Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft. Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun. För att banker och andra kreditgivare ska kunna låna ut pengar krävs att bolagen är kapabla att betala tillbaka sina lån. Det kan krävas någon slags säkerhet för lån, vilket bankerna kan få genom korrekt och pålitlig information från bolagen. Säkerheten i informationen ökar i takt med att en revisor, som personligen inte har någon vinning i bolagets verksamhet, granskar bolagets information. De flesta banker använder sig av ett riskklassificeringssystem när de granskar bolag och deras återbetalningsförmåga. Systemet består av en rankingmodell som bygger på finansiell information rörande kunden, kundens framtidsutsikter samt förutsättningar för industrin och ekonomiska faktorer. Enligt en utredning (SOU 2008:32) som gjorts i Sverige angående frågor gällande revisorer och revision, finns förslag på vilka gränsvärden som ska gälla för revisionsplikt. Gränserna är: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor Nettoomsättningen 83 miljoner kronor Anställda 50 stycken För att slippa revision får endast ett av de tre gränsvärdena överskridas. Danmark, Finland och England har alla tre infört den frivilliga revisionen i mindre aktiebolag. I Danmark har 6,5 procent av de bolag som haft möjlighet att slopa revisionsplikten gjort det, medan det i England är hela 58 procent. I uppsatsen undersöks hur bankerna ställer sig till det nya förslaget samt om de kommer att ändra på sina utlåningskriterier. Undersökningen har genomförts hos fem av de största bankerna i Sverige och utifrån denna kan slutsatsen dras att bankerna även fortsättningsvis kommer kräva reviderade bokslut vid kreditgivning.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag. Studien har även som delsyften att skapa en djupare förståelse för varför det ser ut som det gör, samt att bidra med underlag, dels till företag hur de ska bedriva sin hållbarhetsredovisning med kreditgivare i åtanke, men även till standardsättare vid utveckling av ramverk för hållbarhetsredovisning.   Teoretisk utgångspunkt: Arbetet innehåller en referensram som innefattar ämnen som hållbarhetsredovisning, kvaliteten på informationen, extern granskning och kreditgivning. Arbetet innehåller också en teoridel där vi tar upp intressentteorin, legitimitetsteorin, signaleringsteorin och Carrolls CSR pyramid.   Metod: För att besvara syftet med studien har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet består av sju intervjuer med åtta personer som arbetar med kreditgivning till företag. Studien är gjord ur en hermeneutisk synvinkel där fokus har legat på att tolka respondenternas uppfattning av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet utifrån intervjuerna.   Resultat och slutsatser: Studien visade att det finns individuella skillnader kreditgivarna emellan om vilket behov av hållbarhetsrelaterad information de har och det varierar därför hur användbara hållbarhetsredovisningarna är från kreditgivare till kreditgivare. Informationsbehovet för de individuella kreditgivarna visades i sin tur kunna bero på vilken nivå av ansvarstagande de befinner sig på, storleken på de lån och kunder de kommer i kontakt med, samt på vilken bransch deras kunder är verksamma inom. Vi kom fram till att kreditgivarna uppfattade att det finns utrymme för förbättring vad gäller kvaliteten på hållbarhetsredovisningarna. Utifrån de samhällsekonomiska teorierna fann vi att kritiken mot hållbarhetsredovisningarnas kvalitet kan bero på att de riktar sig till flera intressenter och inte bara kreditgivare samt misstanken om att företag använder hållbarhetsredovisningarna av strategiska orsaker. Vi kom dock fram till att hållbarhetsredovisningarna håller en tillräckligt god kvalitet för att kreditgivarna ska kunna ha användning av dem. Däremot visade studien att kreditgivarna föredrog att inhämta informationen genom personlig kontakt med företaget framför hållbarhetsredovisningarna, vilket kan förklaras av kreditgivarnas interna struktur och redovisningsmiljön.

