsulter varav vi erhöll 45 stycken svar. Data från enkäterna har slutligen bearbetats genom z-tester och hypotesprövningar. Genom z-tester och hypotesprövningar kom vi fram till att en signifikant andel av respondenterna anser att Rex utvecklar yrket mot en redovisningsprofession. Våra resultat tyder på att Rex bidrar till att auktoriserade redovisningskonsulter utvecklas till en redovisningsprofession.Vår uppsats har bidragit med kunskap om huruvida auktoriserade redovisningskonsulter kan anses vara en profession. Brundin Franksson och Eisersiö (2011) kom i sin kandidatuppsats fram till att Reko var ett steg som utvecklade yrkesrollen till att bli en profession. Utgångspunkten var då den tidigare redovisningsstandarden Reko. En ny redovisningsstandard har dock lanserats och den här studien har därför baserats på den nya redovisningsstandarden Rex. Med vår studie har vi kommit fram till samma slutsats som Brundin Franksson och Eisersiö. Skillnaderna har dock, förutom att vi har undersökt olika standards, varit att respondenterna i studierna har skilt sig åt. Brundin Franksson och Eisersiö undersökte både revisorer, redovisningskonsulter och auktoriserade redovisningskonsulter hos FAR medan vi endast har undersökt auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Uppsatsen har bidragit med kunskap om yrket kan komma att utvecklas till följd av den nya kontexten. Uppsatsen har även bidragit med att fylla kunskapsluckor om Rex, då vi tidigare ej funnit forskning som hunnit behandla den nya standarden. / Rex - the new accounting standard. Final assignment for bachelor’s degree in business administration.The purpose of the essay is to analyze the views of authorized accounting consultants on the new accounting standard Rex and if it can contribute to develop the profession towards an accounting profession.Data was collected through literature study and through a survey. Respondents to the questionnaires are authorized accounting consultants at the Srf consultants. The surveys were sent to 300 authorized accounting consultants, of which we received 45 responses. Data from the surveys has finally been processed by z-tests and hypothesis tests. We found through z-tests and hypothesis tests, that a significant part of the respondents believes that Rex develops the profession towards an accounting profession. Our results indicate that Rex contributes to the development of authorized accounting consultants into an accounting profession.Our essay contributes with knowledge of whether authorized accounting consultants can be considered a profession. Brundin Franksson and Eisersiö (2011) concluded that Reko was one step towards developing the occupational role to become a profession. The starting point was based on the previous accounting standard Reko. This study has been based on the accounting standard Rex. We came to the same conclusion as Brundin Franksson and Eisersiö. However, apart from the fact that we have examined different standards, the differences have been that we have had different respondents. The essay has contributed with knowledge that the profession may develop as a result of the new context. The essay has also contributed to filling knowledge closures about Rex, as we have previously found no research that has already dealt with the new standard. The contribution can be guaranteed even if the results are not representative of the entire population.