Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur turismens utveckling på en destination i Stockholms skärgård påverkar destinationens hållbarhet. För att undersöka detta har studien avgränsats till Sandhamn då det är en av de populäraste destinationerna i Stockholms skärgård. I studien har både kvantitativ- och kvalitativ metod i form av en triangulering tillämpats. Den kvantitativa delen består av statistik från olika aktörer för att påvisa turismens utveckling i skärgården. Den kvalitativa delen utgörs av intervjuer och en observation som använts för att undersöka vad utvecklingen beror på, samt vad den lett till. Statistiken påvisar en stagnering av besökare i skärgården medan respondenterna motsäger sig detta och istället menar att det kommer mer besökare, dock under en kortare period. Utvecklingen är således inte hållbar då mängden turister som kommer under denna korta period tär på öns infrastruktur och överskrider öns bärkraft. Under den långa lågsäsongen, när turisterna inte kommer, uppstår istället lönsamhetsproblem för destinationens aktörer. Avslutningsvis kan det konstateras att det bristande samarbetet är en bidragande orsak till den förkortade säsongen och skulle behöva förbättras för att fördela besökarna jämnare över året. / This study is intended to gain a comprehensive understanding of how the advancement of tourism in Stockholm’s archipelago affects the destination’s sustainability. To examine the multitude of variables that affect sustainability, the paper is centered on Sandhamn, as it is one of the most popular destinations within Stockholm’s archipelago. Throughout the study, both the quantitative and qualitative methods were implemented in the form of a triangulation. In order to demonstrate the development of tourism within the archipelago, the study utilized statistics from various actors as the quantitative portion of this paper. The qualitative part consists of interviews as well as an observation that has been applied to investigate the integral components of development and its outcomes. The statistics show a stagnation of tourists in the archipelago; however, the respondents disagree and conversely argue that there has been an influx of tourists, but that they are staying for a shorter period of time. Thus, proving that the development is not sustainable; as the number of tourists who come during this shorter period have a significant impact on the island's infrastructure and exacerbates the island's sustainability. During the extended low season, when tourists are at their minimum, profitability problems arise; thereby, leading to an entirely new issue for the destination's actors. In conclusion, it can be inferred that the lack of cooperation is a contributing factor to the shortened season and would need to be improved to redistribute the visitors more evenly throughout the year.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur logiverksamheter i Stockholms skärgård har recenserats på hemsidan TripAdvisor samt hur resesidans recensionsverktyg är utformat. Den metod som tillämpades var en innehållsanalys av 152 omdömen vid TripAdvisor. Vidare genomfördes observationer av hemsidan samt av dess poängsystem TripCollective. Fyra artiklar valdes som teoretisk utgångspunkt för denna uppsats. De två första artiklarna diskuterar hur konsumenter väljer att agera utifrån recensioner online. Vidare diskuteras i de två senare artiklarna vilka komponenter som är mest förekommande i omdömen om hotell. Undersökningen resulterade i ett empiriskt material som påvisar att TripAdvisors recensionsverktyg är utformat utifrån ett antal riktlinjer och förslag att följa. Om riktlinjer inte följs av hemsidans skribenter är det inte möjligt att publicera ett omdöme. De områden som var mest förekommande i omdömen om hotell och vandrarhem i Stockholms skärgård var följande: Restaurang (18 %), Logi (16 %), Värdskap (15 %) samt Miljö (14 %). Framtida konsumenter kan påverkas av skribenters förmedlade omdömen genom hemsidans poängsystem och dess recensionsverktyg TripCollective. / The aim of this study was to investigate how hotels and hostels in the archipelago of Stockholm has been reviewed on the website TripAdvisor. Another aim was to analyse how TripAdvisor’s review system is constructed. The used method for this study was content analysis of 152 reviews collected from TripAdvisor. Moreover, observations of TripAdvisor's review system and its point system TripCollective were executed. Four articles were chosen as the theoretical framework for the study in which the authors of the first two articles discuss how consumers choose to act based on reviews online. The authors of the second two articles discuss which components are most frequent in reviews about hotels. The study resulted in an empirical material which demonstrated that TripAdvisor's review system is designed with regards to a number of guidelines and suggestions. These guidelines and suggestions can, or have to be, followed in order to create and publish a review. The most frequent themes in the reviews regarding hotels and hostels in the archipelago of Stockholm were Restaurant (18 %), Accommodation (16 %), Hostship (15 %) and Environment (14 %). Future consumers can be influenced by the writers reviews due to TripAdvisors review system and point system TripCollective.

