Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för småföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor är enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under två år inte överstiger mer än ett av följande krav: 1) nettoomsättning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anställda.   Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag är det upp till de själva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sådant beslut är det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision.   I och med den starka förbättringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrågan på krediter stigit de två senaste åren (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34). Detta gör långivare till en aktuell aktör på marknaden och de har en stor betydelse för företagen. De största kreditinstituten som agerar på Sveriges finansmarknad är banker och de som står för majoriteten av utlåning är de fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank (Svenska bankföreningen, 2010).   Syftet med denna studie är således att undersöka värdet av reviderade årsredovisningar för bankerna vid sina beslut om kreditgivning till småföretag. Studien har intention att underlätta för småföretag i sina beslut om att anlita en revisor eller inte, vilket är en ny situation som företagen ställs inför i och med revisionspliktens avskaffande.   De empiriska iakttagelserna tyder på att bankernas kreditgivningsprocesser utförs på liknande sätt. Exempelvis utgår alla bankers kreditgivningsprocess från att bedöma företagens återbetalningsförmåga. För att bedöma återbetalningsförmågan använder bankerna liknande informationskällor, där årsredovisningar används i stor utsträckning.   Slutsatser av denna studie är att reviderade årsredovisningar normalt sett inte är ett krav från bankerna för att bevilja kredit till företag. Handlar det däremot om stora lånebelopp eller om företaget agerar i en osäker bransch kan det finnas chans att banken kräver reviderade årsredovisningar. Vidare tyder det på att reviderade årsredovisningar kan påverkar företagets räntesats. Däremot finns inget som tyder på att lånebeloppet skulle vara olika beroende på om företaget har reviderade årsredovisningar eller inte. Det ska slutligen påpekas att studien genomfördes under en testperiod för bankerna och inga centrala beslut har ännu blivit tagna angående hur bankerna ska behandla företag med oreviderade årsredovisningar.

No description available.

Problem: Kreditgivning bygger på en gammal tradition och är en förutsättning för en fungerande samhällsekonomi. Avregleringen av kreditmarknaden år 1985 medförde att fler aktörer trädde in på marknaden och traditionella storbankerna fick konkurrens av mer moderna kreditinstitut. Hushållens skuldsättningsgrad ligger idag på en generellt hög nivå då det är allt fler som väljer att skuldsätta sig både gällande blanco- och hypotekslån. Då antalet aktörer har ökat markant ställer vi oss frågan om konsument kreditbedömningen ur ett kreditgivarperspektiv skiljer sig åt mellan storbanker och kreditinstitut med avseende på både blanco- och hypotekslån. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera eventuella skillnader i kreditunderlag mellan traditionella storbanker och moderna kreditinstitut. Fokus kommer att ligga på att analysera kreditgivarnas skillnader i bedömningsfaktorer ur ett konsumentperspektiv. Metod: Denna uppsats har en hermeneutiskt kunskapsteoretisk ståndpunkt och syftet med studien uppfylls med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv forskningsansats. Empiriskt material har genererats med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tre storbanker och tre kreditinstitut. Slutsats: Traditionella storbanker och moderna kreditinstitut skiljer sig åt med avseende både gällande informationsunderlag samt kreditbedömningsfaktorer. Storbankerna kombinerar generellt kvantitativa och kvalitativa bedömningsfaktorer medan kreditinstituten strikt håller sin bedömning till kvantitativa bedömningsparametrar. Med avseende på bedömningsfaktorer finns det även en påtaglig skillnad mellan storbankernas allvarsamma inställning och kreditinstitutens mer tillåtande syn på betalningsanmärkningar och skulder hos kronofogden.

