Denna uppsats har syftat till att identifiera lärdomar från två tidigare utsatta områden (Rannebergen i Göteborg och Klockaretorpet i Norrköping) och ett tidigare särskilt utsatt område (Gårdsten i Göteborg). Intervjuer med polis, kommun, socialförvaltning, bostadsbolag och civilsamhälle har genomförts i varje stadsdel för att undersöka vilka insatser och åtgärder som har genomförts av aktörerna i områdena. Tidigare forskning och teorier har behandlat sociala risker, kollektiv förmåga, socialt kapital, fasteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsideal. Resultatet från Klockaretorpet visar på betydelsen av samverkan och relationsskapande insatser med fokus på delaktighet, kontinuitet och snabba ageranden. I Gårdsten har utvecklingen vänt mycket med hjälp av det starka lokala bostadsbolaget Gårdstensbostäder som bland annat använt hårdare strategier gentemot sina hyresgäster för att skapa kontroll och öka tryggheten i området. I Rannebergen råder det dock en diffus förståelse över områdets faktiska situation då aktörer anser att det snarare är en pågående negativ utveckling i området trots en borttagning från polisens lista över utsatta områden. Slutsatsen blir därmed att polisens klassificeringar inte alltid visar den faktiska verkligheten och att en borttagning inte innebär att all problematik är borta eller att insatser kommer att upphöra. Slutligen behöver alla aktörer i ett samhälle kliva fram, ta plats och ansvar i områdena för att vända en negativ utveckling. Det är viktigt att se på områdenas möjligheter och förstärka insatser även när utvecklingen går åt en positiv riktning, vilket pekar på betydelsen av kontinuitet och långsiktighet. / This thesis has aimed to identify lessons learned from two previous vulnerable areas (Rannebergen in Gothenburg and Klockaretorpet in Norrköping) and a previous particularly vulnerable area (Gårdsten in Gothenburg). Interviews with the police, municipalities, social service center, housing companies and civil society have been conducted in each district to examine which initiatives/efforts and measures have been implemented by the actors in the areas. Previous research and theories have included social risks, collective efficacy, social capital, phase theory, CPTED and Jane Jacob's urban planning ideals. The results from Klockaretorpet showed the importance of collaboration and relationship-building initiatives with a focus on involvement, continuity and quick actions. In Gårdsten, the development has reversed a lot with the help of the strong local housing company Gårdstensbostäder, which, among other things, has used tougher strategies towards its tenants to create control and increase safety in the area. In Rannebergen, however, there is a diffuse understanding of the area's actual situation as actors believe that there is rather an ongoing negative development in the area despite a removal from the police's list of vulnerable areas. Hence, the conclusion is that the police's classifications do not always show the actual reality and that a removal does not mean that all problems are gone or that efforts should cease. Finally, all actors in a society need to step forward, take place and responsibility in the areas to reverse a negative development. It is important to look at the areas' opportunities and strengthen efforts even when development is moving in a positive direction, which points to the importance of continuity and long-term perspective.