Bakgrund: Tillgänglighet i skolan innebär att alla barn ska ha möjlighet till lärande och inkludering på lika villkor. Tillgänglig lärmiljö handlar om att skolan och dess lokaler ska vara anpassade så att elever oavsett funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i skolverksamheten. Fysisk tillgänglighet kan påverka delaktighet, att känna delaktighet är en förutsättning alla ska ha. Syfte: Syftet är att undersöka den fysiska tillgängligheten för barn med rörelsenedsättning i grundskolor i Örebro kommun. Metod: En strukturerad observation görs på totalt 16 skolor för att kunna beskriva den fysiska tillgängligheten på grundskolor för barn med rörelsenedsättning i Örebro kommun. Uppsatsen genomfördes med hjälp av en checklista med 23 bedömningspunkter som var indelade i de tre områdena “utomhus”, “entré” och "inomhus/hygienutrymme". Resultat: Bedömningpsunkterna A3 (stabil ytbeläggning) A19 (parkering för personer med funktionsnedsättning finns inom 10 meter från entrén) och B2 (inga höga trösklar vid entre) var genomgående inte uppfyllda på skolorna. Resterande bedömningspunkter var relativt bra uppfyllda. Korrelationstestet visade ett svagt negativt samband mellan skolornas ålder och totalpoäng. Resultatet av korrelationstestet var inte statistiskt signifikant. Slutsats: Tillgängligheten på de 16 grundskolorna i Örebro kommun visade sig ha brister. Utifrån checklistans bedömningspunkter och observationer tyder resultatet på att förbättringspotential finns. Skolorna bör göra ronder och kartlägga skolmiljön för att få bättre tillgänglighet och vara anpassade efter alla.

Studien har valts att göras utifrån en fenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på fritidspedagogers uppfattningar om fysisk tillgänglighet på fritidshemmet, med fokus på pedagogens arbets- och förhållningssätt, material, anpassning och inkluderande lärmiljöer. En kvalitativ studie, med intervjuer har gjorts med fem fritidspedagoger. Fokus har i intervjuerna varit att ta reda på deras upplevelser av fenomenet. Resultatet av studien visade flera faktorer som påverkade den fysiska tillgängligheten. En av faktorerna var att fritidslärarna som medverkade upplevde att barnen idag fick erfara rörelseglädje, dessutom upplever att det finns elever som det är svårare att främja rörelse för. Resultatet visade även att fritidspedagogerna upplevde ökad rekreation för vissa elever. Samtidigt visade resultatet att fritidsläraren har en stor påverkan på eleverna om de väljer att vara fysiskt aktiva eller inte, då läraren som förebild påverkar främjandet, eller hämmandet. Likaså finner vi pedagogers upplevelse av brist från ledningen, i form av stöd och förståelse. Fritidslärarna upplevde att barngruppen har stor betydelse för verksamhetens utformning, samt att delar av skolans lärmiljöer inte är lämpade för dagens pedagogik.

Denna studie syftar till att undersöka tillgänglighet ur ett medborgarperspektiv. Det genom en fallstudie där olika typer av platser i Haninge kommun ingår i syfte att undersöka hur förutsättningarna och uppfattningarna ser ut för områden med olika geografiska karaktärer. Tillgängligheten avser i denna studie både fysisk tillgänglighet och upplevda tillgänglighet. Det innebär att platsbundna parametrar undersöks ur ett objektivt perspektiv samt att även medborgarnas subjektiva värderingar vägs in. Tillgängligheten studeras utifrån ett urval av parametrar som undersöks just utifrån dess fysiska och upplevda tillgänglighet. Flera olika metoder har inkluderats i fallstudien, men den huvudsakliga metoden som har använts är en enkätstudie där de valda parametrarna för tillgänglighet värderas av tillfrågade medborgare som är bosatta på platserna i fråga. De parametrarna som har undersökts genom hela studien är transportmöjligheter, utbud av handel och service, förekomst av grönområden och rekreation, samhällskaraktär, samt medborgarinflytande. Dessa undersöks för platser som i Haninge kommun representerar central stadsbebyggelse, skärgård och landsbygd, vilka utgörs av Handen, Ornö och Runsten. Resultatet visar på att den fysiska tillgängligheten är bra i Haninge kommuns centrala stadskärna men sämre i kommunens skärgård och på landsbygden. Detta gäller främst transportmöjligheter samt utbud av handel och service. Gällande grönområden och rekreation är tillgängligheten bättre på landsbygden och i skärgården. Studien kan inte dra några slutsatser om den uppfattade tillgängligheten, men enkätstudiens resultat visar att den upplevda tillgängligheten är ganska bra för både den centrala stadskärnan samt skärgården, men något sämre för landsbygden. För stadskärnan och skärgården är den upplevda tillgängligheten relativt lika trots stora skillnader i den fysiska tillgängligheten, vilket analyseras utifrån boendepreferenser kopplat till det geografiska läget. För landsbygden reflekterar den fysiska tillgängligheten den upplevda tillgängligheten på ett tydligare sätt. Ett behov finns kring att stärka subjektiva värden för Haninges centrala stadsbebyggelse. För skärgården och landsbygden finns istället ett behov av att stärka objektiva värden. På grund av ett lågt deltagande i enkätstudien har resultatet en stor osäkerhet och ytterligare studier behöver genomföras för att stärka studiens resultat. / This study aims to examine the accessibility from a citizen perspective. The approach has been a case study where different types of areas in Haninge municipality have been included with the purpose to examine the accessibility depending on the geographical context and characteristics. The accessibility concept in this study includes both an objective and subjective approach. The study approach can be explained as that selected parameters have been examined from both an objective and subjective point of view where the values of the citizens are included. Multiple methods have been included within the case study, but the main method that has been used is survey studies where the selected parameters for accessibility have been valued by the citizens of chosen places. The parameters that has been included throughout the entire study are transportation opportunities, variety of commerce and service, presence of green areas and recreation, characteristics of the society, and citizen influence. These five parameters have been studied for places in Haninge municipality that represent central urban areas, archipelago and rural areas. The chosen places representing those types of areas are Handen, Ornö and Runsten. The result points out a good objective accessibility in the central urban areas of Haninge municipality, and the results are not as good in the archipelago and in rural areas. It is mainly because of the transportation opportunities and variety of commerce and service. However, related to green areas and recreation, does the result state a better objective accessibility in the archipelago and in rural areas. Based on the surveys does the study also show a fairly good subjective accessibility both in central urban areas and in the archipelago, this although the areas clearly differ in the objective accessibility. This has been analyzed related to housing preferences that are linked to the geographical context. For rural areas, do the objective accessibility reflect the subjective accessibility in a more evident way. There is a need for central urban areas in Haninge municipality to strengthen the subjective values, meanwhile for the archipelago and for rural areas is the need rather to strengthen objective values. Although, due to a low number of participants in the survey studies, the study has a certain deal of uncertainty and further studies must therefore be carried out in order to strengthen the results.