Denna studie syftar till att undersöka tillgänglighet ur ett medborgarperspektiv. Det genom en fallstudie där olika typer av platser i Haninge kommun ingår i syfte att undersöka hur förutsättningarna och uppfattningarna ser ut för områden med olika geografiska karaktärer. Tillgängligheten avser i denna studie både fysisk tillgänglighet och upplevda tillgänglighet. Det innebär att platsbundna parametrar undersöks ur ett objektivt perspektiv samt att även medborgarnas subjektiva värderingar vägs in. Tillgängligheten studeras utifrån ett urval av parametrar som undersöks just utifrån dess fysiska och upplevda tillgänglighet. Flera olika metoder har inkluderats i fallstudien, men den huvudsakliga metoden som har använts är en enkätstudie där de valda parametrarna för tillgänglighet värderas av tillfrågade medborgare som är bosatta på platserna i fråga. De parametrarna som har undersökts genom hela studien är transportmöjligheter, utbud av handel och service, förekomst av grönområden och rekreation, samhällskaraktär, samt medborgarinflytande. Dessa undersöks för platser som i Haninge kommun representerar central stadsbebyggelse, skärgård och landsbygd, vilka utgörs av Handen, Ornö och Runsten. Resultatet visar på att den fysiska tillgängligheten är bra i Haninge kommuns centrala stadskärna men sämre i kommunens skärgård och på landsbygden. Detta gäller främst transportmöjligheter samt utbud av handel och service. Gällande grönområden och rekreation är tillgängligheten bättre på landsbygden och i skärgården. Studien kan inte dra några slutsatser om den uppfattade tillgängligheten, men enkätstudiens resultat visar att den upplevda tillgängligheten är ganska bra för både den centrala stadskärnan samt skärgården, men något sämre för landsbygden. För stadskärnan och skärgården är den upplevda tillgängligheten relativt lika trots stora skillnader i den fysiska tillgängligheten, vilket analyseras utifrån boendepreferenser kopplat till det geografiska läget. För landsbygden reflekterar den fysiska tillgängligheten den upplevda tillgängligheten på ett tydligare sätt. Ett behov finns kring att stärka subjektiva värden för Haninges centrala stadsbebyggelse. För skärgården och landsbygden finns istället ett behov av att stärka objektiva värden. På grund av ett lågt deltagande i enkätstudien har resultatet en stor osäkerhet och ytterligare studier behöver genomföras för att stärka studiens resultat. / This study aims to examine the accessibility from a citizen perspective. The approach has been a case study where different types of areas in Haninge municipality have been included with the purpose to examine the accessibility depending on the geographical context and characteristics. The accessibility concept in this study includes both an objective and subjective approach. The study approach can be explained as that selected parameters have been examined from both an objective and subjective point of view where the values of the citizens are included. Multiple methods have been included within the case study, but the main method that has been used is survey studies where the selected parameters for accessibility have been valued by the citizens of chosen places. The parameters that has been included throughout the entire study are transportation opportunities, variety of commerce and service, presence of green areas and recreation, characteristics of the society, and citizen influence. These five parameters have been studied for places in Haninge municipality that represent central urban areas, archipelago and rural areas. The chosen places representing those types of areas are Handen, Ornö and Runsten. The result points out a good objective accessibility in the central urban areas of Haninge municipality, and the results are not as good in the archipelago and in rural areas. It is mainly because of the transportation opportunities and variety of commerce and service. However, related to green areas and recreation, does the result state a better objective accessibility in the archipelago and in rural areas. Based on the surveys does the study also show a fairly good subjective accessibility both in central urban areas and in the archipelago, this although the areas clearly differ in the objective accessibility. This has been analyzed related to housing preferences that are linked to the geographical context. For rural areas, do the objective accessibility reflect the subjective accessibility in a more evident way. There is a need for central urban areas in Haninge municipality to strengthen the subjective values, meanwhile for the archipelago and for rural areas is the need rather to strengthen objective values. Although, due to a low number of participants in the survey studies, the study has a certain deal of uncertainty and further studies must therefore be carried out in order to strengthen the results.

