Denna systematiska litteraturstudie har syftet att ta reda på vad tidigare forskning säger om hur lärare kan identifiera elever med en särskild begåvning i matematik. Hur dessa elever utmärker sig och vad som är deras kännetecken samt egenskaper. Hur lärare kan arbeta för att synliggöra dessa egenskaper för att kunna identifiera elever med särskild begåvning i matematik. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie använts vilket innebär att svaret sökts i tidigare forskning. Denna systematiska litteraturstudie har hämtat litteratur som behandlar forskningsområdet från databaserna Eric, Summon och Libris. Resultatet av studien visar att de särskilt begåvade eleverna kan identifieras genom elevernas enskilda arbete, prov och tester samt muntlig kommunikation. I identifieringen måste lärarna vara medvetna om att egenskaperna kan skilja sig åt mellan de särskilt begåvade eleverna. Eleverna kan identifieras genom egenskaper som att de är snabba, nyfikna, positiva och engagerande. Det är en fördel i

Nedgången i svenska elevers matematikkunskaper i internationella utvärderingar, samt kritik mot attspecialpedagoger inte arbetade direkt med elever har bidragit till att man från och med 2008 har enspeciallärarutbildning med inriktning mot matematikutveckling. Den tidigare specialpedagogrollenhade ett tydligt relationellt arbetsuppdrag, vilket även den nya speciallärarrollen har, trots en merindividfokuserad inriktning. Examensmålen för speciallärarprogrammet innehåller tre mål somhandlar om matematikutveckling och de kompetenser speciallärarna ska besitta inommatematikutveckling. Denna studies syfte har varit att beskriva och analysera hur fem specialläraresarbetsuppdrag avseende elevers matematikutveckling ser ut. Syftet har också varit att ta reda på vadsom avgör speciallärarnas uppdrag och deras egen tolkning av uppdraget. Genom semistruktureradeintervjuer och speciallärarnas egna dokumentationer i form av en loggbok genomfördesundersökningen. Resultatet presenterades utifrån hur speciallärarna arbetar på individ, grupp ochskolnivå med fokus på elevers matematikutveckling. Enligt studien arbetar speciallärarna på olikasätt och främst på individ och gruppnivå när det gäller matematikutveckling. Det skiljer sig ocksåmellan f-6 och gymnasieskolan. Studien visade också betydelsen av att rektor ger speciallärarenmandat för att få inflytande över matematikutveckling på grupp och skolnivå och läraresundervisning. På gymnasiet ägnade specialläraren stor del av sin tid för individuellt stöd imatematik, medan speciallärarna i f-6 även arbetade med andra specialpedagogiska arbetsuppgifter.

Bakgrund: Att förskolans verksamhet ska anpassas till alla barn i förskolan och att personalen ska ge barnen det stöd som barnet behöver är ett av Läroplanen för förskolans mål (Skolverket, 2010) och en del av Skollagen (SFS 2010:800). Alla barn ska enligt Skollagen dela vardag i förskolan men hur pedagogerna ska möta alla barns olikheter och ge det stöd som varje enskilt barn behöver framgår inte. Utifrån detta undersöks "En förskola för alla barn" i denna studie. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på och arbetet för "En förskola för alla barn" med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. Metod: I denna studie har jag valt en kvalitativ metod genom fokusgruppsintervjuer. I studien har fyra fokusgrupper deltagit med två eller tre förskollärare i varje grupp. Förskolorna är placerade inom samma stad men i tre olika områden. Resultat: Resultatet är ett analysarbete utifrån fokusgruppernas samtal. Resultatet är indelat efter studiens tre frågeställningar: "En förskola för alla barn", "Barn i behov av särskilt stöd" och "Att arbeta för en förskola för alla barn". Resultatet visar på att inkludering är en återkommande definition av en förskola för alla barn och även det som förskollärarna strävar efter i sitt arbete men hur arbetet med inkludering går till ser olika ut beroende på vilka behov de stöter på hos barnen och om barnet är i behov av särskilt stöd.

