The aim of this essay is to examine how the foreign relationships of Ethiopia has developed as a result of the construction and filling of the Grand Ethiopian Renaissance Dam between 2011 and 2021. This essay therefore asks: How has Ethiopia’s foreign relations with the EU, Egypt, Sudan and China changed, have those relationships become more conflictual or cooperative, and how could potential changes be explained using a constructivist perspective? Constructivism is used as a means of explaining changes in the statements, positions and policies of these countries through concepts such as “norms” and “identities”. It additionally utilizes concepts from other studies such as “Hydro-hegemony”, “Benefit Sharing” and “Ethiopian renaissance”. It uses the BAR-scale from Wolf et al. (2003) to determine the different stages of Ethiopia’s relationships. The study concludes that Ethiopia’s relationship with the EU and China have progressed positively as a result of the GERD, and they have now started considering Ethiopia a more equitable partner for further cooperation. The relationship with Egypt and Sudan initially improved, with new Ethiopian norms of cooperation and equitable utilization becoming mainstay. However, Ethiopia’s unilateral action during recent events broke these norms, and has turned the relations conflictual once again.

The aim of this study is to explore how a number of transgender individuals with an autism diagnosis relate to contemporary discourses such as neurotypicality and gender binarism. To achieve this aim, the study applies the tools of discursive psychology in combination with qualitative interviews. The over-arching theoretical and methodological platform on which this study is based derives from a social constructivist perspective emanating in an analytical approach based on discourse psychology. The results show that the informants construct themselves and their surroundings in ways that are dependent on the various interpretative repertoires employed to justify identities seen as deviant. The informants characterise themselves in accordance with or in contrast to neurotypical stereotypes. Despite displaying differing reactions to a binary two-gender system, the informants give the impression that they, in various ways, accept this perception in constructing openness to their social surroundings. The choice between either conforming to a norm or being open about ones gender identity and diagnosis is constructed in relation to the stigma that the category of deviant implies. Being diagnosed with autism seems to inhibit the transformation of gender identity, but to ease the coming-out process of being transgender due to the low or non-existent expectations of their immediate surroundings.

Denna studie behandlar fallet Bosnien, specifikt kriget i Bosnien på 90-talet och syftar till att undersöka hur social konstruktion och identitetspolitik påverkade den enskilda individens samt användes som maktmedel i Fausta Marianovics berättelse från kriget. Jag har alltså undersökt Fausta Marianovics självbiografi med Kenneth J. Gergens syn på social konstruktivism och identitetspolitik som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt och narrativ analys med hjälp av biografiforskning som metod. I denna studie är det inte möjligt att komma fram till någon definitiv sanning men resultaten visar att den sociala konstruktionen och identitetspolitiken speglas som en stor del i vad som hände i Bosnien utifrån Fausta Marianovics berättelse samt att hennes egen upplevelse också påverkades.

Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.

Inom en idrott och hälsa (IDH)-miljö, är syftet med denna studie (1) att fastställa effekten av motorisk träning på barn; (2) identifiera korrelerade prediktorer för motorik. Genom en systematisk informationssökning tillhandahålls en omfattande bakgrund som beskriver en uppsjö av framgångar inom motoriska inteventionsstudier och påverkade områden. Genom en hypotetiskt-deduktiv ansats, influerad av ett konstruktivistiskt perspektiv, med specifikt fokus på Piagets teorier om kognitiv utveckling och lek, problematiseras lärande och motorisk utveckling genom genomförandet av en interventionsstudie. Deltagarna (n=19, medelålder 7,16 SD 0,37 år), genomgick en fem veckor lång intervention. Motoriska färdigheter utvärderades före och efter intervention med tillämpning av MUGI Observationsschema. En poweranalys kunde inte utföras på grund av saknade parametrar och studien föll därför under ett typ II-fel, följaktligen omdöpt till en deskriptiv pilotstudie. Resultaten, som visar en förbättring av ett medelvärde på 1,65, SD 0,92, indikerar att motorisk utveckling kan förbättras genom medveten riktad träning. Korrelationer mellan variabler var icke-signifikanta, sannolikt till följd av en otillräcklig urvalsstorlek. Andra resultat, exv. deltagarnas entusiasm och undervisningsmetoder beskrivs tillika. Slutligen diskuteras motorisk träning, idrottspedagogens avgörande roll och stark betoning vid utveckling av kroppslig kompetens, utifrån tillämpningen av Piagets konstruktivism. Dessutom möjliggör det piagetiska perspektivet problematiseringar av avgörande pedagogiska aspekter av innehållet i idrott och hälsa relaterade till motoriska färdigheter och barns utveckling. / Within a physical education (PE) ambience, the objective of this research is (1) determine the effect of motor training on children; (2) identify correlating predictors for motor skills. Through a systematic information retrieval an extensive background is provided, outlining a plethora of success in motor interventions, and affected areas. Utilizing a hypothetic-deductive onset, influenced by a constructivist perspective, with specific focus on Piaget’s theories of cognitive development and play, learning and motor development are problematized through the conduction of an intervention study. The participants (n= 19, mean age 7.16 SD 0.37 years), underwent a five-week intervention. Motor skills were evaluated pre and post intervention applying MUGI Observationsschema. Unable to execute a power analysis due to missing parameters, the study concluded a type II error, therefore renamed a descriptive pilot study. The findings, displaying a mean improvement of 1.65, SD 0.92, indicate motor development can be improved through deliberate aimed training. Correlations between variables were insignificant, presumably from an inadequate sample size. Other findings, e.g., participants’ enthusiasm and teaching methods are detailed, too. Lastly applying the Piagetian aspect, motor skills training, the necessity of the PE teacher and heavily emphasizing development of physical literacy, are discussed. Furthermore, the Piagetian perspective additionally enables problematizations of crucial educational aspects of PE content related to motor skills and child development.

