<p><strong>Titel</strong>: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolag</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom <em>word of mouth</em>. Undersökningen visar att de attribut som har störst påverkan vid val av revisor är personkemi, övrig kompetens och rådgivning. Företagen har uppfattningen att en revisors arbetsuppgifter består av granskning av bokföringen och rådgivning. Företagen framhöll att deras revisor kommer ha samma roll i företagen i framtiden som den har idag.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Revisor, revisionsbyrå, marknadsföring, framtiden</p>

<p>Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig – revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen. Kreditgivarna kan ses som den mest betydelsefulla intressentgruppen för små och medelstora företag. Banker använder till stor del årsredovisningen som grund för ett kreditbeslut. Revisorn kvalitetssäkrar årsredovisningen genom sin granskning och det ger en större säkerhet för bankerna att den information som finns i årsredovisningen ger en riktig bild av företaget. Vår studie syftade till att undersöka hur bankernas beslutsunderlag vid kreditgivning till små företag kommer att förändras efter den avskaffade revisionsplikten för små företag. För att kunna uppfylla detta syfte genomförde vi intervjuer med fyra respondenter från fyra olika banker. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserade vi sedan utifrån vår teoretiska referensram och problemformulering. Vi kom fram till att besluts¬underlaget vid kreditgivning inte kommer att påverkas i någon större utsträckning när revisionsplikten avskaffas utan i grunden vara detsamma. Skillnaden från hur besluts¬under¬laget ser ut i dagsläget kommer endast att vara marginell och det kommer inte att tillkomma någon ny del. Beslutsunderlaget kommer även efter den avskaffade revisions¬plikten att innehålla de stora delarna som årsredovisning, säkerheter, kreditupplysning, mjuka variabler och affärsplan. Dock kan dessa delar tänkas ta större eller mindre utrymme beroende på situationen. Kreditgivning är redan idag situationsberoende och vi tror därför att det inte kommer att bli särskilt stor skillnad efter avskaffandet. Förändringen som kommer att ske är att bankerna behöver ta ställning till i vilka fall man ska ha krav på revision, annan verifiering eller inga verifieringskrav alls. Om årsredovisningen kommer att få minskad betydelse tror vi att andra faktorer som mjuka variabler, affärsplan, säkerheter och pris kan få ökad betydelse. Då vi var tidigt ute med vår undersökning så skulle det vara intressant att göra en uppföljning om några år när revisionspliktens avskaffande för små företag har blivit verklighet. Det skulle även vara intressant att titta närmare på om och hur bankerna i andra länder har förändrat sin kreditgivning efter avskaffad revisionsplikt för små företag.</p>

<p>EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprätta årsredovisning och låta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjärde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta små företag från denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad från nästan alla andra EU-länder låtit bli att införa särskilda regler för de minsta aktiebolagen.</p><p>Uppsatsen syftar till att belysa småföretagarnas åsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i våra grannländer, snart är ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jämförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.</p><p>De svenska småföretagens attityder och åsikter har insamlats genom en enkätundersökning som skickats till 300 småföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens på 19 procent. 9 procent av dessa svar kunde ej behandlas utan får betraktas som bortfall.</p><p>I Storbritannien har 54 procent av de undersökta företagen använt sig av undantaget med revision.</p><p>Resultatet från enkätundersökningen i Sverige visar på en något mer positiv inställning till revisionsplikten. Sammanlagt 66 procent ville ha kvar dagens regler eller en omarbetning av densamma. En majoritet, 58 procent, svarade att de inte tycke att företagets kostnad för revision översteg nyttan, vilket tolkas som att dessa kommer att använda sig av ett eventuellt undantag.</p> / <p>In the laws and regulations of the European Union there is a passage that compels every limited company to set up an annual report and to have that report audited by a qualified accountant. According to the fourth directive from the European Commission each member state are given the opportunity to allow an exemption for the smallest companies from the otherwise obligatory regulation. Sweden has, unlike almost every other European Union member, this far chosen to ignore that possibility.</p><p>The purpose of this paper is to view the thoughts and opinions concerning obligatory audit for the small limited companies in Sweden. It will also be examined if the experience gained from the ease of UK regulations on this point can help to appreciate the outcome of a similar Swedish decision.</p><p>The view of the small companies of Sweden has been examined through a survey, which has been sent to 300 small companies collected from the open database Forreg.se. The survey received a response rate of 19 percent whereof 9 percent could not be analysed.</p><p>In the UK, an earlier report has shown that 54 percent of the investigated companies would use the possibility not to file audited reports.</p><p>The results from the Swedish study shows that the Swedish companies have a more positive view on auditing. A total of 66 percent of the companies were positive to the rules of today and responded in favour of maintained rules or a reworked version of the rules rather than implementing voluntary auditing. A majority, 58 percent, of the companies replied that they didn’t assess that the cost of filling an audited report were greater than the benefits. The conclusion of the result is that 58 percent would use the voluntary audit rule.</p>