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra år sedan har andelen som använder sig av revisor sjunkit med tiden. Lånefinansiering är den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, däribland kreditgivare. Att ett företag väljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och därmed också riskerna. Det är därför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler små aktiebolag väljer bort revision. Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för småföretag för kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier kreditgivare använder sig av för att reducera risk och osäkerhet vid kreditgivning till småföretag. Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Urvalet består av sex respondenter. Fem intervjuer genomfördes som direkta fysiska intervjuer och en genomfördes via telefon. Respondenterna kom från Handelsbanken (2), SEB, Swedbank, Nordea samt Almi Företagspartner. Slutsats: Undersökningens resultat visar att kreditgivare överlag inte tar hänsyn till revisionen av småföretag när de ska fatta ett kreditbeslut. Revisionen visar sig heller överlag inte medverka till bättre lånevillkor för de företagen. De strategier, utöver att bedöma de faktiska siffrorna, kreditgivare främst använder sig av för att reducera risk och osäkerhet visar sig vara uppgifter från UC samt att bedöma ägaren och företagsledningens kompetens.

Corporate social responsibility, CSR väcker intresse bland företag och även många forskare har uppmärksammat begreppet på senare tid. Det finns banker som har börjat ta hänsyn till CSR i låneprocessen. Däremot är den forskning som finns om hur ett företags arbete med CSR beaktas i låneprocessen begränsad, vilket gör det svårt att skapa en förståelse för området. För att kunna skapa en bättre förståelse har det resulterat i frågeställningen: Hur och varför beaktar banker företagens arbete med CSR vid kreditgivning? För att besvara frågeställningen har CSR definierats med sju dimensioner vilka har varit utgångspunkterna för den teoretiska referensramen, samt för den kvalitativa studien. Dimensionerna är miljön, samhället, företagets relation till de anställda, styrelse, mänskliga rättigheter, produkt och mångfald. Den kvalitativa studien som genomfördes gjordes genom tio intervjuer med kreditgivare på olika banker. De slutsatser som framkommer utifrån den genomförda studien är att en del av dimensionerna av CSR ingår i låneprocessen. I det andra steget av låneprocessen, vilket benämns kreditbedömningen ingår dimensionen miljö som en egen stående bedömningspunkt. Produkt, styrelse och företagets relation till de anställda går att beakta tillsammans med andra stående bedömningspunkter. Mänskliga rättigheter beaktas om kreditgivaren upptäcker varningssignalen och då anser att dimensionen bör kontrolleras för att säkerställa krediten. Studien visar att samhället och mångfald inte ingår i låne-processen, utan endast kan ge positiva indikationer om företaget. Kreditgivare väljer att beakta de olika dimensionerna inom CSR för att bedöma de risker som kan uppstå i en kredit. Riskerna bedöms för att kunna fastställa företagets återbetalningsförmåga, vilket gör att kreditgivare kan undvika en kreditförlust.

No description available.

Nyföretagandet är viktigt för förnyelsen av näringslivet, men en stor del av de nya företagen går i konkurs inom ett par år. Som en följd av den höga risken med finansiering av sådana bolag måste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltänkta företagets potential. Då ingen historisk information finns tillgänglig måste kreditgivaren hitta andra vägar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter är ett sätt att förmå de nya företagen att överleva den första svåra tiden, då varningssignaler på så sätt upptäcks i ett tidigt skede.Vi har med anledning av ovanstående funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar när det gäller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbättra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler. Syftet är därtill att beskriva och analysera hur kreditgivare hanterar nya företag i ekonomisk kris. Uppsatsen har avgränsats till att endast beröra nystartade aktiebolag samt banken som kreditgivare. Studien bygger på en induktiv och kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem banker samt representanter från Ackordscentralen.Studien resulterade i att viktiga faktorer vid kreditgivning till nystartade företag är företagarens kompetens, branscherfarenhet och kontaktnät. Kreditgivarna ser helst att företagaren själv, ett riskkapitalbolag samt banken delar på finansieringen, och dessutom tar kreditgivarna vanligtvis minst en personlig borgen på företagaren. Kreditgivarnas identifiering av varningssignaler kan förbättras genom en ökad manuell kontroll av krediter. Dessutom bör kreditgivarna bli bättre på att vidta åtgärder direkt när signalerna har uppmärksammats samt koppla in Ackordscentralen i ett tidigare skede. Slutligen framkom att kreditgivarna hanterar krisföretag genom individuella lösningar, men är restriktiva och måste ha en stark tro på företagets framtid för att bevilja ett fortsatt engagemang.Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur kreditgivning till företag har sett ut ur ett historiskt perspektiv för att söka förutspå hur kreditgivningen kan komma att se ut i framtiden. Då vi kommit i kontakt med flertalet vetenskapliga undersökningar som pekar på att det är svårt för nya och små företag att få tillgång till kredit, anser vi det även intressant att studera vad som kan göras för att underlätta för företagen i framtiden. / Uppsatsnivå: D

