Rapporterna från FN:s klimatpanel (IPCC) sammanfattar resultat från naturvetenskaplig forskning om klimatförändringarna och deras globala effekter. Sedan 2007 ingår även resultat från samhällsvetenskaplig forskning, vilket har ökat rapporternas betydelse som underlag för klimatarbetet. I uppsatsen studeras utvecklingen och användningen av ett samhällsvetenskapligt begrepp rättvisa, som visar sig ha ökat med tiden.

<p>Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.</p><p>För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.</p><p>Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag. Den kritik som framkommit i utredningarna av Skuldsaneringslagen har i huvudsak bestått i att förfarandet är tidsödande och oflexibelt. Den nya lagen syftar till att göra skuldsanering enklare och snabbare än vad det är idag.</p><p>Denna uppsats ämnar att utreda vad de krav som uppställs i Skuldsaneringslagen innebär från lagstiftarens sida och hur kraven har behandlats i praxis. Även de huvudsakliga förslagen till den nya Skuldsaneringslagen kommer att granskas.</p>

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation. För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske. Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag. Den kritik som framkommit i utredningarna av Skuldsaneringslagen har i huvudsak bestått i att förfarandet är tidsödande och oflexibelt. Den nya lagen syftar till att göra skuldsanering enklare och snabbare än vad det är idag. Denna uppsats ämnar att utreda vad de krav som uppställs i Skuldsaneringslagen innebär från lagstiftarens sida och hur kraven har behandlats i praxis. Även de huvudsakliga förslagen till den nya Skuldsaneringslagen kommer att granskas.

No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i ett försök att kartlägga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rättssäker, skälig och rättvis samt hur detta framträder i tillämpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse måste uppfylla för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls så är arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrättelser till den arbetssökandes a-kassa så att de kan se över om arbetslöshetsersättning skall utgå eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmänhet och 9 § mer specifikt visar på argument för såväl ett rättssäkert, skäligt som rättvist tankesätt. Men en genomgång av praxis och tillämpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vägen i arbetet på Arbetsförmedlingarna. Det finns en stor variation olika arbetsförmedlingar emellan av hur 9 § ALF tillämpas. Variationen beror på flera olika faktorer, allt ifrån hur arbetsförmedlingen lokalt är organiserad till den enskilda handläggarens egna värderingar. En stor variation i hur 9 § ALF tillämpas olika arbetsförmedlingar emellan resulterar i att lagstiftningen många gånger vacklar utifrån ett rättsäkerhets, skälighets och rättviseperspektiv.</p>

Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i ett försök att kartlägga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rättssäker, skälig och rättvis samt hur detta framträder i tillämpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse måste uppfylla för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls så är arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrättelser till den arbetssökandes a-kassa så att de kan se över om arbetslöshetsersättning skall utgå eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmänhet och 9 § mer specifikt visar på argument för såväl ett rättssäkert, skäligt som rättvist tankesätt. Men en genomgång av praxis och tillämpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vägen i arbetet på Arbetsförmedlingarna. Det finns en stor variation olika arbetsförmedlingar emellan av hur 9 § ALF tillämpas. Variationen beror på flera olika faktorer, allt ifrån hur arbetsförmedlingen lokalt är organiserad till den enskilda handläggarens egna värderingar. En stor variation i hur 9 § ALF tillämpas olika arbetsförmedlingar emellan resulterar i att lagstiftningen många gånger vacklar utifrån ett rättsäkerhets, skälighets och rättviseperspektiv.

Det fynd av sällsynta jordartsmetaller som gjordes i Kiruna i början av året 2023 hyllas för att ha potential att bidra till framväxten av grön teknik. Samtidigt skulle en gruva på denna plats klyva ett traditionellt renskötselområde i två separata delar. I uppsatsen tillämpas Politisk utilitarism och Rättvisa som Skälighet för att upptäcka möjliga riktlinjer för huruvida en gruva är tillåten på mark som redan används som renskötselområde. Då teorierna leder till två motsatta slutsatser presenteras ett förslag om att anta nerväxt som en alternativ strategi för att uppnå en grön omställning, vilket gör att beslutsproblemet tar en ny form och möjliggör för teorierna att mötas i sin vägledning.