Urbanization and the flight of the creative class drains the countryside when it comes to creativity and talent. Especially the young leave sleepy societies. Richard Florida claims that the city attracts the creative class and enables for economic growth to flourish. Robert Putnam adds to the picture by saying social capital might be equally effective as nourishment for growth. In Uddebo, a rural village in the south of Sweden one combines the two creating a vivid society where creativity flies high and ideas fertilize each other’s. Whilst saving an old house from decaying the enthusiastic economic association called Gula Huset combines arts, culture, work, games and society in a creative project denying all standards. By working in a way that has similarities to cultural planning they make the most of their village. As the demographics change to the better more and more functions are built into the society.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka en stads profilering och hur den anknyter till platsmarknadsföring. Uppsatsens problemformulering bygger på kunskapsöversikten som beskriver en allt större användning av platsmarknadsföring bland städer för att synas på en internationell marknad. Kritiska synpunkter mot platsmarknadsföring är att städers konkurrens med varandra skapar likartade målsättningar och lösningar bland städer som går ut på att vara ledande inom utpekade områden samt vara en stad med stor attraktionskraft för turister, invånare och företag. Detta kan ske med byggnader eller event för att skapa en unik igenkänningsfaktor. En målgrupp som platsmarknadsföringen riktar sig mot är den kreativa klassen, bestående av personer som anses drivande och innovativa. Dessa personer anses dras till spännande platser och universitetsstäder vilket påverkar utformningen av städer och hur städer väljer att framhäva sig själva. Även om platsmarknadsföring är kritiserad för att arbeta mot att endast attrahera enstaka grupper anser föreståndarna för platsmarknadsföring att det är ett verktyg som syftar till att förbättra för medborgare och externa grupper. Studien genomförs genom att undersöka hur Textile Fashion Center i Borås utgör en del av stadens profilering samt vilken profil som lyfts fram av Borås och fastighetsägaren för Textile Fashion Center. Fallet studeras genom främst en innehållsanalys av Borås planeringsdokument med koppling till platsen samt översiktsplaner och fastighetsägarens bok om stadsomvandlingen av Textile Fashion Center. För att få ett bredare perspektiv och djupare förankring av innehållsanalysen kompletterades innehållsanalysen med en platsobservation. Ur platsobservationen framgick att det fanns flera kopplingar till det textila kulturarvet som framhävdes, exempelvis byggnaden där textilproduktionen i den har haft en betydande faktor för Borås tillväxt. Av studien framkommer att Borås profilering fortfarande fokuserar på textil men syftet är att gå från nedgången industristad till modern och innovativ designstad. Därav använder Borås sig mycket av deras kulturarv som textilstad och romantiserar bilden av de industriella byggnaderna och Viskan. Det industriella kulturarvet lyfts fram i platsmarknadsföringen och tillskrivs positiva värden för att skapa legitimitet för den nya ’textilstaden’. Fortsättningsvis kan det diskuteras om det som marknadsförs gör staden mer unik. Borås Textilhögskola som är med i verksamhetsklustret Textile Fashion Center och forskningen som bedrivs på platsen är verksamheter som går in i den valda profileringen för att blir mer kända och ledande inom textil i Sverige för att skapa sig ett varumärke. Studien pekar på att det som fanns med i visionen för att skapa den attraktiva, spännande och innovativa plats som önskas kan kopplas till dagens stadsbyggnadsideal med funktionsblandning, skapa starkare sammanlänkning mellan stadsdelar, främja för möten för att skapa en ’levande’ stad. För framtida forskning kan denna studie fördjupas och utvecklas på flera sätt. Rörelsemönstret på platsen kan studeras ytterligare för att tydligare urskilja vad det är som lockar flest besökare samt vilka som vistas på platsen, om det är besökare eller främst personer som arbetar eller studerar i området. Vidare kan det vara av intresse att studera användarnas uppfattning av platsen och om de märker av kulturarvet som framhävs. Att studera djupare hur Borås försöker höja sin status i förhållande till närliggande städer kan ge insikt om hur globalisering påverkar mellanstora städer. Men det kanske viktigaste syftet med platsmarknadsföringen är att synas, och det vore därför relevant att studera hur utomstående uppfattar Borås.

