No description available.

I konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) finns det bestämmelser om hur kreditprövningar ska genomföras, ändå är det just vid dessa moment som det brister. Det är inte lagstiftningen beträffande kreditprövningarna som brustit, utan snarare tillämpningen av reglerna. Bristfälligheten har uppkommit, eftersom att sanktionsmöjligheterna inte varit tillräckligt avskräckande. Därför behöver sanktionsmöjligheterna stärkas. Genom att näringsidkarna har underlåtit att följa bestämmelserna, har de sparat in arbetskraft, tid samt ökat sin omsättning. Dock resulterar det i att konsumenterna löper större risk att överskuldsättas. För många kan sms-lån vara en sista utväg, vilket kan innebära att näringsidkarna vänder sig till personer som redan har en ostadig ekonomi. En målgrupp med en försämrad ekonomi och en bristfällig kreditprövning kan leda till överskuldsättning. En väg till att minska överskuldsättningen kan vara lagändringarna i proposition 2013/14:34, som har till syfte att verka avskräckande för näringsidkaren. Konsumentverket (KOV) kommer genom ändringarna få möjligheten att tillsammans med en varning kunna meddela en sanktionsavgift. Även fast överskuldsättningen i många fall beror på bristande kreditprövningar, kan även andra lagbestämmelser i KKrL ha en inverkan på problemet. En av dessa bestämmelser kan vara god kreditgivningssed, eftersom den genomsyrar mycket av näringsidkarens arbete till exempel hur näringsidkaren ska genomföra kreditprövningar. Därav utreds det om en ändring av god kreditgivningssed kan vara ytterligare en väg till att minska överskuldsättningen. Införandet av sanktionsavgifter kan minska överskuldsättningen men sanktionsbeloppen kan utformas på ett annat sätt. Det behövs även ytterligare rättsliga åtgärder till avgifterna för att kunna täppa till andra problem på området.

Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området. När jag undersökte den äldre rättspraxis som finns upptäckte jag att bedömningen för vad som utgjorde grov oaktsamhet inte var optimal. Visst handlande som ansetts utgöra grov oaktsamhet borde enligt mitt tycke inte vara grov oaktsamhet. Stöd för en sådan uppfattning fann jag i flertalet av de utredningar som gjorts inför införandet av en ny lag.   Jag undersökte också hur den nya lagen var utformad och vilka eventuella problem som skulle kunna uppstå i och med den. Den nya lagen tillkom för att dels åtgärda de problem som fanns med den äldre 34 § konsumentkreditlagen, dels för att implementera delar av ett EU-direktiv, 2007/64/EG. Trots att jag anser att den nya lagen kommer att förbättra rättsläget för konsumenterna återfinns det också problem med densamma. De problem jag har identifierat gäller;   - avsaknaden av retroaktivitet för den nya lagen, - införandet av det för den svenska rätten helt nya begreppet särskilt klandervärt, - motiveringen till införandet av till exempel en självrisk vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrumentet och - den avsaknad av underlag för hur mycket av den nya lagen som konsumenten kommer att känna till ställd mot viljan hos lagstiftaren att införa handlingsdirigerande lagstiftning.   Jag har ansett att den nya lagen borde ha fått en retroaktiv verkan, att rekvisitet särskilt klandervärt bytts ut mot till exempel ett uppsåtsrekvisit och att det är väldigt tveksamt om de handlingsdirigerande lagreglerna kommer att få någon större genomslagskraft hos konsumenterna.

