Urbanization and the flight of the creative class drains the countryside when it comes to creativity and talent. Especially the young leave sleepy societies. Richard Florida claims that the city attracts the creative class and enables for economic growth to flourish. Robert Putnam adds to the picture by saying social capital might be equally effective as nourishment for growth. In Uddebo, a rural village in the south of Sweden one combines the two creating a vivid society where creativity flies high and ideas fertilize each other’s. Whilst saving an old house from decaying the enthusiastic economic association called Gula Huset combines arts, culture, work, games and society in a creative project denying all standards. By working in a way that has similarities to cultural planning they make the most of their village. As the demographics change to the better more and more functions are built into the society.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka en stads profilering och hur den anknyter till platsmarknadsföring. Uppsatsens problemformulering bygger på kunskapsöversikten som beskriver en allt större användning av platsmarknadsföring bland städer för att synas på en internationell marknad. Kritiska synpunkter mot platsmarknadsföring är att städers konkurrens med varandra skapar likartade målsättningar och lösningar bland städer som går ut på att vara ledande inom utpekade områden samt vara en stad med stor attraktionskraft för turister, invånare och företag. Detta kan ske med byggnader eller event för att skapa en unik igenkänningsfaktor. En målgrupp som platsmarknadsföringen riktar sig mot är den kreativa klassen, bestående av personer som anses drivande och innovativa. Dessa personer anses dras till spännande platser och universitetsstäder vilket påverkar utformningen av städer och hur städer väljer att framhäva sig själva. Även om platsmarknadsföring är kritiserad för att arbeta mot att endast attrahera enstaka grupper anser föreståndarna för platsmarknadsföring att det är ett verktyg som syftar till att förbättra för medborgare och externa grupper. Studien genomförs genom att undersöka hur Textile Fashion Center i Borås utgör en del av stadens profilering samt vilken profil som lyfts fram av Borås och fastighetsägaren för Textile Fashion Center. Fallet studeras genom främst en innehållsanalys av Borås planeringsdokument med koppling till platsen samt översiktsplaner och fastighetsägarens bok om stadsomvandlingen av Textile Fashion Center. För att få ett bredare perspektiv och djupare förankring av innehållsanalysen kompletterades innehållsanalysen med en platsobservation. Ur platsobservationen framgick att det fanns flera kopplingar till det textila kulturarvet som framhävdes, exempelvis byggnaden där textilproduktionen i den har haft en betydande faktor för Borås tillväxt. Av studien framkommer att Borås profilering fortfarande fokuserar på textil men syftet är att gå från nedgången industristad till modern och innovativ designstad. Därav använder Borås sig mycket av deras kulturarv som textilstad och romantiserar bilden av de industriella byggnaderna och Viskan. Det industriella kulturarvet lyfts fram i platsmarknadsföringen och tillskrivs positiva värden för att skapa legitimitet för den nya ’textilstaden’. Fortsättningsvis kan det diskuteras om det som marknadsförs gör staden mer unik. Borås Textilhögskola som är med i verksamhetsklustret Textile Fashion Center och forskningen som bedrivs på platsen är verksamheter som går in i den valda profileringen för att blir mer kända och ledande inom textil i Sverige för att skapa sig ett varumärke. Studien pekar på att det som fanns med i visionen för att skapa den attraktiva, spännande och innovativa plats som önskas kan kopplas till dagens stadsbyggnadsideal med funktionsblandning, skapa starkare sammanlänkning mellan stadsdelar, främja för möten för att skapa en ’levande’ stad. För framtida forskning kan denna studie fördjupas och utvecklas på flera sätt. Rörelsemönstret på platsen kan studeras ytterligare för att tydligare urskilja vad det är som lockar flest besökare samt vilka som vistas på platsen, om det är besökare eller främst personer som arbetar eller studerar i området. Vidare kan det vara av intresse att studera användarnas uppfattning av platsen och om de märker av kulturarvet som framhävs. Att studera djupare hur Borås försöker höja sin status i förhållande till närliggande städer kan ge insikt om hur globalisering påverkar mellanstora städer. Men det kanske viktigaste syftet med platsmarknadsföringen är att synas, och det vore därför relevant att studera hur utomstående uppfattar Borås.

