Social hållbarhet har under de senaste åren blivit ett mer använt begrepp och fått ökad uppmärksamhet,inte minst genom de nya hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Trots det finns det ingen enhetlig och allmändefinition av vad social hållbarhet är och begreppet kan innefatta en mängd betydelser. För skärgårdenär denna fråga än mindre studerad och det finns ett behov av att utforska vad social hållbarhet innebär iskärgården. Skärgården i Stockholms län möter utmaningar i form av avfolkning, utarmning av service,höga fastighetspriser, starkt säsongsberoende besöksnäring samt en geografi som försvårar förkommunikationer. Därför ämnar denna studie undersöka hur social hållbarhet kan definieras iskärgården och utforma ett antal rekommendationer till Värmdö kommun om hur de kan skapaförutsättningar för en utveckling mot en mer socialt hållbar och levande skärgård.Frågeställningen har besvarats genom en fallstudie av Värmdö kommun, där empirin har bestått avintervjuer med aktörer aktiva i skärgården, tillsammans med en dokumentstudie av dokument frånRegion Stockholm, Värmdö kommun, samt de fem andra skärgårdskommunerna i Stockholms län.Respondenterna har dels varit tjänstepersoner på Värmdö kommun och boende i Värmdö kommunsskärgård, och dels aktörer som har god insyn i Stockholms skärgård ur ett mer regionalt perspektiv. Denbreda mångfalden av respondenter har gett studien god insyn i de unika förutsättningar skärgården möterför social hållbarhet, samt de begränsningar och möjligheter som finns kopplat till det.En socialt hållbar och levande skärgård kan beskrivas som en skärgård som erbjuder bostäder,kommunikationer, skola och besöksnäring på de fastboendes villkor, men med deltidsboende ochbesökare i åtanke. Dessutom ska social hållbarhet definieras lokalt och präglas av en stark delaktighetfrån de boende. Studien resulterar i ett antal rekommendationer kring hur Värmdö kommun kan arbetaför utvecklandet av mer en socialt hållbar och levande skärgård. Rekommendationerna utgår frånidentifierade teman som är centrala för en socialt hållbar och levande skärgård. Dessa är bostäder, skola,kommunikationer, delaktighet, besöksnäring och mötesplatser. / Social sustainability has become a more used expression and received increasing attention during thelast years, not least through the UN sustainable development goals. Despite this, there is no unanimousdefinition of social sustainability and it therefore is defined differently depending on the context. Thereare a limited number of studies made on social sustainability in the Stockholm archipelago. Thearchipelago faces challenges of decreasing population, reduced level of service, strong seasonalvariations in tourism and a physical geography that complicates transportation. Therefore, this studyaims to examine how social sustainability can be defined in the archipelago and come up withrecommendations for Värmdö municipality on how they can steer the development towards a moresocially sustainable and vibrant archipelago.The research questions were answered through a case study on Värmdö municipality. The data collectionconsisted of interviews with different actors with connections to the archipelago, as well as a study ofdocuments from Region Stockholm, Värmdö municipality and the five other municipalities in theStockholm region that are a part of the archipelago. The interview respondents consisted of employeesat Värmdö municipality, residents in the Värmdö archipelago and actors that have insight in theStockholm archipelago from a regional perspective. The broad variety of respondents has given athorough understanding of the unique conditions that the archipelago faces related to socialsustainability, as well as the difficulties and possibilities in achieving a socially sustainable and vibrantarchipelago.A socially sustainable and vibrant archipelago can be described as an archipelago that offers housing,communications, schools and tourism on the permanent inhabitants’ terms, but with the part-timeresidents and tourists in mind. Furthermore, social sustainability needs to be defined locally and shouldbe characterized by citizen participation. The study results in several recommendations for Värmdömunicipality to consider when planning for a more socially sustainable archipelago. Therecommendations are based on the identified themes that are central to a socially sustainable and vibrantarchipelago. The themes are housing, schools, communications, participation, tourism and publicspaces.

The island of Kökar, located in the outer archipelago of the Åland islands of Scandinavia, is traditionally a society known for its rich culture connected to the living tradition of traditional folk music. In media the island is portrayed as The island of Fiddles. Yet at the same time the number of people actually playing, singing and dancing in the traditional style is declining year by year. With the application of Thomas Turinos conceptual framework on participatory- and performative music making, island culture is analyzed, looking at what wider societal values are expressed within the contemporary musicking practices. The study shows example of different types of musicing contexts, key actors and -arenas, as well as ideas on the connection between music and a Kökar island identity. The essay provides empirical evidence for how different musical events such as a cultural festival, a choir and a fiddler team can contribute to social sustainability, in accordance with Turino's theory of participatory music making as part of artistic citizenship.