Through certain exceptions in the Swedish regulation on credit agreements for consumers, a new form of instrument for credits has arisen on the national market. The instrument, which is most commonly known as easy credits and was first seen on the Swedish market for consumer credits in 2006, has developed to become part of a vast problem with excessive debt incursion. In order to counteract this development and to harmonise the internal market within the EU, directive 2008/48 EC on credit agreements for consumers was introduced in 2008. In Sweden, the implementation of the directive has led to a proposition for a new regulation on credit agreements for consumers (SFS 2009/10:242 Ny konsumentkreditlag) coming into effect on the 1 January 2011. The proposition puts up stricter rules on creditors granting consumer credits in their course of business, and revokes the former exemption on information and practices preliminary to the conclusion of the credit agreement for minor credits. The purpose of this thesis has been to make clear whether or not the Swedish proposition will counteract the problem with excessive debt incursion that exists on the Swedish market for consumer credits. In order to reach the purpose and to be able to see the differences that the proposition can be expected to bring, a comparison between the effects of current regulation and expected effects of coming regulations must be made. The gathered conclusion of the thesis, after such a comparison, is that the proposition can be expected to counteract excessive debt incursion but also that a series of following consequences must be taken into account. / Genom förekomsten av undantag för mindre krediter i nu gällande konsumentkreditlag (1992:830) har nya kreditinstrument i form av snabblån kunnat etablera sig på den svenska marknaden. Snabblånen, som i handeln har flera namn och benämns både korttidskrediter, sms-lån och snabbkrediter och som sågs först i Sverige under 2006, har bidraget till en överskuldsättning bland konsumenter som inte kunnat förutses. På initiativ från EU skedde, genom direktiv 2008/48 EG om konsumentkreditavtal, en harmoniseringsåtgärd för att gemenskapsinternt reglera marknaden för krediter och motverka överskuldsättningsproblematiken. Sveriges genomförande av direktivet har mynnat ut i proposition 2009/10:242 Ny konsumentkreditlag som avses träda ikraft den 1 januari 2011. Lagförslaget innebär för snabblånens vidkommande att tidigare undantag för mindre krediter, rörande kreditprövning av konsumenten och tillhandahållande av information från kreditgivaren, framledes slopas och att strängare krav således införs för kreditgivare som erbjuder snabblån. Syftet för denna framställning har varit att utreda huruvida det svenska lagförslaget kommer att motverka den skuldsättningsproblematik som föreligger på marknaden för snabblån. För att frambringa de skillnader som lagförslaget kan förväntas medföra och på så vis komma till en rättvisande slutsats har jag sökt jämföra effekterna av befintliga bestämmelser och förväntade effekter av kommande bestämmelser. Den samlade bedömning som framställningen leder till är att ett visst motverkande kommer uppnås men att lagförslaget även kan förväntas medföra en del komplikationer av mindre önskat slag.

<p>ABSTRACT</p><p>Title: Basel II – The New Basel Capital Accord and its influence on small Swedish banks and their retail banking and risk management.</p><p>Seminar: May 24th, 2007</p><p>Course: FEK318 Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish credits</p><p>Authors: Mattias Kjellberg, David Uhlmann & Ivana Zubac</p><p>Advisor: Joakim Winborg</p><p>Keywords: Capital cover, capital requirements, Basel II, credit giving, credit risk, risk management, retail banking, small banks, pillar 2</p><p>Problem: What influence does Basel II and the new updated management of credit risks in pillar 1 and the active risk control in pillar 2 have on small Swedish banks retail banking?</p><p>Purpose: Our essay seeks to explore what influence pillar 1 and the new updated management of credit risks in the new capital accord Basel II have on small Swedish banks and what influence pillar 2 have. We also want to explain if Basel II has influences on small Swedish banks credit analysis and possible effects in their risk management and pricing.</p><p>Methodology: In our essay we use an inductive approach and our chosen research method is the qualitative one. We have chosen to look into four small Swedish banks, and the empirical data is obtained from telephone interviews with selected respondents from Länsförsäkringar Bank, SkandiaBanken, GE Money Bank and ICA Banken.</p><p>Conclusions:</p><p>• The work with credit scoring does not get influenced by Basel II if the Standardised Approach is chosen.</p><p>• Banks that’ve early implemented high technological systems in the organization, that small banks normally do, have gotten an easier transition to Basel II.</p><p>• Basel II will result in a risk adjusted pricing and a more fair credit market.</p><p>• Internal Ratings-based Approaches is very demanding to develop, but at the same time it’s a more risk sensitive approach.</p><p>• Pillar 2 results in a more sophisticated work for the small banks.</p><p>• Basel II results in a further price press on residential loans in Sweden.</p>

ABSTRACT Title: Basel II – The New Basel Capital Accord and its influence on small Swedish banks and their retail banking and risk management. Seminar: May 24th, 2007 Course:FEK318 Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish credits Authors: Mattias Kjellberg, David Uhlmann & Ivana Zubac Advisor: Joakim Winborg Keywords: Capital cover, capital requirements, Basel II, credit giving, credit risk, risk management, retail banking, small banks, pillar 2 Problem: What influence does Basel II and the new updated management of credit risks in pillar 1 and the active risk control in pillar 2 have on small Swedish banks retail banking? Purpose: Our essay seeks to explore what influence pillar 1 and the new updated management of credit risks in the new capital accord Basel II have on small Swedish banks and what influence pillar 2 have. We also want to explain if Basel II has influences on small Swedish banks credit analysis and possible effects in their risk management and pricing. Methodology: In our essay we use an inductive approach and our chosen research method is the qualitative one. We have chosen to look into four small Swedish banks, and the empirical data is obtained from telephone interviews with selected respondents from Länsförsäkringar Bank, SkandiaBanken, GE Money Bank and ICA Banken. Conclusions: • The work with credit scoring does not get influenced by Basel II if the Standardised Approach is chosen. • Banks that’ve early implemented high technological systems in the organization, that small banks normally do, have gotten an easier transition to Basel II. • Basel II will result in a risk adjusted pricing and a more fair credit market. • Internal Ratings-based Approaches is very demanding to develop, but at the same time it’s a more risk sensitive approach. • Pillar 2 results in a more sophisticated work for the small banks. • Basel II results in a further price press on residential loans in Sweden.