Vattenförsörjningsproblemen är stora i Stockholms läns kustområden. Enskilda brunnar försörjer invånarna med grundvatten, dock är förutsättningarna dåliga för större uttag. I takt med ett ökat permanentboende i den peri-urbana skärgården ökar även behovet av vatten, som är människans absolut viktigaste resurs. Ett ökat uttag hotar med högre risk för saltvatteninträngning och sinade brunnar. Vattenbrist lär kunna bli allt vanligare även i takt med klimatförändringarna. För att säkra en framtida hållbar utveckling för skärgården måste därför alternativa lösningar på vattenförsörjningsfrågan hittas.  Många av de större öarna i skärgården har naturliga vattenreservoarer också ovan mark i form av sötvattensjöar. Arbetets huvudsyfte har därför varit att undersöka möjligheten till att kunna nyttja dessa vattenlager som en del i öarnas vattenförsörjning. Fokus för arbetet har legat på att kartlägga vattenbehovet idag och i framtiden, vilka vattentillgångar som finns samt hur dessa kan användas och implementeras utifrån dagens vattenproduktion på tre valda öar, Ornö, Svartsö och Vindö.  Genom intervjuer och kontakter med öbor samt litteratur- och fältstudier har resultaten kunnat visa att vattenförsörjningen från sjöarna idag som mest endast ligger på cirka 10 procent av den totala förbrukningen. Vidare bedöms möjligheten vara god till att kunna utöka användningen av sjöar på öarna i vattenförsörjningssyfte. Särskilt gäller detta oligotrofa sjöar i närheten av bebyggelse. Samtidigt kan det finnas många olika intressen för en sjö i skärgården och vattenförsörjningen är en stor kostnadsfråga. Upprättande av gemensamma, kombinerade vattenlösningar anses vara gynnsamt, med ett renat sjövatten sommartid som kan avlasta grundvattenreservoarerna. / The water supply problems are large in Stockholm County's coastal areas. Individual wells supply the inhabitants with groundwater, however, the conditions are poor for larger outlets. In step with an increase in permanent housing in the peri-urban archipelago, the need for water, which is man's most important resource, is also increasing. An increased outlet threatens with a higher risk of saltwater penetration and drained wells. Water shortage is likely to become more common even in step with climate change. In order to secure a future sustainable development for the archipelago, alternative solutions to the water supply issue must therefore be found.  Many of the larger islands in the archipelago also have natural water reservoirs above ground in the form of freshwater lakes. The main purpose of this study has therefore been to investigate the possibility of being able to use these water reservoirs as part of the islands' water supply. The focus of the study has been on mapping the water demand today and in the future, what water resources are available and how these can be used and implemented based on current water production on three selected islands, Ornö, Svartsö and Vindö.  Through interviews and contacts with islanders as well as literature and field studies, the results have been able to show that the water supply from the lakes today constitutes at most only about 10 percent of the total consumption. Furthermore, the opportunity to be able to increase the use of lakes on the islands for water supply purposes is considered to be good. This mainly applies to oligotrophic lakes in the vicinity of built-up areas. However, there can be many different interests for a lake in the archipelago and the water supply is a major cost issue. Establishment of joint, combined water solutions is considered beneficial, with purified water from lakes in the summertime that can relieve the groundwater reservoirs.

