Syftet med arbetet är att ta reda på om studie- och yrkesvägledare och lärare, i och med att den nya skollagen och läroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrån att studie- och yrkesorienteringen är hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret är något som i formuleringsarenan länge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag på realiseringsarenan som det var tänkt från början. De frågor vi vill besvara är hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen på skolan ser ut utifrån studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv, hur studie- och yrkesvägledare och lärare på grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gäller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvägledare och lärare anser att de nya styrdokumenten påverkar studie- och yrkesorienteringen på skolan. Detta undersöker vi utifrån en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebär strukturerade intervjuer med intervjuformulär. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gäller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vägledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori.Genom vår undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvägledningen och -orienteringen inte är skolans gemensamma mål, att studie- och yrkesvägledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvägledarna tycker att det är för lite samarbete med lärarna. De nya styrdokumenten har hittills inte lett till någon förändring. För att samarbetet ska fungera krävs dels tydliga mål och riktlinjer och dels förändrade roller.

Syftet är att försöka förstå vilka och teoretiskt belysa hur elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och utvecklat digitala mediekompetenser och -färdigheter. Undersökningsmetoden är källanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lärarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten år 2007 till och med våren år 2009. Det är en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lärarstudenter och elever har tillägnat sig och projekten har även betraktats utifrån ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer på Teleborg Centrum, Värdegrundtema på Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att både lärarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -färdigheter. Lärarstudenter har även varit verksamma som handledare och härigenom bidragit till att elever mer än de själva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -färdigheter.

En nedåtgående trend hos svenska elevers matematikkunskaper föranleder behov av att finna lösningar för att bryta denna trend. Studien som presenteras här har som syfte att undersöka hur man via läroboken kan underlätta lärarens undervisningsplanering, och möjlighet till att formativt bedöma eleverna, samtidigt som elevens möjlighet till ett mer självständigt lärande förbättras. Först utförs en litteraturstudie för att sammanfatta väsentliga begrepp och didaktiska aspekter, för att sedan följa upp med att presentera några tidigare forskningsresultat vad gäller matematiklärobokens utförande och användande av idag. Resultatet från denna litteraturgenomgång verifieras och kompletteras i nästa steg via kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på högskolan och gymnasiet. Även en del egna observationer via deltagande i undervisning ger ytterligare data till undersökningen. Genom att skapa insikter kring vad som förbättrar elevers lärande, samt hur aktörerna bl.a. upplever läroboken av idag, är tanken att kunna presentera ett underlag för konstruktion av läroböcker som förbättrar elevens lärande och intresse i matematik. Resultatet visar på att de flesta av läroböckerna i matematik har flera brister vad gäller det pedagogiska utförandet och hur de följer styrdokumentens anvisningar. Läroboken har en viktig roll för undervisningens kontinuitet och ännu viktigare är lärarens ämneskompetens. Resultatet visar dessutom på att elevernas åsikter kring hållbar skolutveckling fokuseras på fler lärare samt lösta exempel i läroboken, medan lärarna fokuserar mer på digitala hjälpmedel. Slutsatsen är att det ska vara elevens egen lärande konstruktion som ska vara det centrala i samband med författande av läroböcker i matematik. Detta innebär att feedback från elever som t ex. studerar första året på högskoleingenjörsutbildningen kan erbjuda ett viktigt bidrag i uppdatering av läroböcker. Dessutom innebär det en tydligare följning av styrdokumentens anvisningar samt att elevernas förkunskaper ska beaktas i läroböckernas innehåll och progression mellan ämnesavsnitten. / A downward trend of Swedish pupils' mathematical knowledge leads to the necessity finding ways, which may reverse this trend. The study presented here aims to explore ways through how textbooks can facilitate teacher education planning, and the ability to formatively assess students while students opportunity for a more independent learning improves. First, a literature review to summarize the essential concepts and didactic aspects is made, and then followed up by presenting some previous research in terms of mathematics textbook design and use of today. The results of this literature review are verified and completed in the next step through qualitative interviews of both teachers and students at college and high school. Even some of my own observations through participation in education provides additional data to the study. By providing insights into what improves student learning, and how actors experiencing textbook of today, the idea is to present a basis for the design of textbooks that enhances student learning and interest in mathematics. The results show that most of the textbooks in mathematics has several shortcomings in the educational performance and how they follow the policy documents instructions. The textbook has an important role in teaching and even more important is the teacher's subject competence. The results also show that students' views on sustainable school improvement are focused mainly on teachers and solved examples in the textbook, while the teachers focus more on digital tools. The conclusion is that it should be the student's own learning that should be central in the writing of textbooks in mathematics. This means that feedback from students such as studying the first year of Bachelor of education can provide an important contribution in updating textbooks. It also means that a clearer tracking of policy documents and instructions to students prior knowledge should be considered in textbook content and progression between subject sections.

