Datum: 3 juni, 2014 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi FÖA400, 15 hp. Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST,Mälardalens högskola Författare: Oscar Johannesson Joachim Karlsson12 augusti 1991 25 juli 1991 Titel: Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen? Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Kassaflöde, Kassaflödesanalys, Periodiserad redovisning, Direkt kassaflöde, Indirekt Kassaflöde, Kreditgivare, Banklån, Intressentteorin Frågeställning: Hur används kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar medför kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen? Påverkar företagens storlek tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen? Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kassaflödesanalysen tillämpas som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen, samt att klargöra för de fördelar och nackdelar som kassaflödesanalys medför som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen. Vidare syftar studien till att undersöka om företagens storlek påverkar tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen. Metod: Studien använder genomgående en deduktiv metod med ett deskriptivt tillvägagångssätt. En kvalitativ empiriinsamling utförs baserad på 6 intervjuer och det insamlade materialet jämförs sedan med insamlade teori. Slutsats: I studien visade det sig att kassaflödesanalysen främst används som ett komplement till den periodiserade redovisningen. Vidare visade studien på att helheten bedömdes i kassaflödesanalysen och inga specifika nyckeltal kontrollerades. Fördelarna med kassaflödesanalysen ansågs vara att det bidrog till att det lättare gick att utläsa varifrån företagets kassaflöde generats. Vidare ansågs kassaflödesanalysen vara mer lätthanterlig och överskådlig än den periodiserade redovisningen. Kassaflödesanalysen ansågs ha olika inverkan i bankernas kreditbedömningsprocess beroende av företagets storlek och etablering.

Denna studie behandlar förekomsten av resultatstyrning i svenska kommuner. Tidigare forskning visar på att styrning främst tar form av periodiseringar samt att de främsta förklarande faktorerna för förekomsten är ekonomi, politik och tjänstemän. Existerande teori menar på att övergången från kassabaserad redovisning till bokföringsmässiga grunder underlättade resultatstyrning och att det förekommer både i kommuner och företag i Sverige.Undersökningen syftar till att förklara förekomsten av resultatstyrning i kommuner med hjälp av posten “bidrag till statlig infrastruktur”. I analysen ifrågasätts användandet av resultatstyrning, vilka incitament som finns samt hur dess incitament påverkar beslutprocessen.Studien är en dokumentstudie och har genomförts som en kvantitativ analys. Det empiriska materialet har främst samlats in från kommuners årsredovisningar. Flera statistiska analyser genomförs och leder fram till studiens resultat. Resultaten visar på att resultatstyrning förekommer i kommuner och att det främst är kortsiktiga incitament som styr besluten. Tiden som kommuner väljer att periodisera bidragen på beror främst på hur stora beloppen på bidragen som lämnas är samt om kommunen har mottagit stora engångsbelopp i form av till exempel AFA-försäkringar, AFA-premier eller konjunkturstöd från staten de åren eller inte. / This thesis is an analysis of the occurrence of earnings management in Swedish municipalities. Previous theory claims that the change from cash accounting to accrual accounting has made it easier to involve in earnings management actions and that these actions are broadly used in both municipalities and corporate companies. Similar studies proves economy, politics and civil servants to be explanatory for why earnings management takes place in municipalities.We seek to explain this occurrence by using the accounting record contribution to national infrastructure. The aim is to answer what the main incentives are for manipulating the results in municipalities and how these incentives affect the decision making progress.This is mainly a documentary study that focuses on the public financial reports of municipalities. A statistical analysis is performed and conclusions are drawn. We find evidence that earnings management exist in municipalities and that the biggest explaining factor of how the contribution is accounted for depend on the size of the contribution to infrastructure and if the municipality has received any big amounts from the government in form of AFA-insurances, AFA-premier or cyclical support that year or not. This indicates a short-term thinking with high focus on net income. This study is hereafter written in Swedish.