Invasive alien plant species are a major threat to biodiversity, and they have the ability to quickly disperse to new areas and change ecosystems. Human impact is one of the main causes of spread of invasive species since most species are spread through trade and transport and through horticulture. Islands can be particularly sensitive to invasive species as they often have a lower resilience than ecosystems on the mainland. The Hällaryd archipelago is a compact island group in the Baltic Sea off Karlshamn in Blekinge, Sweden. The purpose of the study is to investigate what affects the presence of invasive species on the islands, i.e., whether the size of the island, distance from the mainland, number of habitats or whether human influence has any significant effect on the diversity of invasive species, and if there is any preference for which habitat the invasive species are found in. During the summer of 2023, 18 islands in Hällaryd archipelago were surveyed, where the distribution and diversity of invasive species were investigated. The results show that human impact has a large effect on invasive species since inhabited island had higher diversity and effective species number of invasive plants than uninhabited islands. Distance from the mainland had no effect on the presence of invasive species, but larger island had higher diversity of invasive plants, but not higher effective species numbers. Islands with more habitat types had both higher diversity and effective species numbers and there was also a preference for which habitat the species were found in. The inhabited islands had a much higher numbers of horticultural plants than the uninhabited islands which mostly had species that disperse via wind, water and through birds. The study shows that there is a large difference in the diversity and distribution of invasive plants in the Hällaryd archipelago between island types and that the people living on the islands have a large responsibility, but even the uninhabited islands need supervision and monitoring. / Invasiva främmande växtarter är ett stort hot mot den biologiska mångfalden, och de har förmåga att snabbt sprida sig till, och förändra ekosystem. Mänsklig påverkan är en av de främsta orsakerna till spridningen av invasiva arter, och de flesta arterna sprids genom handel och transport eller genom hortikultur. Öar kan vara särskilt känsliga för invasiva arter då dem ofta har lägre motståndskraft än ekosystem på fastlandet. Hällaryds skärgård är en kompakt ö-grupp i Östersjön utanför Karlshamn i Blekinge, Sverige. Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar förekomsten av invasiva arter på öarna, dvs. om storlek på ön, avstånd från fastlandet, antal habitat eller om mänsklig påverkan har någon signifikant effekt på mångfalden av invasiva arter, och om det finns någon preferens för vilket habitat de invasiva arterna påträffas i. Under sommaren 2023 inventerades 18 öar i Hällaryds skärgård, där både invasiva arter, deras utbredning och mångfald undersöktes. Resultaten visar att mänsklig påverkan har en stor inverkan på invasiva arter, dvs. att de bebodda öarna hade högre mångfald och effektivt artantal av invasiva arter än de obebodda öarna. Avstånd från fastlandet hade ingen påverkan på förekomsten av invasiva arter men större öar hade högre mångfald av invasiva arter, dock inte högre effektivt artantal. Öar med fler habitattyper hade både högre mångfald och effektivt artantal och det fanns även en preferens för vilket habitat arterna påträffades i. På de bebodda öarna fanns ett mycket högre antal trädgårdsväxter än på de obebodda öarna som mestadels hade arter som sprids via vind, vatten och genom fåglar. Studien visar att det finns en stor skillnad i mångfald och utbredning av invasiva växter i Hällaryds skärgård mellan ö-typerna och att de boende på öarna har ett stort ansvar, men även de obebodda öarna behöver tillsyn och övervakning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom besöksnäringen i Stockholms skärgård samarbetar och om samarbete kan leda till längre säsonger. Samt huruvida de statligt finansierade utvecklingsprojekten i skärgården bidragit till längre säsonger enligt de undersökta företagen. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer används för insamling av empiri. Sex företag på två skärgårdsöar har intervjuats och används som empiriskt huvudmaterial men även en intervju som gjorts med Värmdö kommun har fått ligga till grund för en del av det empiriska materialet. Slutsatser: Det har under studien framkommit att samarbete mellan lokala aktörer är en viktig del i utvecklingen av destinationen. Samarbetet är inte bara en del i utvecklingen utan kan också vara en hjälp till att förlänga säsongerna. Utvecklingsprojekten har enligt företagarna som intervjuats ej gynnat dem. Det framgår att företagarna anser att det är de själva som måste jobba hårt om de ska se någon förändring. / Purpose: The purpose of this paper is to investigate how companies in the tourism industry in the Stockholm archipelago cooperate and whether cooperation can lead to longer seasons. As well as if the state-funded development projects in the archipelago have contributed to longer seasons according to the investigated companies. Methodology: In this study, a qualitative method in the form of semi-structured interviews has been used for the gathering of empirical data. Six companies on two archipelago islands have been interviewed and used as main empirical material, but an interview with Värmdö municipality has also formed the basis for some of the empirical material. Conclusions: During this study, it has been found that cooperation between local actors is an important part of the development of the destination. Not only is the cooperation a part of the destination development, it can also help extend the season. According to the interviewees, the development projects have not benefited them. It is apparent that the entrepreneurs believe that they themselves that must work hard for any change to happen.