I vår undersökning har vi intervjuat fyra lärare med avseende på hur de ser på problemlösning och hur de arbetar med det. Lärarna arbetar i två olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. Därför följer skolorna olika läroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med båda skolformerna är för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella när vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjälp av ett analytiskt ramverk som tar till hänsyn fyra lärandeteorier som kan sägas haft påverkan på lärandet i skolan. Teorierna är behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teori. Vi har även jämfört lärarna med varandra för att försöka hitta skillnader och likheter.Det vi kom fram till i undersökningen var att de lärare vi intervjuat skiljer sig något i hur de ser på problemlösning. Likaså varierar deras arbetssätt med problemlösning med både likheter och skillnader. Resultatet gör det svårt att förklara varför vi upplevde en högre motivation i den internationella skolan utifrån lärarnas syn på och undervisning med problemlösning, utan möjligheten finns att det är andra faktorer som påverkar.

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssättet Matematik på talets grund (MTG) samt i några matematiklärares klassrum.De metoder vi använt oss av för att få svar på vårt syfte och frågeställningar är komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Vårt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lärande tydligt. Vi kan också konstatera att MTG är ett konstruktivistiskt arbetssätt. När det gäller konstruktivismen i klassrummet, så visade vår undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors inställning försvårar den nyexaminerade matematiklärarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt. Läroboken tar allt för stor plats i deras undervisning, vilket hämmar ett konstruktivistiskt arbete.

Syftet med att undersöka läroböcker i matematik är att få en insikt i hur stor vikt läroböckerna lägger på själva utförandet istället för på slutprodukten. Vi vill även undersöka om läroboken visar att det kan finnas mer än en lösning till en och samma uppgift. Vi bestämde oss för att granska läroböcker i årskurs fyra och utifrån en mall med fem större analysfrågor och dess undergrupper kategoriserade vi de olika läroböckernas uppgifter. Resultatet har visat att ingen av de tre läroböckerna är stora representanter för uppgifter som stimulerar eleverna till ett självständigt tänkande. / The purpice with our study was to see weather the textbooks in Matematics focus on the process solving the question rather than the answer. We also wanted to see if the textbooks engourige the students to be open for more than one solution. We decided to look into three diffrent textbooks in year 4. Our result showed that none of the textbooks that we did our study on encouraged the students to focus on the process rather than the answer.

Vårt syfte med läromedelsgranskningen i matematik är att synliggöra variationen i lärobokens uppgifter. Vi har utformat ett analysschema som utgår ifrån tolv faktorer som vi anser är viktiga för ett varierat och lustfyllt lärande. Undersökningen omfattar sju läroböcker i skolår 4. Vårt resultat visar att variationen i läroböckerna är bristfällig. Många aspekter, som bör finnas med för att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära, saknas.

The number line as a representation at subtraction- A qualitative content analysis of textbooks in mathematic. Number sense has a prominent role in mathematics. It is an ability seen as the basis for the student´s continued development in mathematics. In my work as a teacher it´s a topic that is often discussed in the context of students’ mathematical difficulties. That´s why I found it important to study further. According to two different reports about how the teaching of mathematics in Swedish schools is conducted a large part is devoted to individual work in the book. Taking that into account it´s important to review what it is students face when they work in their textbooks in mathematics. This study is a review of two different base learning materials in mathematics for grades 1-3. The purpose of the review is to describe how mathematics learning materials use the number line in the context of explaining subtraction and to reflect the possibilities for the students to develop number sense. The method used in the study is a qualitative content analysis. The theory behind the study is constructivism together with McIntosh, Reys and Reys (1992) framework about number sense and Thompson´s (1999) way to explain different strategies for mental arithmetic in subtraction. The result of the study shows that the textbooks mostly use the number line within the number range 0-20. The number line is linear and up to twenty it often starts with 0. If it´s used over twenty it only shows the number area the terms of the task are within. The number line mostly shows counting instead of calculating. When the numbers to count with get bigger, algorithms are introduced. One of the reasons for that may be the difficulty to show the size of the amounts with the number line.

