Föreliggande studie grundar sig på Riksdagens beslut år 2010, att genom en reform avskaffa revisionsplikten för småföretag. Målet med revisionspliktens avskaffande var att minska småföretagens kostnader och administration, men även att förbättra konkurrenssituationen och tillväxtmöjligheterna. Det har gått drygt sju år sedan reformen trädde i kraft i Sverige och Riksrevisionen rekommenderade nyligen att återinföra revisionsplikten. En rekommendation som startade en debatt hos olika branschorganisationer och indikerade att det tycks råda stor oenighet om vilka förväntningar som avskaffandet förde med sig för småföretag, revisorer och berörda myndigheter samt hur dessa förväntningar har uppfyllts. Därmed bedömde vi att detta gap är av nationellt intresse för att närmare undersöka hur reformen för revisionspliktens avskaffande i mindre aktiebolag har uppfyllt förväntningarna från småföretag, revisorer och berörda myndigheter. Detta har vi gjort genom att beskriva, analysera och skapa förståelse för hur reformen har påverkat småföretag, revisionsbyråer och myndigheterna Skatteverket, Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten. Studien har anammat en kvalitativ metod där det empiriska underlaget består av intervjuer med tio personer som på olika sätt påverkats av reformen. Dessa personer har valts utifrån tre urvalskategorier: myndigheter (Skatteverket, Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten), revisionsbyråer samt branschorganisationer (FAR och Svenskt Näringsliv). Vår studie visar att framförallt arbetsbördan, men även kostnaderna, inte minskat så mycket som det förväntats. Småföretagen har främst påverkats genom en ökad valfrihet att välja de tjänster som de har bäst nytta av. Samtidigt har många småföretag som etablerats innan reformen valt att behålla revisionen. Reformen har därför haft mindre påverkan på dessa befintliga småföretag än vad som uppfattats tidigare. Småföretagens valfrihet har gjort att revisionsbyråerna anpassat sitt tjänsteutbud efter den förändrade efterfrågan. De har även behövt utveckla sin relation till småföretag, leverera mervärde och arbeta mer aktivt för att bibehålla sina revisionsuppdrag. Nya typer av uppdrag, minskat antal revisorer och ökat antal aktiebolag har resulterat i att revisionsbranschen fortfarande har hög arbetsbelastning. Revisionsbyråerna anser att förväntningarna ändå uppfyllts till det bättre. Bolagsverkets och Ekobrottsmyndighetens farhågor har uppfyllts, med försämrad kvalitet på årsredovisningar och redovisning, samt minskat förtroende för aktiebolag. Skatteverkets möjlighet att själva styra sitt behov av kontroll, samt förebyggande och framåtsyftande arbete har gjort att de upplever att reformen uppfyllts till det bättre. Däremot tycks det funnits förväntningar på att andra aktörer skulle möta upp reformen tydligare. Det råder en osäkerhet om vem som bör ansvara för vad, men samtliga respondenter i studien anser att revision i sig gör nytta och har en god funktion. Studien visar att det behöver införas någon form av kontroll i småföretag. Det finns flera tänkbara möjligheter till detta, men det är tydligt att dagens ISA-revision inte passar småföretag.