Den 31 december 2016 blev nya regler om utformningen av revisionsberättelser för börsnoterade bolag gällande. En bakgrund till implementeringen var att det fanns uppfattningar om att revisorer på ett tydligare sätt skulle redovisa det som framkommit genom revisionen i revisionsberättelsen. Externa intressenter till börsnoterade bolag skulle därigenom få tillgång till mer kvalitativ information. Till intressenter som har behov av sådan information hör kreditgivare, vilka behöver kunna bedöma bolags förmåga till återbetalning. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilken påverkan de nya tilläggen i revisionsberättelsen har haft på bankers kreditgivningsprocess vid beslut om kreditgivning till börsnoterade bolag. Det har undersökts genom att utföra åtta stycken intervjuer med kreditgivare till börsnoterade bolag. Studiens resultat tyder på att revisionsberättelsen inte har ansetts utgöra ett betydelsefullt underlag varken före eller efter det att förändringen trädde i kraft. Det indikerar att de nya tilläggen inte har haft någon påverkan på bankernas beslut om kreditgivning.

Abstract Title: The impact of the regional characteristics on lending to companies. Level: Degree of Master of Science in Business and Economics  Authors: Felicia Mandorf and Juhlina Friman   Published: 2023-05-23 Supervisor: Hans Landström Background: There is extensive research regarding the lending process to companies. Furthermore, previous research states that there are differences regarding different market situations based on the number of financiers and entrepreneurial ventures with growth potential. In addition, there is a lack of empirical evidence as to whether the characteristic of the region has any impact on lending to companies. Purpose: The aim of the study is to identify whether the regional nature affects a Swedish commercial bank's lending to companies. We intend through this study to contribute to an understanding of potential differences between selected regions. Research question: What significance does the characteristic of the region have for the bank's lending to companies and how can this relationship be understood? Theoretical reference frame: The study's theoretical frame of reference presents previous research regarding banks' credit assessment and regional capital gaps. The chapter ends with the study's elaborated analysis model. Methodology: The study is characterized by a qualitive study carried out with an abductive approach. The data collection has been done through interviews where the material has been analyzed using the Gioia method. Conclusions: The conclusion of the study profess that the regional characteristics has a certain influence on lending to companies. Institutionalization, on the other hand, contributes to limiting the regional establishment.

Digitaliseringen är ett ämne vars omfattning och betydelse växer sig starkare för varje år. Genom den nuvarande covid-19 pandemin har tillämpningen och betydelsen av digitaliseringen ökat ytterligare och så även för banker. Tidigare studier visar att en kreditgivningsform kallad relationsbaserad kreditgivning spelar en extra viktig roll för bankers kreditbedömning till små och medelstora företag (SMEs). Vidare får även denna kreditgivningsform därför även en stor betydelse för SMEs chanser att få beviljad kreditgivning. Utifrån denna bakgrund finns det studier vilka tyder på att digitaliseringen kan minska denna kreditgivningsform. Från denna bakgrund ställer vi oss därför frågan vilken påverkan digitaliseringen får avseende bankernas representanters (företagsrådgivare) handlingsutrymme. Handlingsutrymmet mäts utifrån företagsrådgivarnas autonomi över beslutsfattandet samt val av underlag under kreditgivningsprocessen. För att besvara vår fråga har vi gjort en kvalitativ studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuat 12 företagsrådgivare från olika banker och städer. Utifrån dikotomin mellan induktiv och deduktiv studie innehåller vår studie båda delar och är därför en abduktiv studie. Vårt resultat visar att storleken på företagen inom SME-spannet, har en stor betydelse avseende vilken påverkan digitaliseringen får för företagsrådgivarnas handlingsutrymme. För de företagsrådgivare vilka riktar sig mot mindre SMEs bidrar digitaliseringen till en minskad autonomi både avseende beslutsfattandet samt val av underlag. Utifrån detta samband minskar alltså digitalisering dessa företagsrådgivares handlingsutrymme. För de företagsrådgivare vilka riktar sig mot större SMEs bidrar digitaliseringen i stället till en ökad autonomi avseende val av underlag samt en bibehållen autonomi vad gäller beslutsfattandet. Utifrån digitaliseringens nettoeffekt ökar därför handlingsutrymmet för företagsrådgivare vilka riktar sig mot dessa företag. Utifrån de ovanstående direkta effekterna digitaliseringen bidrar med ser vi även indirekta effekter. En av dessa indirekta effekter berör synergieffekter mellan regelverken och digitaliseringen. Då många av respondenterna upplever att de är väldigt styrda av regelverken får därför digitaliseringen en stor indirekt påverkan oberoende vilken storlek på företagen företagsrådgivarna riktar sig mot.