I denna studie undersöks hållbar turism utifrån tre olika perspektiv: nationellt policy-perspektiv, kommunala strategier och företagsperspektiv. Syftet med undersökningen är att se vad hållbar turism innebär utifrån dessa nivåer, och vad för likheter och skillnader det finns mellan perspektiven. Materialet består av en dokumentanalys samt intervjuer med en representant för Haparanda kommun och en lokal turistföretagare. Resultaten utifrån nationell nivå visar på en bred attityd kring regional utveckling där samarbete, samverkan och utbildning kan leda till hållbar turism. Liknande visades på kommunal nivå där man såg att nivåerna var samstämmiga. Samarbetet med organisationen Heart of Lapland som arbetar med platsutveckling och marknadsföring sågs som grunden för att kunna bedriva hållbar turismutveckling framåt. Utifrån den lokala nivån identifierades naturen, närmiljön och hjärtat för verksamheten som byggstenar för turismen men där även utmaningar och skillnader fanns. Mycket av det som skiljer sig åt mot nationell nivå handlar om förutsättningarna och möjligheterna som lokal turistföretagare har.

Marknaden ändras ständigt, vilket påverkar platsers användningsområden. Tidigare industriområden nära vattenfronten omvandlas nu till rekreationsområden, som blir mer eftertraktade. Denna omvandling sätter en stor vikt på platsutveckling och hur attraktiva stadsdelar kan skapas. Med hjälp av platsmarknadsföring kan platsernas unika egenskaper framhävas och locka intressenter till platsen. Denna studie tar avstamp från ett påbörjat projekt med att utforma en ny stadsdel vid namn Stockholms Hamnkvarter. Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med insikt och kunskap om platsmarknadsföring utifrån litteraturen, och beskriva dess innehåll i en svensk kontext. Studien kommer även undersöka hur framtidens stadsliv kan utvecklas fram genom att undersöka attraktivitet och framgångsfaktorer. Med hjälp av en kombination mellan semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier fastställer studien att det finns olika framgångsfaktorer som bidrar till en attraktiv plats och att platsmarknadsföring har en avgörande roll inom platsutveckling. Framgångsfaktorer som en gemensam och stark vision, realistisk och genomförbar utveckling, en blandstad med olika tjänster och produkter är avgörande. Hållbara och innovativa lösningar, traditionella marknadsföringsstrategier kombinerat med moderna lösningar är andra framgångsfaktorer som kan bidra till en ökad dynamik och attraktivitet på platsen. Det är därmed avgörande med platsmarknadsföring för att kunna kommunicera ut platsens unika egenskaper och skapa incitament för att välja platsen framför andra konkurrerande platser. / The market is constantly changing, which affects the areas of use of places. Former industrial areas near the waterfront are now being converted into recreational areas that are becoming more desirable. This transformation places great emphasis on site development and how attractive neighborhoods can be created. With the help of location marketing, the unique characteristics of the locations can be highlighted and attract stakeholders to the location. This study is based on a started project to design a new district called Stockholm's Hamnkvarter. The overall aim of this study is to contribute insight and knowledge about place marketing based on the literature, and to describe its content in a Swedish context. The study will also examine how future urban life can be developed by examining attractiveness and success factors. Using a combination of semi-structured interviews and document studies, the study established that there are various success factors that contribute to an attractive place and that place marketing has a decisive role in place development. Success factors such as a common and strong vision, realistic and feasible development, a mixed city with different services and products are crucial. Sustainable and innovative solutions, traditional marketing strategies combined with modern solutions are other success factors that can contribute to an increased dynamism and attractiveness of the location. Place marketing is therefore crucial to communicate the place's unique characteristics and create incentives to choose the place over other competing places.