Examensarbetets syfte är att undersöka påståendet om att homosexuella mäns identitet inte bör representeras i tragedi, på grund av genrens maskulina ideal. Istället bör representationen ske i melodram då genren relaterar till feminina värden. Textanalysen av två teaterpjäser, tragedin The River and the Mountain (Uganda, 2012) och melodramen The Boys in the Band (USA, 1968), visar att tragedin står för en essentialistisk (biologisk) syn på sexuell identitet medan melodramen står för en konstruktivistisk (kulturell och social). Kunskap om homosexuell kultur kan inte ses som en nödvändighet för en homosexuell identitet. Tragedi bör därför inte avfärdas som en politiskt svag genre att representera homosexuella män i. Vad som dock saknas i tragedin är gestaltandet av sexuellt begär mellan män, något som historiskt varit politiskt viktigt i teater om manlig homosexualitet. / The aim of this thesis is to investigate the claim that homosexual men should not be represented in tragedy, because of the genres masculine ideal. Instead, the representation should take place in melodrama since this genre relates to feminine values. The text analysis of two plays, the tragedy The River and the Mountain (Uganda, 2012) and the melodrama The Boys in the Band (USA, 1968), shows that tragedy uses an essentialist (biological) view on sexual identity while the melodrama uses a constructionist (cultural and social) view. Knowledge about gay culture cannot be seen as a necessity for a gay identity. Tragedy should therefore not be dismissed as a politically weak genre for the representation of homosexual men. What is missing from tragedy is the depiction of sexual desire between men, something that has been politically important in the history of theatre about male homosexuality.

Vi har en uppfattning om att internationell adoption och internationellt adopterade ofta associeras med TV4:s tv-program Spårlöst. Det gör att programmet har stort inflytande över vilken bild av adoption och adopterade som sänds ut i media. Vi har därför valt att göra en kvalitativ textanalys som undersöker hur Spårlöst framställer internationell adoption och internationellt adopterade. Syftet med studien är att synliggöra och kritiskt granska framställningarna. Vi hoppas att studien ska bidra till ett mediesamhälle som inkluderar adoption och adopterade mer. Studien bygger på konstruktivism och dess inriktning socialkonstruktionism. Studiens analysmaterial är valt utifrån avsnitten som visades under säsongen hösten 2016 med hjälp av den dramaturgiska kurvan. Genom att använda oss av hermeneutiken kan vi tolka textens innehåll och urskilja framställningarna i programmet. Tolkningarna stöds även av barmhärtighetsprincipen. Studiens slutsatser är att internationell adoption främst framställs som en väg till bättre förutsättningar, men också som en vinstdrivande verksamhet och som osäkert. Ytterligare slutsatser är att adopterade ofta framställs som positiva till sin adoption. Adopterade framställs även som identitetssökande och nyfikna personer, men också som personer som värdesätter familjerelationer. / Our perception is that international adoption and international adoptees often are associated with the tv-program Spårlöst shown on TV4. This could mean that the program may have a great influence over the images of adoption and adoptees shown in media. Therefore, we have chosen to do a qualitative text analysis which examines how Spårlöst portrays international adoption and international adoptees. The purpose of the study is to highlight and critically view the portrayals. We hope our study will contribute to a more including media society concerning adoption and adoptees. The study is based on constructivism and its orientation on social constructionism. The study’s analytical material is chosen from the episodes that were shown in the fall season of 2016 by using the dramaturgical curve. We can interpret the content of the text and distinguish the portrayals in the program by using the hermeneutics. The interpretations are also supported by the principle of charity. The study’s conclusions are that international adoption mainly is portrayed as a way to better conditions, but also as a profit organization and as unsafe. Further conclusions are that adoptees often are portrayed as positive towards their adoption. The adoptees are also portrayed as identity seeking and curious people. The study also shows that adoptees value relationships within the family.