Idag lever vi i ett tjänstesamhälle där företag konkurrerarmed tjänster vilket gör medarbetare och ledning till deviktigaste resurserna i ett sådant företag. Dessa immateriellatillgångar är svårvärderade och kan därmed inte tas upp ibalansräkningen vilket många gånger leder till att de blirosynliga och inte beaktas.Många företag måste tillföras kapital för att finansiera sinverksamhet vilket ofta sker genom belåning. Dåtjänsteföretag består av mycket dolda värden är detproblematiskt för kreditgivarna att bedöma dessa företagsfaktiska värde. Baserat på ovanstående har syftet med dennauppsats därför varit att undersöka huruvida tjänsteföretagsimmateriella tillgångar påverkar finansiärer i sittbeslutstagande vid kreditgivning och hur dessa mjuka värdenkan ligga till grund för bankernas säkerhet.Studien tar sin utgångspunkt ur ett bankperspektiv. För attbesvara syftet har vi utgått från en kvalitativ metod därintervjuer har genomförts med respondenter från fyrastorbanker i Sverige.Vid kreditgivning tenderar bankerna att värderatjänsteföretag på samma sätt som ett tillverkande företagvilket medför att riskerna inte blir större för dem i dessasituationer. Besluten baseras på resultaträkningen, därmedbeaktas inte alla de immateriella tillgångar som finns i etttjänsteföretag.Då bankmanualen inte tillåter en kapitaliserad form avimmateriella tillgångar är bankerna beroende av de värdensom kan visas på papper och kan säljas. Detta kan medföraatt tjänsteföretag inte kan ta så stora krediter då säkerheternagrundas på de tillgångar som företaget kan visa upp. Å andrasidan är tjänsteföretag vanligtvis inte lika beroende av storakrediter.