Problemdiskussion: Bostadsrättsföreningars höga skuldsättning har diskuterats frekvent i diverse medier senaste åren och en räntehöjning kan påverka föreningens medlemmar avsevärt. Köparnas kunskapsbrist och oförmåga att avläsa en årsredovisning på ett korrekt sätt kan innebära problem för föreningens samtliga intressenter. Bankerna är den intressent som utför professionella ekonomiska analyser av bostadsrättsföreningarna och bör således ha mest kunskap kring ämnet.   Problemformulering: Hur analyserar banker bostadsrättsföreningar och dess årsredovisning i samband med kreditförfrågan och finns det några problem med årsredovisningens nuvarande utformning?  Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelsen om hur bostadsrättsföreningar och dess årsredovisning analyseras av banker vid kreditförfrågan. Studien avser att undersöka, jämföra och utvärdera teori med empiri för att hitta eventuella mönster, likheter och skillnader mellan bankernas tillvägagångssätt.  Metod: Att med syftet som utgångspunkt och genom användandet av en kvalitativ metod uppnå en djupare förståelse inom ämnet. En fallstudie har valts som forskningsstrategi för att undersöka olika bankers arbetssätt.  Slutsatser: Bankerna anser att det finns problem med utformningen av årsredovisningen för bostadsrättsföreningar, där det största problemet rör föreningens avskrivningar. Att bostadsrättsföreningarna presenterar väldigt varierande underhållsplaner är också problematiskt. Fortsättningsvis fastslås att revisorn inte har någon stor roll i kreditprocessen och att val av K-regelverk inte spelar någon roll för bankens arbete. Endast två av fem banker anser att föreningens representant kan påverka kreditbeslutet. Nyckeltalet soliditet fastslås som icke användbart samtidigt som belåningsgrad pekas ut som dess ersättare, och är tillsammans med räntetålighet de viktigaste nyckeltalen. / Problem Description: The high level of indebtedness of housing cooperatives has been discussed frequently in various media in recent years and an interest rate increase can significantly affect the cooperatives members. The buyers' lack of knowledge and the inability to correctly evaluate an annual report can lead to problems for the housing cooperatives all stakeholders. The banks are the only stakeholder who performs professional economic analyzes of the housing cooperatives and should therefore have the most knowledge about the subject. Research Question: How do banks analyze housing cooperatives and its annual report in connection with the credit inquiry and are there any problems with the current format of the annual report? Purpose: The purpose of this thesis is to describe and increase the understanding of how housing cooperatives and its annual report are analyzed by banks when requesting credit. The study intends to investigate, compare and evaluate theory with empirical evidence to find possible patterns, similarities and differences between banks' approaches. Methodology: To achieve a deeper understanding of the subject a qualitative method was used. A case study has been chosen as a research strategy to investigate the way different banks work with Housing Cooperatives. Conclusions:The banks consider that there are problems with the design of the annual report for housing cooperatives, where the biggest problem concerns the depreciation. The fact that the cooperative housing present very varied maintenance plans is also problematic. Further on, it is stated that the auditor has no major role in the credit process and that the choice of “K-regelverk” does not play a role in the bank's work. Only two out of five banks believe that the housing cooperative’s representative can influence the credit decision. The key ratio solvency is determined as not useful, while the loan-to-value ratio is pointed out as its replacement, and together with interest-rate tolerance they are the most important key figures.