The hotel is located on Skatholmen in the archipelago of Stockholm, Värmdö county. The hotel building has an open structure characterized by hospitality and the nature outside. The rooms have stunning views of the island landscape and lush forest. With biodiversity and valuable nature in mind, the building has been designed with a structure that should not be too intrusive in the surrounding landscape. The building is meant to blend into the dark silhouette of the island and to give a light footprint on the topography of the landscape. The use of well-chosen materials and similar design, both in plan and facade, creates a consistent building despite the building's somewhat playful expression. The hotel rooms are arranged linearly along three shafts, which aim to maximize the exposure of sunlight throughout the day, as well as to create large open spaces. The design makes it possible for the hotel guests to choose what type of sunlight they prefer. The large glass area also functions as large mirrors and will make the building reflect the surrounding environment, which gives a less prominent appearance in the surrounding. / Hotellet ligger på Skatholmen i Stockholms mellanskärgård, Värmdö kommun. Hotell-byggnaden har en öppen struktur präglad av gästfrihet och naturen utanför. Hotellrummen har slående utsikt över ölandskapet och lummiga skogar. Med tanke på den biologiska mångfalden och värdefull natur har byggnaden utformats med en struktur som inte ska vara för påträngande på omgivande landskap. Byggnaden är tänkt att smälta in i den mörka siluetten av ön och ge ett lätt fotavtryck på topografin i landskapet. Den slutliga strukturen, främst mot vattnet, för tanken till en båt med en kommandobrygga. Trots byggnadens något lekfulla utformning skapas en helhet med hjälp av materialval och liknande formspråk, både i plan och fasad. Hotellrummen är ordnade och placerade linjärt längs med tre axlar, som syftar till att maximera exponeringen av solljus under hela dagen, samt att skapa stora öppna ytor. Utformningen gör att hotellgästen kan välja vilken typ av solljus hen föredrar. Stora glaspartier ramar in skärgården utanför. De stora glaspartierna fungerar även som stora speglar och gör att byggnaden reflekterar den omgivande miljön, vilket resulterar i att byggnaden, till synes, ger ett mindre markant avtryck på platsen.

