• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

“Man måste visa hänsyn även om man inte tycker om dem” : vargfrågan i glesbygden

Elovsson, Elinor January 2011 (has links)
Vargen fridlystes 1966 och var i det närmaste utrotad i Sverige. Vargens återetablering är ett känsligt ämne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, där licensjakten var en viktig fråga. Även i den senaste debatten när det kommer till vargfrågan, handlar det om licensjakten på varg. Denna debatt delar Sverige i två läger. Europeiska Unionen har kritiserat Sveriges rovdjurspolitik, särskilt när det kommer till vargfrågan.Sverige har nu två år i rad genomfört licensjakt på varg, år 2010 och 2011. Syftet med denna uppsats i statsvetenskap är att med hjälp av debatten om licensjakten på vargen i Sverige, med fokus på EU's kritik, kort undersöka orsakerna till den konflikt som uppstått mellan människa och rovdjur men även mellan Sveriges regering och EU. Detta skall även jämföras med Lipset & Rokkans teori om konfliktstrukturer, för att se vart dessa konflikter passar in. Uppsatsen kommer även att använda sig av intervjuer för att undersöka Sveriges försvar av policyn om licensjakten. Intervjupersonerna är hämtade från en glesbygdskommun, och från berörda klasser i frågan. Uppsatsen börjar med en översikt av vargen som rovdjur, över det utvalda undersökningsområdet, samt kring konflikt historiken. I undersökningsavsnittet framkommer resultatet av de intervjuer som gjorts. Det framkommer i undersökningen att konflikterna är delade utefter tre axlar i Lipset & Rokkans modell. Vad som ligger bakom dessa konflikter är i grund och botten en misstro mellan sidorna i konflikten. När det kommer till licensjakten så är den ett första steg i att skapa acceptans för vargen i våra skogar, men det finns definitivt utrymme för en kompromiss.
2

Rödluvan och Vargen

Cruz Linde, Imelda January 2021 (has links)
RÖDLUVAN OCH VARGEN en novell och artistbook. Jag bifogar manuskriptet men även dokumentation. Boken är handbunden. Om- slaget består utav min akvarellmålning, pressad på läder. Boken är varvad med fotografier och illustrationer, tryckt på semitransperant papper. Texten är tryckt på indiskt, handpressat akvarellpapper och jag har även valt att måla direkt i boken på vissa ställen där det föll mig in...  Likt ett drömtillstånd speglar de olika arketyperna i berättelsen varandra. Rödluvan, Mormor, Vargen, Jägaren och den frånvarande modern är olika aspekter inom ett och samma själv. Rollerna är sammanblandade och flytande. Vem är offer? Vem är förövare? Jag har skrivit berättelsen med den intentionen och arbetat fram en bok på samma sätt som jag skulpterar eller komponerar musik på. Berättelsen är inte linjär utan mångdimensionell, likt en skulptur. Jag kan vända och vrida på den och få syn på olika betydelser, for- mer eller formuleringar. Jag använde skrivandet som en metod att tömma ut mig på, tömma ut allt mörkt och förbjudet som lurar i skuggorna av mitt jag. Allt sådant jag vill glömma, gömma, tränga bort eller skäms för. Berättelsen om Rödluvan och Vargen är ock- så ett försök till att tänja på gränserna för hur en bok bör vara strukturerad, och röra mig någonstans bortom olika uppdelningar vi människor annars gärna gör naturligt. Rödluvans verklighet påminner mer om en psykos, eller ett drömtillstånd. Jägaren får repre- sentera det jordade, det som ligger nära något som kanske är läsarens verklighet, ett slags nu. Kanske är det Jägaren själv som skrivit hela berättelsen? Det finns en komplexitet och en paradox med att göra djupgående, psykologiska processer, ju närmare man kommer sanningen om sig själv, sina drifter, sin önskan, sin vilja, sina dolda agendor och känslor, desto svårare blir det att urskilja - död från liv, sant från falskt, rätt från fel, förövare från offer, äckligt från vackert, känsla från tanke, den egna kroppen från omgivningen, jaget från jaget osv osv. Jag ville illustrera detta på många vis kaotiska tillstånd och varande. En grumlig mellanvärld, där jaget smälter samman med sin omgivning, med sina fantasier, med då-tid och en oro inför framtiden. Jag ville porträttera något kladdigt mellan människor, något gränslöst och hur det känns att leva i detta tillstånd. Jag har lärt mig att jag bär på känslor och metoder att hantera dessa på som på många vis gör mig sjuk. Vi ser överenskommelser, myter, normer och språk men är dessa snarare murar, eller barri- ärer mellan vad som sägs och vad som verkligen pågår? Där något kärlekslöst och giftigt kan glida in, under en mantel av godhet och medkänsla, ett självebdrägeri där jag i grunden är min största fiende. På vilket annat mer verklighetstroget vis kunde jag illustrera detta skrämmande fenomen på om inte igenom en saga.  / Imelda
3

I funktionalismens spår : Om ett 60–talskvarter i Visby

Mavian, Malin January 2015 (has links)
Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka omständigheter som låg till grund för, och kan ha påverkat tillkomsten av Kvarteret Vargen i Visby. Ett kvarter som fullständigt bryter av från all annan arkitektur på hela Gotland. Trots att det har ett formspråk som inte går att finna någon annanstans på ön, är det ändå inte så många som lägger märke till det. Undersökningens utgångspunkt har varit att först skapa en bild kring uppkomsten av kvarteret genom intervju med arkitekt Per Erik Nilsson, vars berättelser sedan har lett vidare till gamla maskinskrivna brev, ritningar, bygglovsanteckningar och svartvita foton i arkiv. Därefter har materialet satts i relation till vilka värderingar som rådde i Sverige och på Gotland vid den här tiden, för att se i vilket sammanhang kvarteret byggdes. Arkitekten som då bodde i Stockholm, kom till Visby för att studera åkermarken som skulle bebyggas knappt en kilometer utanför den medeltida stadskärnan. Istället för att ge beställarna det de först hade önskemål om, gjorde han upp planer för ett bostadsområde som var fyra gånger så stort. Förslaget accepterades utan betänketid och stadsplanen fick ge vika för det nya kvarteret som skulle byggas för både fattiga och rika, ensamstående och flerbarnsfamiljer, i en tid då bostadsbristen var stor men framtidstron ljus. Kvarteret Vargens formspråk passades in mellan de stora fortifikationsbyggnaderna i norr och de små egnahemidyllerna i söder samtidigt som bygget skulle underlättade bostadsbrist och öka livskvalitet. Resultatet blev ett kvarter i funktionalistisk anda spetsat med dekorativa element och lokala material, för funktion och trivsel. Tecknen pekar på att det största skälet till varför kvarteret Vargen ser ut som det gör, är för att bostadsbristen inte tillät beställarna att vara kräsna. Arkitekten fick mer eller mindre fria händer att utforma bostäderna efter eget huvud, bara han kunde förse Visby med fler bostäder.

Page generated in 0.0584 seconds