Det råder ingen tvekan om att små och medelstora företag (SME) fyller en mycket viktig funktion i samhällsekonomin. Det råder heller ingen tvekan om att tillgång till finansiering är av avgörande betydelse för tillväxt och utveckling av SME-sektorn.Enligt den vetenskapliga litteraturen är det dock inte helt enkelt för enskilda bolag i SME-sektorn att få kredit från bankerna. Detta gäller även Sverige och i många andra västländer med ett bankorienterat ekonomiskt system.Syftet med denna studie är att undersöka hur bankerna agerar i kreditgivningsprocessen, kredituppföljningsprocessen och hur bankerna agerar när en av bankernas kreditkunder hamnat i finansiella problem. Studien syftar vidare till att diskutera hur förfarandena kan förbättras för att slutligen kunna avgöra om dagens förfarande är tillfredställande eller om ny lagstiftning behövs för att komma tillrätta med eventuella brister. Syftet har avgränsats genom att endast undersöka bankernas utlåning till SME samt genom att endast undersöka hur bankernas förfarande ser ut idag. Studien behandlar således inte hur bankernas processer utvecklats över tid.De slutsatser som kan dras av undersökningen är att bankernas agerande i kreditgivningsprocessen, kredituppföljningsprocessen och hur bankerna agerar när en av bankernas kreditkunder hamnat i finansiella problem är tillfredställande och att ingen ny lagstiftning behöver för att komma tillrätta med eventuella brister. / Program: Civilekonomprogrammet

Alla företag stöter någon gång på behov av nytt kapital. I Sverige är det vanligt att detfinansieras med hjälp av krediter. Banklagen och det formella säkerhetskravet bestämmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och påverkar ävenkreditvolymen. Under år 2008 drabbades världen av en finanskris vilket medfördeförändringar på marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade. Ordet finanskris efterföljs nästan alltid av en syftning på misskött kredithantering inågon form och i samband med dagens ekonomiska läge ifrågasätts bankernas hantering avkrediter och även de formella säkerhetskraven. Istället efterfrågas ökad relationsbanking ochatt vikten av människorna bakom bolagen behöver öka.Vår rapport behandlar kreditprocessen samt styrelsens betydelse vid kreditgivning. Vi fanndet intressant att analysera det ansvar som föreligger vid kredittagande och kreditgivning dådetta spelar stor roll, inte minst när det råder dystra tider på finansmarknaden. När det gälleransvarsfrågan i ett bolag så fokuserar man ofta på bolagsstyrelsen som enligt lag ansvarar förbolagets åtaganden. Syftet med vår rapport är att försöka analysera styrelsens betydelse för ettbolag när de söker krediter hos en bank. Vi har valt att granska kreditprocessen, med fokus påkundens styrelsearbete, hos två av de största bankerna i Sverige. Bankperspektivet är påtagligti uppsatsen och den riktar sig till såväl kreditgivare som kredittagare.Uppsatsen har skapats genom att vi tagit teorier från två olika vetenskapliga block;kreditgivning och styrelsens roll i företag. Empirin har tillskjutit intervjuer med fyrabanktjänstemän samt två externa styrelseledamöter. Tillsammans har de format en analys somresulterade i att bankerna vid vissa tillfällen lägger stor vikt vid bolagets styrelse. Därför kanman se en indirekt fördel med att ha ett aktivt styrelsearbete med externa ledamöter. Men detavgörande kreditbeslutet faller inte på bolagets styrelsearbete.Vår undersökning ledde fram till att det främst är de kvantitativa faktorerna som påverkarkreditbedömningen. Orsaken till detta hävdas framförallt vara att det är reglerat ilagstiftningen och även för att det är lättare att värdera säkerheter genom att företaget hartydliga materiella tillgångar. Men vi som författare ser ett intresse och en vilja hos bankernaoch de externa styrelseledamöterna i att kunna använda sig av bolagets styrelse mer, då ävenvid kreditgivning. Det största problemet ligger dock i värderingen av de mjuka faktorerna.Där efterfrågar bankerna ett bättre sätt att kunna värdera mjuka faktorer, för de då hadekunnat lägga större vikt kring dem vid kreditbeslut än i dagsläget.

