Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samspelet mellan föräldrar avspeglas i samspelet mellan föräldrar och barn, utifrån ett intersubjektivt perspektiv. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie, med ett begränsat urval, för att pröva tillämpningen av intersubjektivitet som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fem familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta utgångspunkter för fortsatt forskning på området. En slutsats som dras är att samspelet avspeglas genom att hög grad av delad uppmärksamhet, intentionalitet och synkronicitet i föräldrardyaden har starkt samband med detsamma i föräldra/barn-triaden, vilket kan anses vara användbar kunskap inom familjerådgivande och föräldrastödjande verksamheter.

I denna uppsats undersöks levnadsstandarden på Anna Geijers barnhem i Uppsala mellan åren 1876 och 1895. Syftet är att genom en mikrohistorisk skildring och en ekonomisk analys belysa en liten del av Sveriges sociala historia. Det huvudsakliga källmaterialet är stiftelsen Anna Geijers barnhems arkiv som finns bevarat på Uppsala landsarkiv. Undersökningens frågeställning är denna: Hur god kan man säga att omsorgen var på Anna Geijers barnhem i förhållande till levnadsstandarden i samhället i övrigt mellan åren 1876 och 1895? Frågeställningen besvaras med en jämförelse av de utgifter som barnhemmet hade som användes för omsorg, den genomsnittliga bidragsnivån och medelinkomsten i Uppsala. Uppsatsen finner att barnen på barnhemmet hade det generellt bättre än bidragstagarna i staden men sämre än löntagarna.

Djurhandel, tjuvjakt och smuggling av vilda djur är idag ett allvarligt problem. Djur berövas sin frihet eller sitt liv, samtidigt som människor köper hem souvenirer från semestern utan att veta vad som egentligen pågår. Välgörenhetsorganisationer arbetar aktivt för att belysa problemen och hjälpa djuren. Deras arbete kräver bl.a. bidrag och månadsgivare för att kunna genomföras. För att nå ut med budskapet att hjälp behövs och för att visa effekten av välgörenhetsorganisationernas arbete är det viktigt med marknadsföring som når fram till mottagarna. Gärdström och Lundberg (2016) tog i en studie fram tre teman som marknadsföring för välgörenhetsorganisationer kan sorteras efter: effekt, behov respektive metafor. Tema effekt lyfter den positiva effekten av tidigare bidrag, tema behov visar att hjälp behövs och tema metafor används för att skapa en tankeställare hos mottagaren genom att framställa budskapet med metaforer som ett pussel. Studiens resultat visade att en varierad marknadsföring där alla teman används anses mest effektivt för att påverka mottagaren. Denna kandidatuppsats är en vidare undersökning av Gärdström och Lundbergs (2016) studie. Tre nya affischer tas fram baserade på författarnas tolkning av vardera tema för att marknadsföra en fiktiv välgörenhetsorganisation med fokus på djur. Syftet är att undersöka hur designelement tydliggör vardera affisch och påverkar mottagarens engagemang, samt om en av de tre affischerna kan anses fungera bättre i syfte att öka viljan att vara månadsgivare till organisationen. Den fiktiva välgörenhetsorganisationen togs fram i en förstudie. Med hjälp av två fokusgrupper valdes tre designförslag ut för att vidareutvecklas till tre färdiga affischer baserade på varsitt tema. Genom kvalitativa intervjuer värderades affischerna och resultatet visade att designelementen hade olika påverkan på mottagaren beroende på vilket tema författarna baserat affischen på. Affischen baserad på tema behov var den som fick flest personer att vilja vara månadsgivare.