<p>Denna undersökning handlar om hur revisionspliktens avskaffande kommer att påverka byggbranschen. Det är de kontrollmetoder som överentreprenörer samt skatteverket och ekobrottsmyndigheten har som står som fokus i undersökningen. Byggbranschen har länge haft problem med ekonomiskbrottslighet, i och med att revisionsplikten avskaffas så ser antagligen många underentreprenörer en möjlighet att friare kunna bedriva oseriös verksamhet.</p><p>Det är inte enbart de oseriösa underentreprenörerna som kommer att drabbas utav dessa förändringar utan samtliga aktörer som ingår i denna undersökning. Men syftet med denna undersökning är att skapa en bild av möjliga förändringar för underentreprenörer, dvs. för små byggföretag som kan uppstå efter avskaffandet av revisionsplikten på grund av ändrade kontrollmetoder.</p><p>Viktigaste resultaten som undersökningen kom fram till var att revisionspliktens avskaffande i överlag inte kommer att påverka utformningen av framtida metoder och verktyg för kontroll. Samtidigt finns det misstankar om att brottsligheten kommer att öka i branschen. Förändringar i rutiner för kontroll kommer att ske men det är inte enbart en påverkande faktor det att revisionsplikten avskaffas, utan man tror i det stora hela att förändringarna hur som helst skulle ske. Kontrollmetoderna väntas bli hårdare.</p><p>Undersökningen gick tillväga genom e-post - och telefonintervjuer med representanter från NCC, Skanska, JMW Bygg AB och Metrolit Byggnads AB som representerade överentreprenörerna. Intervjuer genomfördes även med en representant från vardera Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten på deras arbetsplatser. Respondenternas svar låg sedan till grund för de slutsatser som drogs.</p>

No description available.

<p>I Sverige är samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv uppställs krav på revision, vilka generellt gäller för alla aktiebolag. Medlemsländerna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag från revisionsplikten.</p><p> </p><p>Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga då många små bolag som då inte var revisionspliktiga i stor utsträckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag är Sverige nästan ensamt inom EU med att ännu inte ha slopat revisionsplikten för små aktiebolag.</p><p> </p><p>Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst två av tre av följande krav även fortsättningsvis revideras. Dessa gränsvärden är i förslaget satta till de av EU högsta tillåtna värdena:</p><p> </p><ul><p> </p><li>Mer än 83 miljoner kronor omsättning</li><p> </p><p> </p><li>Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)</li><p> </p><p> </p><li>Fler än 50 anställda</li><p> </p></ul><p> </p><p>Med förslagna gränsvärden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga när lagändringen träder i kraft. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten berör små aktiebolag och revisorer. Den berör främst hur marknaden för revisorer kommer förändras, vilka tjänster som efterfrågan och utbud kommer öka på samt vilken inverkan revisionen har på förtroendet för aktiebolagen. För att undersöka detta har vi skickat ut en enkätundersökning, som 19 små aktiebolag svarat på, och intervjuat två revisorer, en auktoriserad revisor på en större revisionsbyrå och en godkänd revisor på en mindre.</p><p> </p><p>Både en majoritet av de mindre aktiebolagen och revisorerna ställer sig positiva till slopandet av revisionsplikten. De allra flesta av de berörda aktiebolagen kommer, i alla fall till en början, att frivilligt fortsätta med revision. På sikt tror revisorerna att fler kommer välja bort revisionen och det blir då viktigt för revisionsbyråerna att kunna konkurrera med redovisningsbyråer om såväl nuvarande som framtida kunder. De tjänsterna som i första hand blir intressanta är rådgivning och ekonomiska konsultationer.</p>

Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolag Bakgrund: Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter. Syfte: Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden. Avgränsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner. Metod: Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts. Slutsatser: Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom word of mouth. Undersökningen visar att de attribut som har störst påverkan vid val av revisor är personkemi, övrig kompetens och rådgivning. Företagen har uppfattningen att en revisors arbetsuppgifter består av granskning av bokföringen och rådgivning. Företagen framhöll att deras revisor kommer ha samma roll i företagen i framtiden som den har idag. Nyckelord: Revisor, revisionsbyrå, marknadsföring, framtiden

Bakgrund: Sedan den 1 januari 1983 har alla aktiebolag i Sverige revisionsplikt. I dagsläget råder en debatt såtillvida om Sverige borde utnyttja EG:s fjärde bolagsdirektiv och undanta vissa företag från kravet på revision. Inlägg i debatten håller kostnaden som främsta argument till ett avskaffande av revisionsplikten, andra menar att revisionspliktens brottsförebyggande verkan är stor och att den därför bör behållas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur småföretagare ställer sig till ett eventuellt slopande av revisionsplikten. Vi vill även utreda vilka specifika faktorer som påverkar företagens syn på revision. Med syn menar vi vilka för- och nackdelar företagen anser att revision medför. Med faktorer menar vi olika förhållanden som utöver revisionens för- och nackdelar kan påverka ett företags ställningstagande. Faktorer som vi valt att undersöka är företagsstorlek, om företaget har utomstående ägare, kostnad samt ekonomisk brottslighet. Utifrån resultatet från vår undersökning hoppas vi sedan kunna föra en diskussion om vilken sorts företag som bör kunna undantas från revisionsplikt. Avgränsningar: Studien avgränsas mot små aktiebolag. Som små aktiebolag har vi räknat alla aktiebolag med max 50 anställda i enlighet med EG:s fjärde bolagsdirektivs maxvärde. För vår branschjämförelse har vi valt att endast undersöka en bransch med hög ekobrottslighet, restaurangbranschen. Vi har även valt att geografiskt avgränsa studiens omfattning till Västerbotten. Tillvägagångssätt: I denna studie har en kvantitativ metod använts. En enkätundersökning genomfördes hos små aktiebolag med max 50 anställda samt en omsättning på max 65 miljoner kronor inom Västerbotten. Enkäten skickades ut genom en länk i ett email. Vi skickade även ut enkäten via brev till vissa respondenter. Studiens resultat presenteras sedan i diagramform och vi analyserar resultaten utifrån dessa. Resultat: Vår studie visade att företags vilja till fortsatt användning av revision om den vore frivillig ökar med storleken hos företagen. Flertalet respondenter från alla företagsstorlekar skulle vilja se att revisionen förenklas för aktiebolag med färre än 50 anställda. 34 % av respondenterna ställer sig negativa till en fortsatt användning av revision om revisionsplikten avskaffades. Utifrån vår studie kan vi dra slutsatsen att ekobrottsligt utsatta branscher ej har en inställning som avviker från branscher i allmänhet. När det kommer till företagsstorlek som en faktor visar vår undersökning att desto fler anställda och desto större omsättning företaget som respondenterna representerar har, desto mer positivt ser de på revision. Enligt vår studie är företag med utomstående ägare mer positivt inställda till revision än företag där ägare och företagsledning är samma person/personer. Vår undersökning visade att alla respondenterna anser att kostnaden för revision är för hög i förhållande till den medföljande nyttan.