Bakgrund: Att driva ett företag innebär att investera pengar i en framtid som är osäker men som förhoppningsvis kommer att ge en vinst. Företag behöver kapital för att kunna investera i bland annat marknadsföring, lager, forskning, utveckling och utbildning av personal. När ett företag är i behov av finansiering vänder de sig ofta till banker för att låna pengar. Banken gör en kreditbedömning för att besluta om företaget blir beviljad krediten eller inte. Vid kreditgivning vill långivare inte använda immateriella tillgångar som en säkerhet eftersom de ser immateriella tillgångar som riskfyllda.  Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapen för hur banker bedömer kreditgivning till företag med en stor andel immateriella tillgångar. Metod: Vår studie genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade personer som är anställda hos Swedbank, Nordea, Handelsbanken, SEB och Länsförsäkringar. Resultat och slutsatser: Företag inom datorspelsbranschen behöver bevisa för banker att de inte är en bransch som är utsatt och löper risk för att hamna i konkurs. Bankerna är intresserade av att få tillbaka de pengar som de har lånat ut. Därför är det viktigt att visa banken en god återbetalningsförmåga oavsett vilken bransch företaget tillhör. / Background: Running a business means investing money in a future that is uncertain but which will hopefully yield a profit. Companies need capital to be able to invest in marketing, warehousing, research, development and training of staff. When a company is in need of funding, they often turn to banks to borrow money. The banks make a credit assessment to decide whether the company is granted the credit or not. When granting credit, lenders do not want to use intangible assets as collateral due to their view on intangible assets as risky. Purpose: The purpose of this study is to increase knowledge of how banks assess credit granting to companies with a large proportion of intangible assets. Method: Our study was conducted through qualitative interviews. We interviewed people who are employed by Swedbank, Nordea, Handelsbanken, SEB and Länsförsäkringar. Results & conclusions: Companies in the computer game industry need to prove to banks that they are not an industry that is exposed and are at risk of falling into bankruptcy. The banks are interested in getting back the money they have lent. Therefore, it is important to show the bank a good repayment ability regardless of which industry the company belongs to.

<p>Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn <em>förefaller </em>vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten.</p><p> </p><p>Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan</p><p> </p><p>Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar. Studiens delsyfte är att undersöka hur kreditgivare upplever att dessa tre oberoendehot påverkar redovisningskvaliteten och låneansökan.</p><p> </p><p>Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat fyra kreditgivare med ett egenhändigt konstruerar case som intervjuunderlag. Denna studie fokuserar på huruvida revisorn förefaller oberoende i kreditgivares ögon och inte huruvida revisorn i praktiken är oberoende.</p><p> </p><p>Den teoretiska referensramen innehåller teorier som förklarar syftet med och nyttan utav revision. Vidare diskuteras revisorns uppgift och revisorns oberoende samt kreditgivare och kreditgivning. Avslutningsvis diskuteras oberoendehot i form av längd på uppdraget, konsulttjänster och ekonomsikt intresse.</p><p> </p><p>Svaren och resonemangen ifrån kreditgivarna var blandade men det framkom att det finns en medvetenhet kring oberoendeproblematiken. Vidare framgick det utav respondenternas resonemang att vissa situationer som tillsynes skadar oberoendet också påverkar låneansökan negativt.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>