<p>Turismnäringen betraktas idag som världens största näringsgren och World Tourism Organisation förutspår att näringen kommer att fortsätta växa i framtiden. Turismnäringens omsättning är betydelsefull då den bidrar med sysselsättning och arbetstillfällen. Den svenska turismpolitiken har till mål att skapa en hög attraktionskraft för Sverige som turistland samt en turistnäring med långsiktig konkurrenskraft.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som skapar en turistattraktion, samt på vilket sätt det går att varugöra den och sälja den till turister. Uppsatsen syftar ytterligare till att ta reda på hur kommunerna i Örebro län arbetar med turismutveckling i syfte att skapa och utveckla turistattraktioner. Jag har försökt hitta samband mellan tidigare forskning och enkät- och intervjusvaren för att uppsatsens syfte ska uppfyllas. I enkätundersökningen deltog sju av Örebro läns kommuner och intervjuerna genomfördes med tre av dessa som har regionalgeografisk skillnad.</p><p> </p><p>En turistattraktion bör vara en unik och lättillgänglig aktivitet som stimulerar till besök och resulterar i tillfredställda turister. Attraktionen kan ha karaktär av kultur, natur eller nöje. Det är viktigt att varugöra attraktionen för att nå ut till turister och det finns många olika marknadsföringsmetoder inom placemarketing. De populäraste i Örebro län är samarbete, turistbroschyrer och marknadsföring genom Internet. Det är viktigt att arbeta med en hållbar turismutveckling utifrån det ekologiska<em>,</em> ekonomiska och sociala perspektivet för att skapa en långsiktig lönsam näring.</p>

Turismnäringen betraktas idag som världens största näringsgren och World Tourism Organisation förutspår att näringen kommer att fortsätta växa i framtiden. Turismnäringens omsättning är betydelsefull då den bidrar med sysselsättning och arbetstillfällen. Den svenska turismpolitiken har till mål att skapa en hög attraktionskraft för Sverige som turistland samt en turistnäring med långsiktig konkurrenskraft.   Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som skapar en turistattraktion, samt på vilket sätt det går att varugöra den och sälja den till turister. Uppsatsen syftar ytterligare till att ta reda på hur kommunerna i Örebro län arbetar med turismutveckling i syfte att skapa och utveckla turistattraktioner. Jag har försökt hitta samband mellan tidigare forskning och enkät- och intervjusvaren för att uppsatsens syfte ska uppfyllas. I enkätundersökningen deltog sju av Örebro läns kommuner och intervjuerna genomfördes med tre av dessa som har regionalgeografisk skillnad.   En turistattraktion bör vara en unik och lättillgänglig aktivitet som stimulerar till besök och resulterar i tillfredställda turister. Attraktionen kan ha karaktär av kultur, natur eller nöje. Det är viktigt att varugöra attraktionen för att nå ut till turister och det finns många olika marknadsföringsmetoder inom placemarketing. De populäraste i Örebro län är samarbete, turistbroschyrer och marknadsföring genom Internet. Det är viktigt att arbeta med en hållbar turismutveckling utifrån det ekologiska, ekonomiska och sociala perspektivet för att skapa en långsiktig lönsam näring.

The purpose of this thesis is to analyze and investigate how the consumer-oriented commerce can be developed and integrated to the brand Västervik. This thesis has a qualitative approach and we have done a case study of the Swedish city Västervik. We have performed interviews, with eight selected respondents who have different backgrounds, but with competence in different problem areas that we investigate in this thesis. We have, in this qualitative thesis, found aspects that Västervik should consider if they want to succeed with an integration of commerce in the brand. We have through a model found common facets that commerce and tourism shares and which Västervik should consider in the process of branding the city. The results of this thesis are presented in chapter six, there we also have featured reappearing tendencies that consider the development of commerce and how the commerce could be integrated in the brand Västervik.

<p>The purpose of this thesis is to analyze and investigate how the consumer-oriented commerce can be developed and integrated to the brand Västervik.</p><p>This thesis has a qualitative approach and we have done a case study of the Swedish city Västervik. We have performed interviews, with eight selected respondents who have different backgrounds, but with competence in different problem areas that we investigate in this thesis.</p><p>We have, in this qualitative thesis, found aspects that Västervik should consider if they want to succeed with an integration of commerce in the brand. We have through a model found common facets that commerce and tourism shares and which Västervik should consider in the process of branding the city.</p><p>The results of this thesis are presented in chapter six, there we also have featured reappearing tendencies that consider the development of commerce and how the commerce could be integrated in the brand Västervik.</p>