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av observation, intervju, samt bilduppgift. Studiens resultat är att faktorer som autentisk mottagare samt elevernas tidigare erfarenheter kan ha en inverkan för hur lustfyllt eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning. Det är viktigt att mottagaren till det eleverna gör är autentisk, det vill säga äkta, och att elevernas erfarenheter synliggörs och tas tillvara i läs- och skrivundervisningen. Hur stor plats elevernas erfarenheter får i läs- och skrivundervisningen, samt vilka mottagare eleverna skriver och läser för, varierar beroende av vilken/vilka pedagogisk/a grundsyn/er samt vilket arbetssätt som elevernas läs- och skrivundervisning genomsyras av. Vidare har vi kommit fram till att de olika arbetssätt som finns i vårt urval och lärarnas pedagogiska grundsyner som genomsyrar undervisningen, kan kopplas samman med de genusskillnader vi sett i de klassrum vi besökt. Vi drar därför slutsatsen att man som lärare bör vara noga med val av arbetssätt och vilken pedagogisk grundsyn som genomsyrar undervisningen. Enligt oss kan lärarens arbetssätt samt pedagogiska grundsyn bidra till eller begränsa eleverna i hur lustfyllt elever beskriver sin läs- och skrivinlärning.

The Swedish government has decided to add programming to the Swedish curriculum to strengthen students’ digital skills. The teachers who will teach programming do not always know programming themselves. Because of that, KTH Royal Institute of Technology researchers are planning to start an initiative of creating a Massive Open Online Course (MOOC) in fundamental programming in Swedish for those teachers. Interpreting error messages given by the compiler is one problem with learning programming. An aim of this study is to lower that threshold. The study seeks to identify common misconceptions about programming among novice programmers in order to design a static analyser that investigates code written by students and provides formative feedback to help students in their own learning process. The study combines the constructivist theory of learning with views about formative assessment in order to automate the process that is usually done by a teacher or teaching assistant when assessing code. A phenomenographic study is done in order to identify teachers’ perceptions of common misconceptions about programming by interviewing five active teachers at KTH. The results of that study are used to construct code examples that correspond to these misconceptions. Those results lead to the design and implementation of a software that detects these problems in code. That software is evaluated using a larger set of test data, consisting of 77 errors divided into five larger programs, inserted by independent individuals. From the initial study, five categories of misconceptions are given. Of the 77 errors, the majority are correctly positioned and almost all are given a good hint about the position. About a quarter of the errors are parse errors, which never reach the analysing part of the software that demands the program to be parsable. The study shows that we have succeeded both in designing and implementing a software that detects the identified misconceptions with good results. In the context of a MOOC, the software might require an extension with a more advanced parser and also dynamic analysis to be able to test the correctness of the students’ programs. The software is limited to handle the language Javascriptish, which is a subset of JavaScript. / För att stärka den digitala kompetensen bland svenska grundskole och gymnasieelever har programmering lagts in i läroplanen. De lärare som är tänkta att hålla i denna programmeringsundervisning har själva inte alltid tillräckliga kunskaper i programmering, varpå ett initiativ för att hålla en storskalig, öppen och internetbaserad kurs (MOOC) på svenska har startats av forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). En av svårigheterna med att lära sig programmering är att förstå meddelandena som kompilatorn ger. Ett mål med denna studie är att sänka denna tröskel för studenten. Denna studie ämnar identifiera vanliga missuppfattningar om programmering hos nybörjare, för att designa en programvara som utför statisk analys av kod skriven av studenter och därefter ge återkoppling kring dessa missuppfattningar. Studien kombinerar den konstruktivistiska teorin om lärande med tankar om formativ bedömning för att automatisera den process som vanligtvis görs av en lärare eller lärarassistent vid bedömning av kod. En fenomenografisk studie görs för att identifiera lärares uppfattningar om vanliga missuppfattningar kring programmering genom att intervjua fem verksamma lärare på KTH. Resultatet från den studien används sedan för att konstruera kodexempel som belyser de identifierade missuppfattningarna. Därefter designas och implementeras en mjukvara som sedan evalueras genom att analysera totalt 77 fel, konstruerade av oberoende individer, uppdelade på fem större program. Den initiala studien resulterar i fem olika kategorier av missuppfattningar. Av de 77 evaluerade felen ger majoriteten en korrekt positionsangivelse och nästan alla ger en god indikation över var felet ligger. Omkring en fjärdedel av felen är parsningsfel, vilka aldrig når huvudmjukvaran som kräver att programmet är parsningsbart. Studien visar att vi lyckas designa och implementera en programvara som med goda resultat upptäcker vanliga missuppfattningar kring programmering hos nybörjare, baserat på det teoretiska ramverket. I kontexten av en kurs på internet kan programvaran behöva utvecklas med en mer avancerad syntaxanalys (eng. parser) samt lägga till dynamisk analys av program för att även kunna testa programmens korrekthet. Programvaran är begränsad till att analysera kod skriven i språket Javascriptish, vilken är en delmängd till JavaScript.