Denna undersökning handlar om hur revisionspliktens avskaffande kommer att påverka byggbranschen. Det är de kontrollmetoder som överentreprenörer samt skatteverket och ekobrottsmyndigheten har som står som fokus i undersökningen. Byggbranschen har länge haft problem med ekonomiskbrottslighet, i och med att revisionsplikten avskaffas så ser antagligen många underentreprenörer en möjlighet att friare kunna bedriva oseriös verksamhet. Det är inte enbart de oseriösa underentreprenörerna som kommer att drabbas utav dessa förändringar utan samtliga aktörer som ingår i denna undersökning. Men syftet med denna undersökning är att skapa en bild av möjliga förändringar för underentreprenörer, dvs. för små byggföretag som kan uppstå efter avskaffandet av revisionsplikten på grund av ändrade kontrollmetoder. Viktigaste resultaten som undersökningen kom fram till var att revisionspliktens avskaffande i överlag inte kommer att påverka utformningen av framtida metoder och verktyg för kontroll. Samtidigt finns det misstankar om att brottsligheten kommer att öka i branschen. Förändringar i rutiner för kontroll kommer att ske men det är inte enbart en påverkande faktor det att revisionsplikten avskaffas, utan man tror i det stora hela att förändringarna hur som helst skulle ske. Kontrollmetoderna väntas bli hårdare. Undersökningen gick tillväga genom e-post - och telefonintervjuer med representanter från NCC, Skanska, JMW Bygg AB och Metrolit Byggnads AB som representerade överentreprenörerna. Intervjuer genomfördes även med en representant från vardera Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten på deras arbetsplatser. Respondenternas svar låg sedan till grund för de slutsatser som drogs.

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig – revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen. Kreditgivarna kan ses som den mest betydelsefulla intressentgruppen för små och medelstora företag. Banker använder till stor del årsredovisningen som grund för ett kreditbeslut. Revisorn kvalitetssäkrar årsredovisningen genom sin granskning och det ger en större säkerhet för bankerna att den information som finns i årsredovisningen ger en riktig bild av företaget. Vår studie syftade till att undersöka hur bankernas beslutsunderlag vid kreditgivning till små företag kommer att förändras efter den avskaffade revisionsplikten för små företag. För att kunna uppfylla detta syfte genomförde vi intervjuer med fyra respondenter från fyra olika banker. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserade vi sedan utifrån vår teoretiska referensram och problemformulering. Vi kom fram till att besluts¬underlaget vid kreditgivning inte kommer att påverkas i någon större utsträckning när revisionsplikten avskaffas utan i grunden vara detsamma. Skillnaden från hur besluts¬under¬laget ser ut i dagsläget kommer endast att vara marginell och det kommer inte att tillkomma någon ny del. Beslutsunderlaget kommer även efter den avskaffade revisions¬plikten att innehålla de stora delarna som årsredovisning, säkerheter, kreditupplysning, mjuka variabler och affärsplan. Dock kan dessa delar tänkas ta större eller mindre utrymme beroende på situationen. Kreditgivning är redan idag situationsberoende och vi tror därför att det inte kommer att bli särskilt stor skillnad efter avskaffandet. Förändringen som kommer att ske är att bankerna behöver ta ställning till i vilka fall man ska ha krav på revision, annan verifiering eller inga verifieringskrav alls. Om årsredovisningen kommer att få minskad betydelse tror vi att andra faktorer som mjuka variabler, affärsplan, säkerheter och pris kan få ökad betydelse. Då vi var tidigt ute med vår undersökning så skulle det vara intressant att göra en uppföljning om några år när revisionspliktens avskaffande för små företag har blivit verklighet. Det skulle även vara intressant att titta närmare på om och hur bankerna i andra länder har förändrat sin kreditgivning efter avskaffad revisionsplikt för små företag.