No description available.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem olika kategorier: att skapa en relation att känna sig delaktig, att känna skuld, att känna osäkerhet samt att fatta rätt beslut. Resultat: Att ta beslutet att flytta en person som drabbats av demens var svårt, eftersom det ofta är förknippat med skuldkänslor, att inte känna sig delaktig, samt en känsla av osäkerhet, och en oro om att inte ha tagit rätt beslut. Slutsats: Rollen som anhörig till en person som drabbats av demens är svår och det innebär en hög belastning samt en hög nivå av stress. Det är viktigt att den anhörige får stöd och uppmuntran och där har vårdpersonalen en viktig roll.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och skolledare på en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av särskilt stöd och om detta stöd är kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta pedagoger och två rektorer på en skola. Intervjufrågorna var baserade på våra forskningsfrågor och vi ville ta del av informanternas personliga åsikter. Vår studie resulterar i att de elever som inte når skolans mål får särskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar får mer stöd än flickor. För att läraren ska kunna möta alla elever i en klass bör arbetsuppgifterna anpassas för varje enskild individ. Särskilt stöd ges till de elever som inte når kunskapsmålen i skolan oavsett om eleven har en diagnos eller inte.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de äldre personernas upplevelser i samband med en förändrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till särskilt boende var en stor omställning för den äldre personen. De äldre kände sorg över att lämna sitt tidigare liv, men hade behov av att känna trygghet. Aktiviteter saknades inte men behov av samtal med personal var stort. Slutsats: Personalen måste se hela människan med deras egen livshistoria och att erbjuda en individanpassad omvårdnad samt ha förståelse för samtalets betydelse för den äldre personen.

Abstrakt Bakgrund: Andelen äldre och omsorgsbehövande kommer i framtiden att öka. I Socialtjänstlagen står det att äldre har rätt att leva ett värdigt liv, känna välbefinnande och ha en meningsfull tillvaro. Aktiviteter på det särskilda boendet kan vara ett sätt att tillgodose detta. Djurterapi har blivit mer vanligt i arbetet kring äldre på särskilda boenden. Syfte:Att undersöka effekter av sällskapsdjurs närvaro hos äldre på särskilt boende.Metod: I litteraturstudien har åtta kvantitativa artiklar granskats och analyserats. Sökningar gjordes i databaserna Pub Med, Psyc INFO och CINAHL. Manuell sökning genomfördes. Resultat:Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Resultatet visade att sällskapsdjur har en gynnsam effekt psykiskt, socialt och fysiskt. Negativa psykiska beteenden minskade hos dementa. Den äldre kände glädje och meningsfullhet. Depressionsnivåerna förändrades på ett positivt sätt och känslan av ensamhet minskade. Djurterapi stimulerade till en ökad kommunikation, en förbättrad fysisk funktion och ett ökat välbefinnande. Slutsats: Sällskapsdjur har en viktig funktion att fylla och kan ses som ett komplement till andra metoder i vårdenoch ett stöd i sjuksköterskans arbete att skapa en meningsfull tillvaro för de äldre. Nyckelord: Särskilt boende, sällskapsdjur, livskvalitet.

Titel: Åtgärdsprogram – Nytta eller bara pappersprodukt?Engelsk titel: Action Program –Useful or just a paper product? Alla elever i grundskolan, som riskerar att inte få betyg, har rätt till ett åtgärdsprogram. Det är lagstadgat och inte något som skolan kan välja bort. Däremot är det svårt att veta om åtgärdsprogrammen alltid används på ett bra sätt och om det har någon effekt på de elever som får ett upprättat.Syftet med mitt examensarbete är att, genom intervjuer med lärare och specialpedagoger undersöka hur lärare formulerar, genomför och utvärderar elevers åtgärdsprogram. Ett annat syfte är att undersöka hur ett åtgärdsprogram i skolan kan vara till hjälp för en enskild elevs utveckling.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger uppfattar tanken med åtgärdsprogram som bra, men att de skriver dem för att de är skyldiga att göra det. Pedagogerna i undersökningen menar att det ofta saknas tillräckliga resurser på skolorna för att åtgärdsprogrammet ska kunna bli det levande dokument som de vill ha.