I en komplex miljö som skärgårdar väntar en del utmaningar. Detta tillsammans med den teknik som finns idag inom UAV området skapar nya hotbilder. Ett av fartygen som den svenska flottan använder är Visbykorvetten, som är ett komplext system med kompetent förmåga som ska kunna lösa många uppgifter. Rapporten avser att analysera vilket hot som drönare kan utgöra mot Visbykorvetten.   Några UAV som används i kriget i Ukraina är Switchblade 300, 600 och Shahed-136. Arbetet syftar till att undersöka dessa UAV och vilket hot de kan utgöra mot en Visbykorvett, i syfte för att se om korvettens skydd är tillräckligt.  Fartyget har ett bra egenskydd mot ankommande hot från luften, dock på grund av vapensystemens placering på fartyget uppstår en begränsning i möjligheterna att erhålla ett eget skydd runt hela fartyget. Detta kan även försvåras av den komplexa miljö som skärgården medför. Begränsningen i egenskyddet bedöms en UAV kunna nyttja och på så sätt få möjligheten att skada fartygets sensorer som sitter relativt oskyddade. Vilket medför att fartyget inte fullt ut kan lösa tilldelade uppgifter utan är behov av att repareras. För att undvika detta kan fyra olika åtgärder vidtas. Undvika trånga sund om det är möjligt, fråga externa marina förband om eskortmöjligheter, eller installera vapenstation på akterdäck för att öka egenskyddet, och ge fartyget signalstörningsförmåga. / The complex environments that the archipelago provides, alongside the technical developments of drones, create a new form of threat. The Visby class corvette is a complex platform that can fulfil many different tasks both above and below the surface. This thesis will look closer at its surface-to-air defense system, and capability to defend against drones. Some of the drones that are used in the Russo-Ukrainian war, are Switchblade 300, 600 and Shahed-136. The thesis aims to investigate these drones and what threat they may pose against a Visby Corvette, to see if the ship’s protection is sufficient.  The ship has good self-protection against incoming threats from the air, but due to the location of the weapon systems on the ship, there is a limitation in obtaining full protection. The protection can also be hampered by the complex environment that the archipelago entails. A drone can exploit this limitation of self-protection and obtain the possibility of damaging the sensors of the ship that are relatively unprotected. This means that the ship cannot fully solve the assigned tasks due to its need for repairs.  In conclusion, to prevent this, four different actions can be taken. Avoid narrow straits, if possible. Ask external units for escort. Install a weapon station in the stern to increase self-protection and provide the vessel with signal interference technology.

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa två i samverkan och kan avgränsas på olika sätt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jämföra destinationer i Sverige på lokal och regional nivå för att se hur de är organiserade, med fokus på hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer på destinationerna Bohuslän och Stockholms skärgård har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att Bohuslän och Stockholms skärgård liknar varandra i hur de är organiserade på lokal och regional nivå och att det på båda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna. / The tourism in Sweden is organised by the public sector, the business world or these two in collaboration. The boundaries can be either geographical or political. This study aims at study and compare Swedish tourist destinations at local regional level to find how they are organized with focus at how public sector and the business world manage destination development. Through qualitative interviews with public sector and the business world at the destinations Bohuslän and Stockholms skärgård we have a comparative study. The study discusses different types of tourist organizations and shows that Bohuslän and Stockholms skärgård are similar in the way their tourism is organized at local and regional level. At both destinations there is collaboration between the public sector and the business world to develop the destination.

Despite being in a geographical area abundant of rune stones, there are few found in the Stockholm archipelago. This paper explores these stones and why this is by examining the preserved rune stones in two archipelago municipals; Vaxholm and Österåker, their locations and who placed the stones there.

This study uses Friederike Welter’s (2011; Welter, Baker & Wirsching 2019) concept of contextualizing entrepreneurship by analyzing discrete and omnibus variables within contexts to distinguish underlaying factors that hinder or create opportunities for increased entrepreneurship within renewable energy sources in Stockholm’s archipelago. The study is based on semi-structured interviews from stakeholders who work with renewable energy in the area both within the private and public sector. The sample number was selected by purposive sampling and consisted of 7 respondents. The qualitative analysis resulted in five phenomenologically derived themes. The results shine a light on overarching obstacles that hinder the establishment of renewable energy production in Stockholm’s archipelago such as overcomplicated institutional processes as well as overcomplicated institutional permit processes, resistance to change and lack of responsibility, regulatory gaps and regulatory overload, minimal access to the energy market and that the infrastructure of Stockholm’s electrical grid is underdeveloped. / Studien använder Friederike Welters (2011; Welter, Baker & Wirsching 2019) koncept om att kontextualisera entreprenörskap genom att analysera diskreta- samt omnibusvariabler inom kontexter för att urskilja underliggande faktorer som hindrar eller skapar möjligheter för framgångsrikt entreprenörskap inom förnybar energi i Stockholms skärgård. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer av aktörer, både inom privat och offentlig sektor, som arbetar med förnybar energi i området. Respondenterna valdes ut genom strategiskt urval och bestod av sju respondenter. Studien antar en kvalitativ metod och resulterade i fem fenomenologiskt utvalda teman. Studiens resultat belyser förbättringsmöjligheter genom att urskilja övergripande barriärer som hindrar den entreprenöriella etableringen av förnybar energi i Stockholms skärgård såsom regulatoriska glapp, bristande definition och regelverk för Sveriges skärgård, motstånd mot förändring, överkomplicerade institutionella tillståndsprocesser och regulatorisk överbelastning, brist på tillgång till energimarknaden samt en underutvecklad infrastruktur av Stockholms elnätverk.