Den första april 2015 trädde en författning i kraft som innefattar ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar inom Sveriges sjöterritorium. Redan före denna författning var det obligatoriskt för fritidsbåtshamnar att ha mottagningsanordningar för avfall, inklusive latrin, från fritidsbåtar. Många hamnar och båtklubbar har därför sugtömningsstationer för att kunna ta emot latrin. Detta avfall förs sedan till avloppsreningsverk för behandling på samma sätt som hushållsavlopp. Hur båtlatrinet hanteras vid insamlingen skiljer sig dock mycket åt inom Sverige. Vissa sugtömningsstationer är kopplade direkt till det kommunala avloppsnätet, om placeringen tillåter det, medan andra har blivit nekade detta. En anledning till detta är osäkerheten beträffande latrinets volym och innehåll och därmed osäkerhet i dess påverkan på avloppsreningsprocessen. För att fylla dessa kunskapsluckor och undersöka latrinets påverkan på ekosystemet vid direktutsläpp utfördes denna studie som den första av sitt slag i Sverige. Studien innefattar provtagningar och volymsberäkningar och är en del av ett LOVA-projekt som ett samarbetsprojekt mellan Norrtälje kommun, Vaxholms stad, Värmdö kommun, Transportstyrelsen och Ecoloop AB. Inom studien utfördes under hösten 2016 provtagningar på latrin från fyra sugtömningsstationer i de deltagande kommunerna. Provtagningen visade på höga koncentrationer av näringsämnen, syreförbrukande ämnen och metaller jämfört med hushållsavlopp. Analys av ett urval kemikalier samt bakterier utfördes för att påvisa eventuell användning av sanitetsvätskor vilka används i båttoaletter för att förhindra dålig lukt ombord. På grund av motstridiga resultat och osäkerhet i använd analysmetod kan användning av sanitetsvätskor inte påvisas och vidare analys bör utföras. Hos de flesta avloppsreningsverk finns det möjlighet att tillföra båtlatrinet successivt och därmed späda ut det. Utspädningen förhindrar att det koncentrerade båtlatrinet hämmar de biologiska processerna utförda av mikroorganismer på avloppsreningsverken. Då båtlatrinet har en sammansättning som avviker från hushållsvatten kan det även hota ett avloppsreningsverks eventuella Revaq-certifiering som garanterar att slammet har en kvalitet som möjliggör återföring till skogs- och jordbruk. Att samla in latrin kan alltså ge upphov till att avloppsreningsverken inte klarar av sina åtaganden med avseende på reningskrav, men problemen om avloppet släpps ut till naturen kan vara ännu allvarligare. Stockholms skärgård ligger i Östersjön vilket är ett av världens mest påverkade hav med eutrofiering som ett av de största hoten. Utsläpp av båtlatrin bidrar till ökad eutrofiering då det är väldigt näringsrikt. Enligt en enkätundersökning utförd inom studien innehåller en medelstor septiktank 34 l båtlatrin. Detta motsvarar exempelvis ungefär 2,5 g fosfor och 50 g kväve. Beräkningar utgående från enkätundersökningen visade även att det idag samlas in ungefär 350 m3 latrin per år in i de deltagande kommunerna. Införandet av utsläppsförbudet motiverades från miljö- och hälsosynpunkt då det skulle minska tillförseln av näringsämnen och smittsamma bakterier till miljön. Båtlatrinets höga innehåll av näringsämnen och metaller kan bidra till miljöproblem vid utsläpp. Dess påverkan på miljön i relation till andra källor kan dock inte påvisas i denna studie. Hälsoaspekten är desto påtagligare då båtlatrinet innehåller en hög mängd bakterier. / The first of April 2015 a constitution came into force which comprises a prohibition of discharge of sewage from leisure boats in Swedish territorial waters. It was mandatory for leisure boat marinas already before this constitution to have waste reception facilities for waste, including sewage, from leisure boats. As a result of this many marinas and leisure boat clubs have pump out stations in order to receive sewage. This waste is then transferred to sewage treatment plants for treatment as household sewage. How the boat sewage is handled at the collection differs within Sweden. Some pump out stations are connected directly to the municipal sewer system, if the placing permits, while some have been denied to connect. One of the reasons for this difference is uncertainty about volume and content of the boat sewage and hence uncertainty in the effects it has on the sewage treatment process. This study was performed in order to fill these knowledge gaps and to investigate the impact of discharge on the ecosystem, as the first of its kind in Sweden. The study includes sampling and volume calculations and is part of a LOVA-project as a cooperation project between Norrtälje, Vaxholm and Värmdö municipalities, the Swedish Transportation Agency and Ecoloop AB. During the autumn 2016 four pump out stations within the participating municipalities were sampled as a part of the study. The analysis of boat sewage showed high concentrations of nutrients, oxygen consuming substances, and metals in comparison with household sewage. Analyzes