This study explores the bilateral relationship between the European Union (EU) and India amidst the critical juncture that has been the Russian invasion of Ukraine in February of 2022. The study was motivated by the simultaneous empirical and theoretical puzzle that was theseemingly continuous development of bilateral relations, albeit the differing positions of the EU and India in relation to the Russian invasion of Ukraine. Through a content analysis, and a theoretical explanation with the use of two compatible hypotheses derived from Alexander Wendt’s Lockean and Kantian cultures of anarchy, the study analyzed documents, and a sample of statements, speeches and press releases, from the European Commission and India’s Ministry of External Affairs during the period of 2021-02-24 through 2023-11-13. The results of the study suggest that the development of EU-India relations have been characterized by a continuity, albeit the Russian invasion of Ukraine in 2022, and the actors differing positions thereto. The continuity can, to a greater extent, be explained by the existence and reproduction of shared ideas derived from a Lockean cultural anarchy(hypothesis 1), and to a lesser extent by shared ideas derived from a Kantian cultural anarchy(hypothesis 2), which together however, have constituted the actions of the actors during the period of study, explaining the continuity of the relations. The results both confirm and challenge relevant previous studies, showcasing social structures of relevance using theory.

This text is a case-study aimed to examine the relationship between China and Nigeria and see which theory about international relations best kan describe it. The study will be a qualitative theory consuming case-study. This study will examine both meetings between the foreign ministers of China and Nigeria but also the president of Nigeria, this study will also include a analysis of FOCACs Dakar plan and China-Africa cooperations vision. This will then help to get a picture of Chinas relation to Nigeria. What could be seen when analysing the material, is that the relationship could be described and seen as liberal with the different economic relationships that is part of the plan but also a lot of different bilateral and multilateral cooperations I different fields that both countries want to create. But Chinas intentions need to be taken caution because of it being an undemocratic country and the critique that have been made against Chinas involvement in Africa

Titel: Alla våra samtal...- En vetenskaplig essä om kollegialt lärande, relationer och språk. Syftet med denna vetenskapliga essä är att undersöka kollegialt lärande, relationella perspektiv och språk inom fritidshemmet. Essän tar sin grund i berättelser från våra egna yrkeserfarenheter för att reflektera över vårt eget problematiska handlande. Detta för att finna verktyg för att hantera komplicerade samtal. De metoder vi använt för undersökningen är vetenskaplig essä och deltagande observation. I detta har vi tagit stöd av tre teoretiska perspektiv; kollegialt lärande, relationell pedagogik och social konstruktivism. Det vi kom fram till genom våra reflektioner var de positiva effekterna av kollegialt lärande, vikten av att arbeta med relationer inom kollegiet och språkets roll inom olika relationella konstellationer. / Title: All our conversations…- A scientific essay about collegial learning, relations and language. The purpose of this essay is to examine collegial learning, relational perspectives and language in the context of school-age educare. This essay is based on our own working experiences to be able to reflect over our own problematic behavior. The reason for this is to find tools to deal with complicated conversations. The methods we used to examine this are the writings of a scientific essay and a participant observation. To support this we have used three theoretical perspectives; collegial learning, relational pedagogy and social constructivism. Our conclusions are that through our reflections we could see the positive effects of collegial learning, the importance of working with relations in the college and the part language plays in different relational constellations.