The aim with this thesis work is to examine a supplement building that fulfils the requirement forthe Boverket subsidy stöd för hyresbostäder och bostäder för studerande (2020). A proposal ofthe design of the supplement building on top of the already existing building in Flogsta, Uppsalais created and a profitability analysis for Uppsalahem is made.The three issues examined in the project are: How should this supplement building optimally be designed to meet the demands fromUppsalahem, the subsidy and Swedish building regulations? Is it estimated profitable to fulfil the increased energy requirement in the subsidy? Is it assessed profitable for Uppsalahem to go through with the project? The Supplement building is designed after the recommendations from Swedish Buildingregulations and Suitable International Standards, the ultimate floor plan resulted in 27apartments for students with 18 studio apartments, 1 two-room apartment and 8 three-roomapartments. The energy use calculations proved that the increased energy requirements could not bereached for the project and an increased subsidy could not be obtained. The profitability analysis resulted in an approved profit margin for the project. The subsidywithout the energy bonus resulted in a total subsidy of 11,2 million kr and a profit of 4,8 %.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares föreställningar om skamkänslor hos kunder på ekonomiskt bistånd. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem socialsekreterare. Intervjuerna analyserades med hjälp av teorier om stigma och skam, stämplingsteori samt intersektionalitet- och genusteori. Resultatet visade att skamkänslor upplevdes ta sig uttryck genom alltifrån kroppsspråk, muntligt yttrande till att kunden uteblir från möten. När det kom till hur skamkänslor påverkade samarbetet mellan socialsekreterare och kund, upplevde informanterna att det fanns flera faktorer som kunde påverka det, både i samband med och utöver skamkänslor, exempelvis individuella förutsättningar. Huruvida kundens kategoritillhörigheter upplevdes vara relaterade till skamkänslorna, varierade mellan informanterna. Avslutningsvis diskuterade informanterna hur kundens skamkänslor kunde minska på individ-, grupp- och samhällsnivå. Till exempel att kunden fick möjligheten att använda sig av e-ansökningar. Socialsekreterarnas roll blev också viktig gällande att informera om hur arbetet gick till både med kunden och ute i samhället. Olika stödinsatser nära kopplade till ekonomiskt bistånd upplevdes också vara i ett behov av att rustas upp för att förbereda individerna för arbetsmarknaden, exempelvis svenska för invandrare (SFI). Samhället upplevdes också behöva bli bättre på att släppa in stigmatiserade individer med psykisk ohälsa, missbruk och språksvårigheter på arbetsmarknaden. Vår slutsats utifrån intervjuerna var att skamkänslor upplevdes finnas hos en majoritet av kunderna. Det kunde uttryckas både fysiskt och muntligt i kundmöten och ha en positiv påverkan på hur fort kunden tog sig från ekonomiskt bistånd samt att kategoritillhörigheter inte var avgörande för individens skamkänslor, enligt informanterna. / The purpose of this study was to examine feelings of shame linked to social assistance based on the perceptions of social workers. To examine said purpose, a qualitative method was chosen by interviewing five social workers. The interviews were analyzed using theories about stigma and shame, labeling theory, intersectionality- and gender theory. The result showed that feelings of shame could be expressed through body language, verbal expressions and the customer not coming. There were several factors that could affect the cooperation between the social worker, with and excluding feelings of shame, for example individual circumstances. How the customers' characteristics were connected to feelings of shame, varied between the informants. Lastly, the informants discussed how customers' feelings of shame could lessen on an individual-, group and societal level, for example that the customer had the option to electronically apply for financial aid. The social worker’s role was important when informing how they work with the customer and out in the public. Different support instances connected to social assistance were perceived to be in need of rehabilitation to prepare the individuals for the labor market, for example through Swedish for immigrants. Society needed to improve on letting in stigmatized individuals with mental illnesses, addiction and language difficulties on the labor market. In conclusion: feelings of shame were perceived to exist in most customers, both physically, verbally and could positively affect how quickly they left social assistance. The customers' characteristics were not definitive for the individual’s feelings of shame, according to the informants.