of a selection of chemicals and bacteria were performed in order to demonstrate the possible use of sanitary fluids, which are used in toilets to prevent odors. Because of conflicting results and uncertainty in the analysis method used no detection of the use of sanitary liquids could be done and further analysis should be carried out. It is possible in most sewage treatment plants to add the boat sewage gradually and in that way dilute it. The dilution prevents the concentrated boat sewage to inhibit the biological processes performed by microorganisms in sewage treatment plants. The boat sewage can be a threat to the Revaq-certification of some sewage treatment plants. Revaq-certification guarantees that the sludge is of a quality that allows recycling to forestry and agriculture. Collection of boat sewage can cause sewage treatment plants to not meet their commitments in terms of treatment requirements, but the problems with discharge can be even more serious. Stockholm archipelago is located in the Baltic Sea which is one of the most affected seas with eutrophication as one of the greatest threats. Discharge of boat sewage contributes to eutrophication since it is very nutritious. According to a survey conducted within this study an average boat septic tank contains 34 l sewage. This is equivalent to for example 2.5 g phosphorus and 50 g nitrogen. Calculations based on the survey also shows that the total volume of boat sewage collected in pump out stations in the participating municipalities is 350 m3 per year. The introduction of the prohibition of discharge was motivated from an environmental and health point of view since it would reduce the supply of nutrients and infectious bacteria to the environment. The high content of nutrients and metals in the boat sewage would contribute to environmental problems when discharged. The impact on the environment in relation to other sources could not be shown in this study. The health aspect, on the other hand, is unmistakable since the boat sewage contains a high amount of bacteria.

No description available.

The aim of this thesis is to present and examine the names of the islands in the archipelago of Luleå innorthern Sweden. The basis for the studies is a collection of names, which contains written forms excerpted fromsources from the 14th to the 20th century and local pronunciations of old as well as modern names. The names ofthe islands in the collection have been studied from three aspects.The first study (chapter 2) deals with the structure of the names and especially that of names of islands in doublecompound. The lack of s in names like Storhäll-gründet, where dialects in the south of S weden and StandardSwedish would have Storhälls gründet, is the starting point of the investigation. (Some double compounds have sin the compounding link like Bullerskärs-grundet. They are also discussed.)The hypothesis advanced is that the dialectal distribution of the accent in the names in northern Sweden makes itpossible to show where the link in the double compound is, so the 5, which in Standard Swedish and in thedialects in the south of Sweden is needed to mark the semantic limit between the parts of the compound, is notneeded in the dialects of northern Sweden.The stress in double compounds of th e type AB-C (see above) is on the last element of the name or word: -——. Names in double compound of the type A-BC like Lill-Kvarnören have a different type of accent: — — 1with the stress on the first element of the name or word. The two different main accents in double compounds ofthe type AB-C and A-BC: J— — and — —1 have the status of markers showing where the compounding link inthe compound is, so the s is not needed in the compounds of the type AB-C in the dialects of northern Sweden.The study includes names of isl ands containing double compounds in the whole of Norrbotten and appellativedouble compounds from a collection of words from a village in Nederluleå.The second study (chapter 3) deals with the relationship between the names and the land uplift. The BothnianBay is an area of rapid land uplift. The land uplift has its highest estimated values, 0,9 meters in 100 years, on thecoast north of Skellefteå up to Luleå. Many names of islands have disappeared because the islands have beenuplifted, especially in what used to be large bays, now large shallow lakes like Persöfjärden. New water-surroundedareas have on the other hand been named like Sandgrönnorna, described from old maps from 1790 and fromphotographs from 1946.Chapter 3 consists of three sections, in which separate studies of names in relation to the land uplift are presented.The first section deals with the names ending in -gründet, -grunden. Originally names of under-water localities,they are now names of small islands and gründet has changed its denotation to 'small island' in the area.The second section in chapter 3 presents a method for the dating of names of island in uplifted areas. Many largeislands, now