Migration vars bakomliggande drivkrafter härrör till immateriella värden och livskvalitet snarare än ekonomi eller arbete har blivit allt mer uppmärksammat av forskare det senaste decenniet. Fenomenet kallas emellertid livsstilsmigration och förutspås bli allt vanligare till följd av den pågående coronapandemin, inte minst i termer av förändrade samhällsstrukturer, personliga (om)värderingar och digital utveckling. Att det finns starka kopplingar mellan denna form av migration och flytt till landsbygd innebär potentiella möjligheter avfolkade landsbygder. I syfte att attrahera invånare till landsbygdssamhällen har det blivit allt vanligare med inflyttarprojekt på gräsrotsnivå. Ett sådant projekt bedrivs just nu i Kaxås där en fallstudie genomfördes för att undersöka vad som gör platsen attraktiv samt på vilka sätt Projekt Kaxås skapat förutsättningar för inflyttning. Resultatet visar att det finns flera dimensioner i vad som gör Kaxås till en attraktiv plats. De praktiska förutsättningarna gjorde flytten möjlig men det var samtidigt de sociala dimensionerna och känslan för platsen som var avgörande för flyttbeslutet. Studien bidrar med kunskap om platsutveckling på gräsrotsnivå och djupare förståelse för platsens betydelse för den livsstilsmigration som sker inom Sverige och till norra, perifera landsbygdsområden. En slutsats från studien indikerar också att värdskap, som traditionellt förknippats med besöksnäring och turismforskning, också har en plats inom landsbygdsutveckling när det kommer till att attrahera invånare. / <p>2021-06-09</p>

Denna studie handlar om att undersöka hur olika aktörer i Region Värmland, som jobbar inom både den offentliga sektorn och det privata näringslivet, arbetar med att utveckla regionens plats varumärke. Fallstudiens syfte undersöks i relation till hållbar utveckling, typiska utmaningar som uppstår i det arbetet och hur de jobbar med varumärket i relation till platsutveckling och besöksnäring. För att få en djup och analytisk förståelse av aktörernas perspektiv och arbetssätt så har denna fallstudie genomfört nio stycken intervjuer. Åtta med aktörer från hälften av alla kommuner i Värmland och en med organisationen Visit Värmland. Akademisk litteratur och avhandlingar har använts som teoretiskt underlag för att stödja den kvalitativa informationen. Kommunernas information står som utgångspunkt för hur offentliga aktörer i Värmland jobbar. Medan intervjun med Visit Värmland fungerar som en större utgångspunkt för hur privata aktörer jobbar. Aktörerna redovisar intressanta punkter i undersökningen, några jobbar olika med att utveckla Värmlands varumärke  i relation till efterfrågan, engagemang och potential. De flesta jobbar tillsammans eller likadant när det kommer till hållbar utveckling. Typiska större typiska utmaningar i deras arbeten är likadana för både offentliga och privata.  Studiens resultat redovisar hur offentliga och privata aktörer jobbar i Värmland med att utveckla regionens plats varumärke, samt vad som skiljer kommunernas arbeten åt och vad för delar av arbetet de prioriterar i jämförelse med andra. Studien har också kommit fram till hur arbetet och typiska utmaningar skiljer sig mellan privata och offentliga aktörer som en intressant jämförelse i arbetssätt. Aktörerna samarbetar också aktivt med varandra inom olika projekt och arbeten för att uppnå bästa möjliga resultat. Tillsammans med att ett starkt kommunikationsnät finns etablerat mellan aktörerna i näringslivet runt om i Värmland. / This study is about investigating how different actors in Region Värmland, who work in both the public sector and private business, work to develop the region's place brand. The purpose of the case study is examined in relation to sustainable development, typical challenges that arise in that work and how they work with the brand in relation to place development and the hospitality industry. In order to gain a deep and analytical understanding of the actors' perspectives and working methods, this case study has conducted nine interviews. Eight with actors from half of all municipalities in Värmland and one with the organization Visit Värmland. Academic literature and dissertations have been used as a theoretical basis to support qualitative information. The municipalities' information is the starting point for how public actors in Värmland work. While the interview with Visit Värmland serves as a larger starting point for how private actors work. The actors report interesting points in the survey, some work differently to develop Värmland's brand in relation to demand, commitment and potential. Most people work together or in the same way when it comes to sustainable development. Typical major challenges in their works are the same for both public and private. The results of the study have helped to report how public and private actors work in Värmland to develop the region's place brand, as well as what distinguishes the municipalities' work and what parts of the work they prioritize in comparison to others. The study has also concluded how the work and typical challenges differ between private and public actors as an interesting comparison in working methods. The actors also actively collaborate with each other within various projects and works to achieve the best possible results. Together with the fact that a strong communication network has been established between the actors in the business world around Värmland.