Bakgrund och problem: Det är viktigt att företag tillämpar korrekt intäktsredovisning genom efterföljande avgrundläggande regler och principer enligtgod redovisningssed. Vårdsektorn är utpekad gällande indikationer på bristfällig intäktsredovisning och beskattning där bland annat Skatteverket har granskat företag inom vårdbranschen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns indikationer på felaktig intäktsredovisning inom vårdsektorn. Avgränsningar: Studien avgränsas till att studera samtliga 42 börsbolag inom vårdsektorn på Nasdaq OMX STO, även kallad Stockholmsbörsen, under åren 2008 till 2015. Teori och tidigare forskning: Denna studie har utgångspunkt i Bengtssons forskning. Vidare behandlas intäktsredovisningsom kopplas till periodiserad redovisning. Därefter beaktas forskning och utveckling samt dess utgifter. Ytterligare teorier som behandlas är kassaflödesanalys som kopplas till kassagenerering. Avsnittet beaktar även vinstmanipulering med fokus på Big Bath. Metod: Studien är kvantitativ där beräkningar genomförs utifrån ett flertal årsredovisningar under en åttaårsperiod, longitudinell design. Utformningen i studien är deduktiv där utgångspunkten ärteorier och tidigare forskning. Studiens bortfall innefattar elva företag. Empiri och analys: Empiripresenteras gemensamt med analys där det även ges kort presentation av studiens respektive företag. Analysensfrämsta fokus är på 2015 års kvot. Slutsats: Av studiens 31 undersökta företag inom vårdsektorn på Stockholmsbörsen uppfyller 18 företag Bengtssons teori gällande att kvoten bör förbättras och närma sig kvotvärdet 1 under en längre tidsperiod.De resterande 13 företagen uppfyller däremot inte Bengtssons teori, vilket indikerar på felaktig och subjektiv intäktsredovisning och därmed är fortsatt granskningaktuellav dessa företag. Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är att studera företag under dess hela livstid för att undersöka hur kvoten förhåller sig till 1 samt bakomliggande orsaker, alternativt studera en annan sektor där det finns indikationer på felaktig intäktsredovisning. / Background and problems: It is important that companies apply correct revenue recognition by following the basic rules and principles by Generally Accepted Accounting Principles. The healthcare sector is alleged by regarding indications of inadequate revenue recognition and taxationamong which the Swedish Tax Agency has examined companies in the healthcare industry. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there are indications of incorrect revenue recognition in the healthcare sector. Demarcation: The study is limited to studying all 42 listed companies in the healthcare sector of Nasdaq OMX STO between 2008 and 2015. Theory and previous research: This study is based on Bengtsson's research. Furthermore, revenue recognition is associated with accrued accounting. Subsequentlyresearch and development are taken into consideration as well as their expenses. Further theories that is treated are cash flow analysis that is linked to cash generation. This section also considering earnings management focusing on Big Bath. Method: It is aquantitativestudyand calculations are carried out on the basis of several annual reports for an eight-year period, longitudinal design. The study is designed in a deductive way where the outset is theories and previous research. The disappearance of the study includes eleven companies. Empirical and analysis: Empirical is presented in common with analysis, where there also is a short presentation of each company. The analysis main focus is on the 2015 yearsquota. Conclusion: Of the study's 31 surveyed companies in the healthcare sector on the Stockholm Stock Exchange, 18 companies follows Bengtsson's theory that the quota should be improved and approachthe quota value1 over a longer period. The remaining13 companies does not follow Bengtsson's theory, which indicatesincorrect and subjective revenue recognition and accordingly needs a further inspection. Proposals for further research: Proposals for further research are to study companies throughout their lifetime to investigate how the quota relates to 1 as well as underlying causes, alternatively study another sector where there are indications of incorrect revenue recognition.

Bakgrund/Problemdiskussion: Framtagandet av intäktsstandarden IFRS 15 påbörjades efter ett antal skandaler som visat på en problematik i det traditionella synsättet med att erkänna intäkter. Ett flertal debatter har uppkommit i hur den nya omfattande intäktsstandarden kommer ge effekt i redovisningen. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för varför intäktsströmmar påverkas respektive inte påverkas i och med övergången till IFRS 15. Metod: Vi har med utgångspunkt från en kvantitativ forskningsansats samlat in det empiriska materialet för denna studie. Detta har gjorts genom att främst utgå från data som finns i bolagens årsredovisningar 2017. För vissa bolag har även bokslutskommunikén 2017 använts som komplement för årsredovisningarna. Bolag som studerades var samtliga Large Cap bolag på Nasdaq Nordic STO.   Empiri: Av totalt 95 bolag visade 19 bolag att de fick en kvantifierbar effekt av den nya intäktsstandarden. 75 bolag redovisade att de inte skulle få någon kvantifierbar effekt av den nya intäktsstandarden, medan 1 bolag blev bortfall för studien. Slutsatser: Den nya intäktsstandarden har inneburit att bolagen behövt iaktta ett fokus på kontroll vilket bestämmer tidpunkten för intäktsredovisningen. I denna studie går det inte att avgöra ifall specifika intäktsströmmars karaktärer varit grunden till den kvantifierbara effekten som IFRS 15 givit, utan detta har snarare bestämts av det fördelade transaktionspriset på prestationsåtaganden vilket satt kontraktets värde. / Background: The development of a new revenue recognition standard IFRS 15, began after a number of scandals that showed problems with the traditional approach of recognizing revenues. The comprehensive revenue standard has arisen many discussions of how the standard will impact the accounting of enterprises.    Purpose: The purpose of this study is to understand why revenue streams gets affected and not gets affected of the transition to IFRS 15.    Method: The data for this study has been collected, through a quantitative research. The data has mainly been collected from the company´s annual reports 2017. The Q4 reports for 2017 has for some companies been used as a complement to the annual report. The study contained all Large Cap companies listed at Nasdaq Nordic STO.   Results: Of a total of 95 companies, 19 companies showed that they had a quantifiable effect of the new revenue standard. 75 companies reported that they would not have a quantifiable effect of the new standard, while one company was a loss for this study.   Conclusions: The new revenue standard has meant that companies need to observe a focus on control, which determines the timing of the revenue recognition. In this study, it is not possible to assess whether the characteristics of specific revenue streams have been the basis of the quantifiable effect that IFRS 15 has given, but this has rather been determined by the distributed transaction price on performance commitments, which set the value of the contract.