I denna studie undersöks hållbar turism utifrån tre olika perspektiv: nationellt policy-perspektiv, kommunala strategier och företagsperspektiv. Syftet med undersökningen är att se vad hållbar turism innebär utifrån dessa nivåer, och vad för likheter och skillnader det finns mellan perspektiven. Materialet består av en dokumentanalys samt intervjuer med en representant för Haparanda kommun och en lokal turistföretagare. Resultaten utifrån nationell nivå visar på en bred attityd kring regional utveckling där samarbete, samverkan och utbildning kan leda till hållbar turism. Liknande visades på kommunal nivå där man såg att nivåerna var samstämmiga. Samarbetet med organisationen Heart of Lapland som arbetar med platsutveckling och marknadsföring sågs som grunden för att kunna bedriva hållbar turismutveckling framåt. Utifrån den lokala nivån identifierades naturen, närmiljön och hjärtat för verksamheten som byggstenar för turismen men där även utmaningar och skillnader fanns. Mycket av det som skiljer sig åt mot nationell nivå handlar om förutsättningarna och möjligheterna som lokal turistföretagare har.

Migration vars bakomliggande drivkrafter härrör till immateriella värden och livskvalitet snarare än ekonomi eller arbete har blivit allt mer uppmärksammat av forskare det senaste decenniet. Fenomenet kallas emellertid livsstilsmigration och förutspås bli allt vanligare till följd av den pågående coronapandemin, inte minst i termer av förändrade samhällsstrukturer, personliga (om)värderingar och digital utveckling. Att det finns starka kopplingar mellan denna form av migration och flytt till landsbygd innebär potentiella möjligheter avfolkade landsbygder. I syfte att attrahera invånare till landsbygdssamhällen har det blivit allt vanligare med inflyttarprojekt på gräsrotsnivå. Ett sådant projekt bedrivs just nu i Kaxås där en fallstudie genomfördes för att undersöka vad som gör platsen attraktiv samt på vilka sätt Projekt Kaxås skapat förutsättningar för inflyttning. Resultatet visar att det finns flera dimensioner i vad som gör Kaxås till en attraktiv plats. De praktiska förutsättningarna gjorde flytten möjlig men det var samtidigt de sociala dimensionerna och känslan för platsen som var avgörande för flyttbeslutet. Studien bidrar med kunskap om platsutveckling på gräsrotsnivå och djupare förståelse för platsens betydelse för den livsstilsmigration som sker inom Sverige och till norra, perifera landsbygdsområden. En slutsats från studien indikerar också att värdskap, som traditionellt förknippats med besöksnäring och turismforskning, också har en plats inom landsbygdsutveckling när det kommer till att attrahera invånare. / <p>2021-06-09</p>

As in many other western countries, urbanization and globalization has had an impact on the labor market in many rural areas in Sweden, which has led to lost job opportunities and decreased population. In recent years there has been a new wave of industrialisation establishments in the northern parts of Sweden which are now creating thousands of jobs. In this study the company Northvolt in Skellefteå and H2 Green Steel in Boden municipalities are studied. This “re- industrialisation of Norrland” is considered a welcomed focus shift to the northern part of Sweden but it is also creating complex requirements of competence since there is not any large unemployment in these areas. The purpose of the study is to investigate how the private and public sectors work together to meet these needs, with a starting point in sustainable societal development. The study involved semi-structured interviews, two from the industries and three from the municipal organizations. A thematic analysis was used to analyze the result. The results show that the requirement of competence in these organizations are very extensive. The actors work with a wide range of questions, including education, housing, place branding and employer branding, to name a few. Partnership with many and different actors in the society enables the requirement of competence, but the issue is complex and requires in turn a very good partnership at all levels of the society, not just between the industries and municipalities in the study.

The purpose of this research was to investigate place development and the role of heritage in Västra Götaland, partially through the case of the destination island of Åstol. An overarching area of interest was how regional development and heritage may intertwine. First, the region’s development strategy was analyzed in relation to a regional developer’s understanding of heritage as synonymous with the sustainable reuse of buildings and places. The second analytical chapter dealt with the region’s place development method. Place development is about cross-sectororal collaboration, where heritage is one of many resources that are to be reused innovatively. The last analytical chapter highlighted Åstol. Heritage is an ongoing development goal in Åstol’s strategy plan. Nature has shaped the island’s heritage, the locals and its identity of today. Branding as a calm, historical fishing community is useful for Åstol, as it gives the place both unique and universal characteristics in a Bohuslän west coast environment.