uplifted, still have the names they had as water-surrounded islands. By following the equidistancecurves around the locality it is possible to find out at what equidistance it was surrounded by water. Before thattime it must have been named as an island. That is terminus ante quem, TAO, for the name. The third sectiondeals with the names of vattung, which can be dated from the time of th eir rise above the sea level. A vattung, 5meters high, can thus be about 500 years old, terminus post quem, TPQ, about 1450. The studies presentedabove show that some names can be dated to the Viking Age.The third study (chapter 4) deals with the names of large islands and the colonization. The colonization period ofthe northern part of Sweden is reflected in many names of large islands containing personal names like Hertsönand Germandön. No archipelago in Scandinavia shows such an amount of names of islands containing personalnames. Most personal names are Nordic and can be compared to those in the names ending in -mark in Västerbottenand the south of Norrbotten. - Some of t he names of islands containing personal names have also beendated in chapter 3. They are among the oldest names in Nederluleå.In chapter 5 the names in the studies are put in relation to the historical and archaeological records in Norrbottenand can thus contribute to throwing light upon the colonization period of northern Sweden. / digitalisering@umu

Föreliggande studie ämnar undersöka utvecklingspotentialen för konferensanläggningar i Stockholm skärgård. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur konferensanläggningar i rurala miljöer upplever sin utvecklingspotential. För att öka förståelsen för konferensanläggningars utvecklingspotential kompletterades studien med offentliga aktörers upplevelser kring utveckling för mötesanläggningar i rurala miljöer. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju respondenter från konferensanläggningar samt två nyckelpersoner inom offentliga sektorn. Teorierna som används i studien grundar sig i tre olika teoriområden vilka är: utveckling av professionella möten, rural verksamhetsutveckling samt utvecklingshinder för små företag. I empiriavsnittet presenteras konferensanläggningarna var för sig i en djupgående löpande text. Nyckelpersonerna inom den offentliga sektorn presentera en redovisning av vad projektet Stockholm Archipelago innebär, samt hur de båda offentliga aktörerna ser på utvecklingen av konferensanläggningar i rurala områden. Därefter presenteras analysavsnittet där teori och empiri har sammankopplats samt analysen av sambandet dem emellan. Slutligen presenteras resultatet som uppkommit i undersökningen i slutsatsen. De mest framträdande aspekterna var att anläggningarna själva inte ansåg att det finns några stora utvecklingshinder samtidigt som författarna kunnat identifiera brister som kan anses vara negativa för konferensanläggningars utveckling i Stockholms skärgård. De identifierade bristerna var exempelvis bristande transportmöjligheter året om, bristande kännedom om skärgården och att konferensanläggningarna är isolerade från andra kompletterande aktörer. / Present study intends to investigate the potential of development for conference facilities in Stockholm archipelago. The study propose to create a deeper understanding for how the conference facilities in rural environment experiencing its potential of development. To increase the understanding for the conference facilities potential of development the study was completed with public actors experience about development for conference facility in rural areas. The study has a qualitative method there semi structured interviews have been done with seven respondents from the conference facilities and two key persons from public sector. The theories who are used in the study are based in three difference theory fields who are development of professional meetings, rural corporation development and obstacles for development in small business. In the empirical part the conference facilities are separately presented in a deeper current text and the key persons from the public sector are presented through a report of what the project Stockholm Archipelago is and also how the key persons from the public sector are looking at the development for the conference facilities in rural areas. Thereafter the analysis part will present the interconnection between theories and the empiric and the analysis of connection between them. The most prominent aspects were that the conference facilities themselves did not consider that there were any major development disabilities for them, but the authors have been able to identify some obstacles that could be negative for a development of conference facilities in the Stockholm archipelago. The identified obstacles were for example, lack of transport opportunities all year round, lack of knowledge about the archipelago and that conference facilities are isolated from other complementary companies.