I Sverige är de flesta företag beroende av att få krediter för att kunna driva sin verksamhet. Bankernas kreditgivning till företag regleras i svensk lag framför allt genom lagen om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297). Där anges att bankerna är skyldiga att genomföra en kreditprövning oavsett om företagen har säkerheter för krediten eller ej. Även om bankerna är noggranna i sina kreditgivningsprocesser händer det att företag får betalningssvårigheter. När så sker kan företagsrekonstruktioner vara ett sätt att komma rätta med problemet. Om företagen trots allt går i konkurs avgör förmånsrätten i vilken ordning borgenärerna får utdelning.År 2004 förändrades förmånsrättslagen, vilket innebar en förändring av företagshypoteket. Företagshypoteket förändrades från att ha varit en särskild förmånsrätt i vissa av gäldenärens tillgångar till en allmän förmånsrätt i 55 procent av alla tillgångar. Regeringen hade flera syften med förändringen, exempelvis att bankernas inställning till företagsrekonstruktioner skulle förbättras. Lagändringen syftade även till att påverka bankers agerande gällande kreditgivning för att få dem att fokusera på lönsamhet istället för säkerheter. Återbetalningsförmåga och kredituppföljning skulle bli viktigare delar i kreditgivningsprocessen. Förhoppningen var att uppföljning av återbetalningsförmågan ska öka chansen till fler lyckade företagsrekonstruktioner. Den nya lagen har dock fått utså en hel del kritik, bland annat för att den anses hämma nyföretagandet och företagens möjligheter att erhålla krediter.Vi har utifrån ovanstående funnit det intressant att studera hur den nya lagen mottagits av bankerna och hur den har påverkat deras sätt att agera. Syftet med uppsatsen är därmed att tolka förändringen av förmånsrättslagen och analysera dess inverkan på kreditgivning till tillverkande och växande företag. Vidare avser vi att analysera huruvida lagändringen har uppnått sitt syfte att skapa en positivare inställning till företagsrekonstruktioner hos banker. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod och en abduktiv forskningsansats, där åtta semi-strukturerade intervjuer har genomförts på fyra banker samt Ackordscentralen i Borås.En slutsats som studien har mynnat ut i är att valet av finansieringsformer har varit den största förändringen i bankernas kreditgivning på grund av den nya lagen. Samtliga banker har angett att avbetalningsfinansiering och leasing har blivit vanligare sedan 2004. Användandet av factoring har även till viss del ökat. Förändringen beror på att bankerna på så sätt även fortsättningsvis har hundraprocentig säkerhet i det som finansieras. Något ökat fokus på återbetalningsförmåga och kredituppföljning har det dock inte blivit sedan lagändringen. Bankerna anser heller inte att lagändringen har medfört att det blivit svårare för växande och tillverkande företag att erhålla krediter.Av studien har det även visat sig att bankernas inställning till företagsrekonstruktioner är något svag och att den inte har förbättras sedan lagändringen. Swedbank Sjuhärad har dock uppvisat en något mer positiv inställning än de övriga bankerna. En sak som emellertid är klar är att det har varit svårt att bedöma vilken inverkan den nya lagen fått angående bankernas inställning till företagsrekonstruktioner, eftersom det varit högkonjunktur i Sverige sedan den infördes. / Uppsatsnivå: D

Vid kreditansökningar hos banken sitter parterna på olika mycket mängd information, även kallat asymmetrisk information. I denna process är det viktigt för banken att ta del av den senaste informationen från kunden. De samlar in olika sorters information om kundens verksamhet, vilken senare ska användas som underlag för beslut. I denna situation är det många olika aspekter för banken att ta hänsyn till, där vissa har större betydelse än andra. Eftersom revisionsplikten är avskaffad för mindre företag i dagsläget kan detta skapa ett problem för banken, då vissa företag inte längre behöver ha en revisionsberättelse som kan lämnas över till banken. I detta läge minskas bankens intryck respektive förtroendet till företaget. Syftet med studien omfattar att skapa en förståelse angående en av dessa aspekter, det vill säga företagets revisionsberättelse. Undersökningsområdet för studien är om företagets revisionsberättelse har en avgörande betydelse för bankernas kreditbeslut. Problemet kommer att behandlas utifrån bankers och revisionsbyråers perspektiv för att framhäva en större och bredare bild av området, genom att granska hur de olika branscherna uppfattar revisionsberättelsen.Uppsatsen har skrivits som en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Intervjuer har utförts med både banker och revisionsbyråer enligt ett semistrukturerat upplägg. Denna metod har valts för att kunna få tillgång till en stor mängd information om ett mindre antal företag och att det samtidigt fanns större chans att få forskningsfrågan korrekt besvarad.Resultatet visar att det bankerna granskar och lägger störst vikt på är återbetalningsförmågan och relationen mellan parterna. Detta innebär att utan ett bra kassaflöde kommer företaget inte långt med sin verksamhet. Vår slutsats är att revisionsberättelsen inte har en avgörande roll för bankernas kreditgivningsbeslut. Revisionsberättelsen är en viktig del, men är enbart ett av flera kriterier i bankens undersökningsprocess och totalbedömning. Vi anser att den däremot är ett bra verktyg för att bedöma tilliten av företaget. Anledningen till att denna rapport inte har den största påverkan är för att den inte visar information gällande företagets fullständiga ekonomiska situation respektive framtida verksamhet. En ytterligare iakttagelse från studien är att bankerna granskar revisorns uttalanden angående företagets räkenskaper medan revisionsbyråerna ser till rapportens användningsområde. / Program: Civilekonomprogrammet