Marknaden ändras ständigt, vilket påverkar platsers användningsområden. Tidigare industriområden nära vattenfronten omvandlas nu till rekreationsområden, som blir mer eftertraktade. Denna omvandling sätter en stor vikt på platsutveckling och hur attraktiva stadsdelar kan skapas. Med hjälp av platsmarknadsföring kan platsernas unika egenskaper framhävas och locka intressenter till platsen. Denna studie tar avstamp från ett påbörjat projekt med att utforma en ny stadsdel vid namn Stockholms Hamnkvarter. Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med insikt och kunskap om platsmarknadsföring utifrån litteraturen, och beskriva dess innehåll i en svensk kontext. Studien kommer även undersöka hur framtidens stadsliv kan utvecklas fram genom att undersöka attraktivitet och framgångsfaktorer. Med hjälp av en kombination mellan semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier fastställer studien att det finns olika framgångsfaktorer som bidrar till en attraktiv plats och att platsmarknadsföring har en avgörande roll inom platsutveckling. Framgångsfaktorer som en gemensam och stark vision, realistisk och genomförbar utveckling, en blandstad med olika tjänster och produkter är avgörande. Hållbara och innovativa lösningar, traditionella marknadsföringsstrategier kombinerat med moderna lösningar är andra framgångsfaktorer som kan bidra till en ökad dynamik och attraktivitet på platsen. Det är därmed avgörande med platsmarknadsföring för att kunna kommunicera ut platsens unika egenskaper och skapa incitament för att välja platsen framför andra konkurrerande platser. / The market is constantly changing, which affects the areas of use of places. Former industrial areas near the waterfront are now being converted into recreational areas that are becoming more desirable. This transformation places great emphasis on site development and how attractive neighborhoods can be created. With the help of location marketing, the unique characteristics of the locations can be highlighted and attract stakeholders to the location. This study is based on a started project to design a new district called Stockholm's Hamnkvarter. The overall aim of this study is to contribute insight and knowledge about place marketing based on the literature, and to describe its content in a Swedish context. The study will also examine how future urban life can be developed by examining attractiveness and success factors. Using a combination of semi-structured interviews and document studies, the study established that there are various success factors that contribute to an attractive place and that place marketing has a decisive role in place development. Success factors such as a common and strong vision, realistic and feasible development, a mixed city with different services and products are crucial. Sustainable and innovative solutions, traditional marketing strategies combined with modern solutions are other success factors that can contribute to an increased dynamism and attractiveness of the location. Place marketing is therefore crucial to communicate the place's unique characteristics and create incentives to choose the place over other competing places.

Denna fallstudie undersöker hur Bollnäs kommun arbetar strategiskt med platsmarknadsföring. För att mäta detta har flera metoder använts vilket kallas triangulering som ger flera infallsvinklar och perspektiv. En semistrukturerad gruppintervju, kvantitativa innehållsanalyser av handboken Varumärket Hälsingland, Bollnäs kommuns sociala medier och Bollnäs kommuns hemsida, samt en kvantitativ enkätundersökning riktad till kommunens invånare och turister. Resultaten visade att Bollnäs kommun inte har arbetat fram någon egen strategi för sin platsmarknadsföring, utan använder Varumärket Hälsingland som stöd i kombination med några egna strategiska mål. Innehållsanalyserna visar att Bollnäs kommun till stor del använder sig av den strategi som beskrivs i Varumärket Hälsingland, men att det finns utrymme att använda den i större utsträckning. Resultaten från enkätundersökningen visar att den bild av Bollnäs som kommunen vill förmedla utåt, stämmer överens med invånarnas och turisternas egen uppfattning Bollnäs som plats. Nyckelord: Bollnäs, Hälsingland, platsmarknadsföring, varumärke, sociala medier / This case study examines how Bollnäs municipality works strategically with place marketing. To investigate this, several methods have been used, which is called triangulation, which provides several angles and perspectives. A semi-structured group interview, quantitative content analyzes of the handbook “Varumärket Hälsingland”, Bollnäs municipality's social media and Bollnäs municipality's website, as well as a quantitative survey aimed at the municipality's residents and tourists. The results from the interview showed that Bollnäs municipality has not developed a strategy of their own for place marketing but uses Varumärket Hälsingland as support in combination with some of their own strategic goals. The content analyzes show that Bollnäs municipality largely uses the strategy described in the Varumärket Hälsingland, but there is room to use it to a greater extent. The results of the survey show that the image of Bollnäs that the municipality wants to convey to the outside world is consistent with the residents' and tourists' own perception of Bollnäs as a place. Key words: Bollnäs, Hälsingland, placemarketing, brand, social media

Today, nine out of ten municipalities are active on social media and it has become increasingly popular among municipalities that make use of placemarketing to promote their particular region. A problem that is raised in this study is that the population of the municipalities in northern Sweden often is in decline. The purpose of this study is to investigate how a democratic-controlled organization such as Luleå Municipality uses the social media Facebook in its placemarketing, to highlight a place of scale and to attract new residents and stakeholders to move to or visit the city. In order to answer the purpose I have with the help of a critical discourse analysis examined how Luleå Municipality using social media Facebook in their marketing of Luleå as a place. The results were then analyzed using theories of placemarketing, Norrland and the market-oriented municipality. The analysis showed that it is clear that Luleå Municipality use placemarketing on the Facebook page of Luleå. This is large parts of the posts was about highlighting the site's advantages in terms of events and activities and great nature and environment images. / I dag är nio av tio kommuner aktiva på sociala medier och det har blivit allt mer populärt bland kommuner att använda sig av platsmarknadsföring för att marknadsföra just sin region. En problematik som lyfts i denna studie är att befolkningsmängden i kommuner i Norrland ofta är på nedgående. Denna studies syfte är att undersöka hur en demokratisk styrd organisation som Luleå kommun använder sig av det sociala mediet Facebook i sin platsmarknadsföring för att lyfta fram en plats fördelar och för att locka nya invånare och aktörer att flytta till staden eller för att besöka platsen. För att kunna besvara syftet har jag med hjälp av en kritisk diskursanalys undersökt hur Luleå kommun använder sociala mediet Facebook i sin marknadsföring av platsen Luleå. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorier om platsmarknadsföring, Norrland och den marknadsorienterade kommunen. Analysen visade att det är tydligt att Luleå kommun använder sig av platsmarknadsföring i sin uppdatering på Facebook-sidan Luleå. Detta genom att stora delar av inläggen handlade om att lyfta fram platsens fördelar i form av händelser och aktiviteter samt fina natur och miljöbilder.