Detta är en sociolingvistisk studie som genom diskursanalys har kartlagt deiktisk närhet i Instagraminlägg, publicerade på fyra politikers Instagramsidor under december månad år 2021 och januari månad år 2022. Även benämning av skatter och bidrag har undersökts i studien, samt vilka samhällsgrupper som påverkas av budskapen i inläggen. Politikerna som igår i studien är Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Mikael Damberg samt Moderaternas Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. Inläggen som undersökts för att besvara frågeställningarna och bekräfta eller dementera studiens hypotes, Moderater vill sänka skatten för de som jobbar och Socialdemokrater vill höja bidragen för de mest utsatta i samhället, handlar om bidrag och skatter. Totalt ligger 12 inlägg från socialdemokratiska politiker och 15 inlägg från moderata politiker till grund för studien. Resultatet visar att de socialdemokratiska politikerna skriver om sjuk- och aktivitetsersättning, garantitillägg, funkisskatt, skatt, ersättningar, stödåtgärder och föräldrapenning. De som påverkas är sjukskrivna, människor med funktionsnedsättning, egenföretagare, de som arbetar inom kultur och idrott samt pensionärer. De som tilltalas är du som kan arbeta och du som kan komma att bli sjuk. De som omtalas är de som har sjuk - och aktivitetsersättning, de som har det allra sämst, de sjukskrivna, människor med funktionsnedsättning och pensionärer som har det sämst ställt. De moderata politikerna skriver om elskatten, bidrag, skatt, jobbskatteavdraget, evenemangsstöd och generella krisstöd. Här påverkas och tilltalas du som sparar, påverkas och omtalas gör företagare, de som äger sitt boende och aktörer inom evenemang- och kultursektorn. Med analysen till grund kan hypotesen bekräftas. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

Energy efficiency is an important economical and environmental issue in a majority of theEuropean countries. Shortcoming to curb the increasing energy consumption can beconsidered a failure of sustainability with regards to the common goal amongst the memberstates of EU of reducing the total energy consumption in Europe by 27% by 2030. With theongoing inflation rates reaching an average of 44.3% for electricity, this study sheds light tothe real estate industry's demand for a subsidy and the desirable conditions of such in order toaccelerate the transition to an energy-efficient property-portfolio. Through the use of aquestionnaire that was sent out to 62 property owners, this thesis provides insight into whatcharacteristics and resources that are most sought after from a subsidy, by the propertyowners. The results indicate a negative response to the interest in the attainment of greenbuilding certificates such as BREEAM and LEED. but with clear ambitions to minimise costsand energy usage. A demand for a subsidy is clearly at hand, with financial aid in the form ofgrants being the most sought after by the private sector which is discussed to be in alignmentwith expectations, and should therefore be considered with prudence. The sought aftercharacteristics regarding framework, stipulations, and form of communication is alsodiscussed. / Energieffektivitet är en viktig ekonomisk och miljömässig fråga i flera av de europeiskaländerna. Fortgående misslyckanden med att bromsa den ökade energikonsumtionen kananses vara ett hållbarhets misslyckande sett till den gemensamma målsättningen att minskaden totala energikonsumtionen i Europa med 27% fram till år 2030. Med ständigt stigandeinflationen vars genomsnitt uppgår till 44,3% för elektricitet syftar denna studie till attundersöka fastighetsbranschens efterfrågan av ett stöd samt de önskvärda egenskaper ettsådant bidrag behöver ha för att accelerera omställningen till ett energieffektivarefastighetsbestånd. Genom användandet av en enkätundersökning som skickades ut till 62fastighetsägare, avser den här avhandlingen att bidra med insikt kring ett stöds egenskaperoch resurser ur fastighetsägarens perspektiv. Resultatet indikerar en negativ respons gällandeintresset för att erhålla miljöcertifieringar så som BREEAM och LEED men en positivinställning till att minska sina kostnader och energianvändning. Behovet av ett nytt stödutöver de incitament som finns tillgängliga i dagsläget är tydligt. Resultatet indikerar att ettfinansiellt stöd i form av bidrag till investeringskostnaden för energieffektivisering åtgärdenär det som efterfrågas mest av fastighetsägare inom den privata sektorn. Slutligen diskuterasäven de efterfrågade egenskaperna gällande regelverk, villkor, och kommunikation avbidraget.

This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs. The conclusion this study shows is that, there is a lack of knowledge of those from the municipality responsible for supporting sport clubs.