Denna fallstudie i Helsingborg har genomförts med en kvalitativ metod där det gjorts sex intervjuer med både fastighetsägare, samverkansorganisationen och butiksägare för att få en bild från flera perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fastighetsägare arbetar med att fortsätta hålla Helsingborgs stadskärnan attraktiv med hänsyn till hotet från e-handel och externa handelsplatser. Samt vilka effekter dessa faktorer har på vakansnivåer och hyresnivåer. I studien presenterar vi teorier kring utbud, efterfrågan, platsmarknadsföring, platsutveckling och hyror. Resultatet i studien visar den huvudsakliga strategin är för att möta hotet från e-handel och externhandel och hur strategin ser ut för att utveckla värdet på en plats. Vakansgraden speglar hur attraktiv en stadskärna är, det är viktigt att platsen erbjuder något unikt som andra handelsplatser har svårt att efterlikna. För att utveckla en attraktiv stadskärna behöver alla aktörer arbeta tillsammans, vilket är Citysamverkans huvudsakliga mål. Fastighetsägare har också en stor roll i hur området utvecklas eftersom det är de som väljer vilka verksamheter som placeras i ett område. I studien kommer det fram att samverkan är en stor faktor för att behålla och utveckla värdet av en plats. / This case study in Helsingborg, Sweden is done with a qualitative method where six interviewers were made with both property owner, cooperative organization and shop owners to get the picture from several perspectives. The purpose of the study is to investigate how property owners work to keep the city centre of Helsingborg attractive in contest of the threat from e-commerce and shopping centres, as well as the effects it has on vacancy and rental levels. I this paper we present theories of supply, demand, place marketing, place development and rents. The results of the study show that the main strategy to meet the threat from e-commerce and external commerce and how the strategy is to develop the value of a location. The vacancy rate reflects how attractive the city centre is, which makes it important for the locations to possess something unique that other commercial locations have a hard time to mimic. To develop an attractive city centre, every stakeholder must work together, which is something that the cooperative organization strives for. The property owners also have a major role in how the area is being developed since they are the ones who decides what businesses is placed in an area. The result of the study is that the cooperative organization is a big factor in maintaining and developing the value of a location.