In the early days of e-commerce, countries took to the phenomenon at very different speeds. Researchers proved the most important factors for this to be propensity for trust and the perceived risk of online purchases. Today, the use of short-term, interest-free consumer credit, also known as ‘buy now, pay later’ (BNPL), is becoming increasingly popular. This concept, too, has gained very different footing between countries. There is a gap in the research on why, but use of short-term consumer credit offline has been proved to be related to people’s trust and attitude to risk. This study reviews several macro-environmental factors previously proven to be related to technology diffusion, risk and trust, and attempts to prove their respective impact on online shopping and the use of BNPL. Data on online shopping is collected from the Global Findex Database and includes 52 countries, while data on BNPL is collected from Swedish FinTech company Klarna and includes six countries. Out of ten macro-environmental factors examined, five showed a significant positive correlation to online shopping: individualism, long-term orientation, competitiveness, ease of doing business and political stability. Two cultural factors, individualism and uncertainty avoidance, showed a promising linear relationship with BNPL use, in the opposite sign of their respective hypothesis, although only significantly for individualism. Both these cultural dimensions are documented to affect risk behaviour. These results indicate that whatever perceived risk counteracts the diffusion of online shopping, drives the use of BNPL products. We reason that BNPL cancels some of the aspects of an online purchase proven to be perceived as risky, such as card information theft. Thus, high individualism and low uncertainty avoidance means people are less bothered by the risk of online shopping, and therefore less incentivised to mitigate them using BNPL. The main limitation of this study is the sample size of the market data on the use of BNPL, as well as the included countries being too similar in many aspects. The findings are useful for FinTech’s and e-commerce companies exploring new markets for expansion, and for policymakers attempting to regulate this emerging financial industry. / När e-handeln etablerade sig tog länder till sig detta teknikfenomen i olika takt. Forskare har visat att de mest betydande faktorerna som påverkar detta är ett lands inställning till tillit samt hur riskfyllt onlinehandel anses vara. Idag blir kortsiktig, räntefri konsumentkredit, även känt som ‘buy now, pay later’ (BNPL), alltmer populärt. Även detta koncept har fått olika fäste i olika länder. Det saknas forskning på varför, men offline har användningen av kortsiktig konsumentkredit visats vara relaterad till människors tillit och attityd gentemot risk. Denna studie granskar ett antal makrofaktorer som tidigare påvisats vara relaterade till spridningen av teknik, samt risk och tillit, och försöker bevisa deras respektive påverkan på e-handel och användningen av BNPL. Data på e-handel hämtas från Global Findex Database och inkluderar 52 länder, medan data på användningen av BNPL hämtas från det svenska FinTech-bolaget Klarna, och inkluderar sex länder. Utav de tio makrofaktorer som undersöktes visade fem en signifikant positiv korrelation till e-handel: individualism, långsiktighet, konkurrenskraft, affärsreglering och politisk stabilitet. Två kulturella faktorer, individualism och osäkerhetsundvikande, visade lovande linjära förhållanden med användning av BNPL, i motsatt riktning jämfört med deras respektive hypoteser, dock enbart signifikant för individualism. Båda dessa kulturella dimensioner har tidigare visats påverkarisk beteende. Dessa resultat indikerar att den uppfattade risk som motverkar spridningen av e-hande ldriver användningen av BNPL. Vi resonerar att BNPL motverkar vissa av de aspekter hos e-handel som visat sig uppfattas som riskabla, som kortbedrägeri. Alltså innebär hög individualism och lågt osäkerhetsundvikande att konsumenter är mindre besvärade av riskerna med e-handel, och därför mindre motiverade att mildra dessa risker genom att använda BNPL. Studiens huvudsakliga begränsningar är antalet marknader i data på användning av BNPL, samt att de inkluderade länderna är för lika i många aspekter. Studiens resultat är användbara för FinTechs och e-handelsbolag som letar efter nya marknader att expandera till, och för beslutsfattare som vill reglera denna växande finansiella bransch.