As in many other western countries, urbanization and globalization has had an impact on the labor market in many rural areas in Sweden, which has led to lost job opportunities and decreased population. In recent years there has been a new wave of industrialisation establishments in the northern parts of Sweden which are now creating thousands of jobs. In this study the company Northvolt in Skellefteå and H2 Green Steel in Boden municipalities are studied. This “re- industrialisation of Norrland” is considered a welcomed focus shift to the northern part of Sweden but it is also creating complex requirements of competence since there is not any large unemployment in these areas. The purpose of the study is to investigate how the private and public sectors work together to meet these needs, with a starting point in sustainable societal development. The study involved semi-structured interviews, two from the industries and three from the municipal organizations. A thematic analysis was used to analyze the result. The results show that the requirement of competence in these organizations are very extensive. The actors work with a wide range of questions, including education, housing, place branding and employer branding, to name a few. Partnership with many and different actors in the society enables the requirement of competence, but the issue is complex and requires in turn a very good partnership at all levels of the society, not just between the industries and municipalities in the study.

The purpose of this research was to investigate place development and the role of heritage in Västra Götaland, partially through the case of the destination island of Åstol. An overarching area of interest was how regional development and heritage may intertwine. First, the region’s development strategy was analyzed in relation to a regional developer’s understanding of heritage as synonymous with the sustainable reuse of buildings and places. The second analytical chapter dealt with the region’s place development method. Place development is about cross-sectororal collaboration, where heritage is one of many resources that are to be reused innovatively. The last analytical chapter highlighted Åstol. Heritage is an ongoing development goal in Åstol’s strategy plan. Nature has shaped the island’s heritage, the locals and its identity of today. Branding as a calm, historical fishing community is useful for Åstol, as it gives the place both unique and universal characteristics in a Bohuslän west coast environment.

Denna fallstudie i Helsingborg har genomförts med en kvalitativ metod där det gjorts sex intervjuer med både fastighetsägare, samverkansorganisationen och butiksägare för att få en bild från flera perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fastighetsägare arbetar med att fortsätta hålla Helsingborgs stadskärnan attraktiv med hänsyn till hotet från e-handel och externa handelsplatser. Samt vilka effekter dessa faktorer har på vakansnivåer och hyresnivåer. I studien presenterar vi teorier kring utbud, efterfrågan, platsmarknadsföring, platsutveckling och hyror. Resultatet i studien visar den huvudsakliga strategin är för att möta hotet från e-handel och externhandel och hur strategin ser ut för att utveckla värdet på en plats. Vakansgraden speglar hur attraktiv en stadskärna är, det är viktigt att platsen erbjuder något unikt som andra handelsplatser har svårt att efterlikna. För att utveckla en attraktiv stadskärna behöver alla aktörer arbeta tillsammans, vilket är Citysamverkans huvudsakliga mål. Fastighetsägare har också en stor roll i hur området utvecklas eftersom det är de som väljer vilka verksamheter som placeras i ett område. I studien kommer det fram att samverkan är en stor faktor för att behålla och utveckla värdet av en plats. / This case study in Helsingborg, Sweden is done with a qualitative method where six interviewers were made with both property owner, cooperative organization and shop owners to get the picture from several perspectives. The purpose of the study is to investigate how property owners work to keep the city centre of Helsingborg attractive in contest of the threat from e-commerce and shopping centres, as well as the effects it has on vacancy and rental levels. I this paper we present theories of supply, demand, place marketing, place development and rents. The results of the study show that the main strategy to meet the threat from e-commerce and external commerce and how the strategy is to develop the value of a location. The vacancy rate reflects how attractive the city centre is, which makes it important for the locations to possess something unique that other commercial locations have a hard time to mimic. To develop an attractive city centre, every stakeholder must work together, which is something that the cooperative organization strives for. The property owners also have a major role in how the area is being developed since they are the ones who decides what businesses is placed in an area. The result of the study is that the cooperative organization is a big factor in maintaining and developing the value of a location.