Syftet med denna studie är att analysera de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest, för att se om det föreligger återkommande mönster, normativa könsstereotyper och hur makt uttrycks i tävlingen. Genom multimodala analyser av dessa bidrag med fokus på kön och makt, kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur ser den multimodala gestaltningen ut inom de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest? Samt: Hur representeras kvinnor respektive män i de olika bidragen? Som material för analyserna har Youtube-klipp på samtliga bidrag använts, där det multimediala har analyserats genom multimodala analyser. Efter dessa analyser blir sammanfattningen att det finns återkommande mönster och könsstereotyper inom ESC, där männen ofta tilldelas makt medan kvinnor i stället är den mer försumbara. Dessa mönster och stereotyper ser vi inte givetvis vid första inblicken av ett bidrag, utan genom att göra djupare multimodala analyser. / The primary aim of this study is to examine and analyze how different media (multimedia or mixed media) in the Eurovision Song Contest work togheter when combined. The expectation is to see if there are reocurring themes and patterns in the representation of the Nordic countries in the ESC with a main focus on gender bias and authority. Four different winning entries from the Eurovision Song Contest performed by the Nordic countries have been chosen and analyzed. The thesis in this essay is that there are patterns in the representation of different countries in the ESC, and that there also may occur stereotypical gender bias. Therefore the key questions have been the following: What does the multimodal impersonation of the latest four Nordic winners in the ESC look like? And: What does the representation of men and women look like? Youtube-videos have been used as material to analyse these performances by doing multimodal analyses. This study indicates that there are occuring gender bias and stereotypes in the ESC, and also reoccuring patterns in the representation of the Nordic countries as a geographical area. We can not see this by the first glimpse, but through deeper multiodal analyses.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur individer med funktionsnedsättning skapar sin förmågodeprivation, ”capability deprivation”, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. Förmågodeprivation innebär att människan upplever brist på friheter och rättigheter för att använda sina förmågor till att nå sina personliga mål. Dessa mål kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktär och kan betyda en utveckling hos individen som denne värderar högt. När förmågodeprivation uppstår likställs den med fattigdom. Denna uppsats är teoretiskt inriktad då den byggs på förmågoperspektiv, ”capability approach”, som är ett teoretiskt ramverk som används bland annat för att bedöma individens möjlighet till utveckling. Tidigare forskning som hänvisas här har som huvudfokus individens förmågor i förhållande till sin omgivning vilket anses som relevant till studieområdet. En egen analysmodell för att tolka empirin, det vill säga det insamlade materialet, har utvecklats med hjälp av den teoretiska ramen och tidigare forskningen. Analysmodellen tar hänsyn till strukturella, sociala och individuella faktorer vilka har delats in i mikro-, mellan- respektive makronivå. Dessa i sin tur utgör informationsbasen för att analysera det insamlade materialet och kan tala om huruvida människor med funktionsnedsättning upplever förmogodeprivation i de olika nivåerna. Empirin har samlats med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med personer med fysisk funktionsnedsättning som bor i Stockholm. Resultaten tyder på att målgruppen kan uppleva förmågodeprivation huvudsakligen på grund av strukturella och sociala faktorer som utgör mellan- och makronivån, vilket i sin tur påverkar funktionsnedsatta även inom mikronivån. / The purpose of this paper is to illustrate how individuals with disabilities construct their capability deprivation in relation to the opportunities for development created by structural and personal factors. Capability deprivation means that people perceive a lack of freedoms and rights to use their talents to achieve their personal goals. These goals may be of economic, social and cultural nature and may involve the development of the individual that he or she values high. When capability deprivation occurs it is equated with poverty. This paper has a theoretically orientation since is based on the Capability approach which is a framework that is used, among other things, to assess the individual's opportunity for development. The previous researches cited in this paper have as their main focus the capabilities of the individual in relation to their environment, which is considered relevant to the study area. An analytical model to interpret the empirical data has been developed with the help of the theoretical framework and previous research. This analytical model takes into account the structural, social and individual factors which have been divided into micro, medium and macro level. These in its turn form the information base for analyzing the collected material and can tell us whether people with disabilities experience deprivation of their capabilities in the different levels. Empirical data were collected using qualitative methods like interviews with people with physical disabilities living in Stockholm. The results suggest that the target grupp can experience capability deprivation mainly due to structural and social factors that account for midel- and macro-level, which in its turn affects people with disabilitiesalso in the micro-level.