The growth of e-commerce seems to be unavoidable. E-commerce as a concept brings a lot of upsides, as well as some obstacles that needs innovative solutions to be overcome. E-commerce is directly connected to a larger volume of parcels, mainly to private consumers. These parcels need to be shipped to the customer, which is a growing problem since the pick-up points have restricted physical space, combined with increased requests for home-delivery. There are a few solutions to this problem, one of them are parcel lockers.  Parcel lockers are dependent on a convenient location for the best usage. Strategical placements can offer more effective deliveries, a better degree of usage, lower emissions, and better possibilities for a transition to sustainable transport for the customer. However, to accomplish a better network of parcel lockers the companies responsible for these need to cooperate with owners of these locations, and this is where municipalities come into the equation.  This study aims to examine the possibilities for cooperation between the corporations who run the parcel-lockers and municipalities. The aim of the cooperation is to achieve a win-win situation in which both parties can experience a mutual gain in their own objectives. This shows to be a complex question where a lot of targets set in the municipality would be negatively affected by parcel lockers in some locations. The municipal perspective can be seen to prefer a more governing role, while the corporate perspective talks more of dynamic and “give-and-take”. However, cooperation is desirable both from the public and the private perspective, and there are a few possible structures and outcomes of this cooperation.  The study is based on six semi-structured interviews, of which two officials from Göteborgs stad, one official from Stockholms stad, one representative from Postnord, one from iBoxen and one from Digital Handel.

Hur kan ett leveransskåp-system designas för att vara attraktivt och användbart för dess användare? Och hur kan användare involveras i denna process under en global pandemi? Detta projekt ämnar att svara på dessa frågor samt utveckla ett hållbart skåpsystem som skyddar paket som levereras i Stockholms skärgård från värme, tjuvar, och rådande väderförhållanden, men som också är anpassat till dess användare och kontext. Användarna är i detta fall Skärgårda, ett företag som kör ut paket med båt i skärgården, samt deras kunder, som beställer paketen, vilka kan innehålla vad som helst från sneakers till matvaror. För att genomföra detta projekt har en användarcentrerad designprocess använts. Denna process har innehållit metoder för kontextundersökning, idégenerering, utveckling, samt tester. Ett teoretiskt ramverk har också använts för att vetenskapligt grunda arbetet. Detta ramverk tog upp ämnerna teknisk design, användarcentrerad design, design thinking, ergonomi, estetiska principer, Stockholms skärgård, hållbarhet, samt material. Resultatet var ett koncept för ett system av leveransskåp, som har mervärdet att även fungera som bänkar, vilket var det mest attraktiva konceptet av fyra, enligt kunderna. Denna bänk kan öppnas genom dess lucka, bestående av sitsen, ryggstödet och frontpartiet, för att komma åt ett isolerat förvaringsutrymme för kollin på insidan. Bänken har en låslösning som tillåter Skärgårda att använda en huvudnyckel till alla skåp, medan kunden kan fästa ett hänglås om hen vill. Sitsen är dimensionerad efter de 5e till 95e percentilerna av svenskar och interaktionen med bänken har efter en iteration anpassats ergonomiskt för att medföra så liten belastning på Skärgårdas bud som möjligt. Bänken kan fästas i de olika underlag som är vanliga längs kusterna i stockholms skärgård. Dessa inkluderar sten, sand, jord, samt bryggor i trä. En diskussion som dykt upp är däremot om denna fixtur verkligen är nödvändig, eftersom bänk-konceptet har en stor kontaktyta mot marken samt låg tyngdpunkt. Slutsatser som funnits var att något mervärde, att den smälter in i omgivningen, samt att den är fri från krångel verkade göra skåpet mer attraktivt och användbart för kunderna, samt att användare kunde involveras i designprocessen genom distansworkshops, enkäter, telefonintervjuer, eller genom representanter på plats, vilka då spelar rollen av användargruppen. Det kunde också konkluderas att det designade skåpet var anpassat till dess användare och kontext, kunde ses som hållbart, och mest troligt skyddar från värme, tjuvar, och väderförhållanden, men att detta skulle behöva testas vidare för att verifiera.