Sergels torg in Stockholm, Sweden, and the surrounding areas have possibly negative associations in the minds of individuals. To then influence and change a negative mindset related to a place can be a difficult task for real estate managers. This thesis report has studied whether place marketing and nudging could and has been applied by two large real estate owners regarding the ongoing place development of Sergels torg. Since certain similarities between place marketing and nudging has been determined, the problem within the report has been concluded to how the two concepts can relate. Therefore, the aim of the report has been to examine if place marketing can be gradated when combining theory behind nudging. Place marketing and nudging have not previously been studied as integrated concepts, resulting in the formulation of new aspects around these. In this study, the strategic market planning process as a theoretical model has been used to define the term place marketing. It has been used by means of deduction to investigate how it could be used in place development and how this model could contribute to an individual’s changed mindset to places. Another model has been used in the study to define which management control measures are included in nudging. Nudging, as a term, was named in 2008 and aims to nudge individuals in a desirable direction in which they otherwise would not have taken, without including incentives nor restrictions. This study has consisted of interviews with experienced professionals from two real estate owners involved in the development of Sergels torg. The conclusion that has been drawn from the interview study is that the respondents have been familiar with and in general used place marketing when developing the area surrounding Sergels torg. On the other hand, it was less than half of the respondents who were familiar with the concept of nudging, despite this, they have to a certain extent used some of the management control measures falling within the scope of nudging. By analyzing the thesis’ empirics and theory it has been concluded that if nudging is implemented in place marketing, several advantages can be drawn, such as increasing turnouts at places and a positive outlook in individuals. Thus, making it possible to increase the social and monetary sustainability in urban development.  Concluding, there are challenges regarding combining the two concepts place marketing and nudging. The challenge could briefly be described as how it previously has been defined and which interventions go under a nudge. Finally, the thesis presents a suggestion of a recommendation on how to implement nudging in the strategic market planning process. / Området kring Sergels torg i Stockholm, Sverige, är möjligtvis en plats med en negativ klang i människors medvetande. Att försöka påverka och förändra en negativ inställning till en plats kan emellertid vara svårt för fastighetsägare. Denna uppsats har studerat hur platsmarknadsföring och nudging kan och har använts av två stora fastighetsägare vid utvecklingen av Sergels torg. Då vissa likheter mellan platsmarknadsföring och nudging kunnat urskiljas har problemet i uppsatsen definierats till hur de två begreppen kan relateras till varandra. Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka om platsmarknadsföring kan nyanseras genom att kombinera teori bakom nudging. Platsmarknadsföring och nudging har tidigare inte studerats som begrepp tillsammans, vilket gör att denna studie belyser nya aspekter kring dessa. I studien har den strategiska marknadsplaneringsprocessen tillämpats som teoretisk modell inom platsmarknadsföring för att definiera begreppet. Den har genom härledning använts för att undersöka hur den kan användas vid platsutveckling och därmed hur den kan bidra med en förändrad uppfattning om platser hos individer. Ytterligare en modell har använts för att definiera vilka styrmedel som nudging inkluderar. Nudging som begrepp myntades 2008 och syftar till att puffa individer i en önskvärd riktning än vad de annars skulle tagit, utan att inkludera incitament eller restriktioner.  Studien har bestått av intervjuer med verksamma från två fastighetsägare involverade i utvecklingen av Sergels torg. Slutsatsen som har kunnat dras från denna intervjustudie är att respondenterna känt till och i stora drag använt sig av platsmarknadsföring vid utvecklingen av området kring Sergels torg. Däremot var det färre än hälften som var bekant med begreppet nudging, trots detta har de i olika utsträckning använt sig av vissa styrmedel som faller inom ramen för nudging. Vid analys av empiri och teori har det konkluderats att om nudging implementeras i platsmarknadsföring skulle flertalet fördelar kunna härledas, t.ex. genom ökade flöden på plaster och genom en positivare inställning gentemot dessa hos individer, vilket har möjlighet att leda till en ökad social och ekonomisk hållbarhet. För att knyta ihop uppsatsen har utmaningar med att sammanföra begreppen platsmarknadsföring och nudging specificerats. Utmaningen kan kortfattat beskrivas som att det ligger i hur nudging tidigare definierats och vad som krävs för att en åtgärd ska få kallas för en nudge. Uppsatsen mynnar slutligen ut i ett förslag på en rekommendation för hur nudging skulle kunna implementeras i den strategiska marknadsplaneringsprocessen.

Konst- och kulturskapare blir allt viktigare aktörer vid marknadsföringen av platser och konst och kultur får ett allt större inflytande på hur små och stora städer bygger upp sin image. Den mindre lansbyggdsortens förutsättningar för attraktivitet är under ständig förändring likväl som dess förhållande till storstadsregionerna. Hur kan mindre orter skapa attraktivitet med hjälp av konst och kultur? Syftet med uppsatsen är att med orten Vadstena i Östergötland som exempel, utforska en mindre ort på landsbygden och hur dess identitet och attraktivitet formas genom olika konstformer, kommunal- och regional styrning samt genom konstutövare. Uppsatsen är strukturerad utifrån ett antal interjuver gjorda med personer knutna till konst- och kulturverksamhet i Vadstena och Östergötland. Genom kvalitativa intervjuformer har utfallet jämförts med Philip Kotlers platsmarknadsföringsteorier samt Richard Floridas teori om den kreativa klassen. Av uppsatsen framgår att Vadstenas image i stor utsträckning bygger på dess kulturtillgångar men kommunen har även bedrivit ett aktivt varumärkesarbete som knyter an till stadens rika kulturhistoria och det samtida kulturlivet. Fördelana med att vara verksam i Vadstena är många. Bland annat handlar det om närheten till det mesta, det breda kulturutbudet öppenhet och mångfald samt att synas och därmed få sin kreativa identitet bekräftad. Vidare utrycker de konstskapare som intervjuats att de har en relativt fri roll i Vadstena, åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv och att detta kan i sin tur sätta avtryck i konsten.