Turismens tillväxt är beroende av hur en destination kan uppfylla besökarnas behov. För att kunna tillfredsställa dessa behov krävs samarbeten mellan olika branscher på destinationen. Samarbetsnivån mellan kommun, privata aktörer och lokalinvånare är en avgörande faktor för utvecklingen på destinationen. Denna uppsats presenterar en kvalitativ studie om destinationsutveckling på Nynäshamn som baseras på observationer samt intervjuer med kommunen, privata aktörer och lokalinvånare. Denna uppsats fokuserar på att få sig en uppfattning om vilka potentialer som finns för att främja en positiv destinationsutveckling i Nynäshamn. Vilka insatser som krävs för att utveckla destinationen och vilka resurser som finns på Nynäshamn, som är en småstad nära havet. Studien har visat att det finns potential för Nynäshamn att skapa en positiv destinationsutveckling. Detta är genom att skapa ett starkt platsvarumärke och genom platsmarknadsföring. Det krävs engagemang och finansiella resurser från kommunens sida att skapa möjligheter och samarbeten med privata aktörer mot gemensamma mål. Det krävs även att det finns samarbete med lokalbefolkningen då det är dem som är förmedlarna av destinationen. Dessa aspekter har identifierats som ledande för att åstadkomma en mer positiv utveckling i Nynäshamn. / The growth of tourism depends on how a destination can meet the needs of visitors. To be able to satisfy these needs, collaborations between different industries at the destination are required. The level of cooperation between the municipality, private actors and residents is a decisive factor for the development of the destination. This essay presents a qualitative study on destination development at Nynäshamn based on observations and interviews with the municipality, private actors and residents. This essay focuses on getting an idea of whatpotentials there are to promote a positive destination development in Nynäshamn. What efforts that are required to develop the destination and what resources are available at Nynäshamn, which is a small town near the sea. The study has shown that there is potential for Nynäshamn to create a positive destination development. This is by creating a strong placebranding and through destination marketing. Commitment and financial resources are required from the municipality to create opportunities and collaborations with private actors towards common goals. It is also required that there are collaborations with the local population as they are the mediators of the destination. These aspects have been identified as dominant to achieve a more positive development in Nynäshamn.

Hur kan ett leveransskåp-system designas för att vara attraktivt och användbart för dess användare? Och hur kan användare involveras i denna process under en global pandemi? Detta projekt ämnar att svara på dessa frågor samt utveckla ett hållbart skåpsystem som skyddar paket som levereras i Stockholms skärgård från värme, tjuvar, och rådande väderförhållanden, men som också är anpassat till dess användare och kontext. Användarna är i detta fall Skärgårda, ett företag som kör ut paket med båt i skärgården, samt deras kunder, som beställer paketen, vilka kan innehålla vad som helst från sneakers till matvaror. För att genomföra detta projekt har en användarcentrerad designprocess använts. Denna process har innehållit metoder för kontextundersökning, idégenerering, utveckling, samt tester. Ett teoretiskt ramverk har också använts för att vetenskapligt grunda arbetet. Detta ramverk tog upp ämnerna teknisk design, användarcentrerad design, design thinking, ergonomi, estetiska principer, Stockholms skärgård, hållbarhet, samt material. Resultatet var ett koncept för ett system av leveransskåp, som har mervärdet att även fungera som bänkar, vilket var det mest attraktiva konceptet av fyra, enligt kunderna. Denna bänk kan öppnas genom dess lucka, bestående av sitsen, ryggstödet och frontpartiet, för att komma åt ett isolerat förvaringsutrymme för kollin på insidan. Bänken har en låslösning som tillåter Skärgårda att använda en huvudnyckel till alla skåp, medan kunden kan fästa ett hänglås om hen vill. Sitsen är dimensionerad efter de 5e till 95e percentilerna av svenskar och interaktionen med bänken har efter en iteration anpassats ergonomiskt för att medföra så liten belastning på Skärgårdas bud som möjligt. Bänken kan fästas i de olika underlag som är vanliga längs kusterna i stockholms skärgård. Dessa inkluderar sten, sand, jord, samt bryggor i trä. En diskussion som dykt upp är däremot om denna fixtur verkligen är nödvändig, eftersom bänk-konceptet har en stor kontaktyta mot marken samt låg tyngdpunkt. Slutsatser som funnits var att något mervärde, att den smälter in i omgivningen, samt att den är fri från krångel verkade göra skåpet mer attraktivt och användbart för kunderna, samt att användare kunde involveras i designprocessen genom distansworkshops, enkäter, telefonintervjuer, eller genom representanter på plats, vilka då spelar rollen av användargruppen. Det kunde också konkluderas att det designade skåpet var anpassat till dess användare och kontext, kunde ses som hållbart, och mest troligt skyddar från värme, tjuvar, och väderförhållanden, men att detta skulle behöva testas vidare för att verifiera.