In this essay I’ve been looking to extend the knowledge regarding the construction as someone as “the other”. The aim is to examine if it is possible to depict and find a general picture of ”the other”, as he/she is described in the media.   I’m not alone in examining this, and I present several works which are somewhat similar to this essay. My work is special however, in that I’ve decided to examine the picture of “the other" by examining how four different Swedish newspapers wrote about the first Russian and the first Chilean Nobel prize winner in literature, Ivan Bunin (1933) and Gabriela Mistral (1945). To be more specific, I’ve been asking the following thematic questions, to find answers to my initial question: Is “the other” portrayed differently, as a result of the winners’ native countries? Is "the other” portrayed differently, as a result of the winners’ social class or gender? Is it possible to distinguish any interesting differences and similarities in how “the other” is constructed, in diverse political schools? Through my findings I’ve discovered that the term “the other” isn’t a homogenous one, as it varies from situation to situation. In Bunin’s case the political aspect of the term tended to outweigh the ethnical one. In other words, the fact that Bunin, in the reporting, is constructed as someone who can represent the political views of the magazine (or is otherfied, as someone who’s representing deviating views), was considered more interesting than portraying a picture of Russia as “the other”. In Mistral’s case the newspapers tended to focus more on her otherness, as a female, in contrast to how the maleness is considered to be normal. There’s also a view of South American people as a whole – as embodied in Mistral – as something different and “other” compared to the Swedish.

Inom matematik har bråk definierats som ett av de svåraste områdena att lära sig. En stor del av att förstå och räkna med bråk är att förstå begreppen som används inom matematik. För elever är matematikboken ett verktyg för matematikinlärning där de även får möta exempel på hur bråk kan skrivas och beskrivas med olika textresurser. Syftet med vår studie var att undersöka vilka matematiska ord och begrepp elever möter i matematikböcker som kan kopplas till bråk. Det gjordes för att undersöka hur matematikboken kan utveckla elevers ordförråd inom bråkområdet. För att uppfylla syftet med studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys där innehållet av två matematikböcker för årskurs 6 analyserades. Innehållet analyserades ur ett konstruktivistiskt perspektiv utifrån att matematikböcker är artefakter med potential att konstruera kunskap hos eleven. Resultatet av analysen visade att matematikböcker kan tolkas som språkutvecklande artefakter genom att de introducerar en variation av matematiska ord och begrepp samt upprepar orden i olika kontext. Med utgångspunkt från ett konstruktivistiskt synsätt är det främst mängden unika ord och variation av textexempel eleven kommer i kontakt med i matematikböckerna, som utvecklar elevens ordförråd inom bråk. Därmed kan matematikböcker fungera som en resurs för att utveckla elevers ordförråd. Exempelvis erbjuder   böckerna övningar på hur bråk kan skrivas med olika ord men också hur olika textformer kan stödja elevers matematiska begreppsförståelse. / In mathematics, fraction has been defined as one of the most difficult areas to learn. A big part of understanding and counting fractions is understanding the concepts used in mathematics. For students, mathematics textbook is a tool for learning mathematics where they find examples of how fractions can be written and described with different text resources. Thus, the purpose of our study was to investigate which mathematical words and concepts students encounter in mathematics textbooks that can be linked to fractions.  The study was conducted to investigate mathematics textbooks´ potential to develop vocabulary while learning fractions. To fulfill the aim of the study, a qualitative content analysis was conducted where the contents of two mathematics textbooks for year 6 were analyzed. Based on constructivist learning perspective, the content was analyzed with the assumption that mathematics textbooks are artefacts with the potential to help students construct knowledge. The result of the analysis showed that mathematic textbooks can be interpreted as language developing artefact by introducing a variety of mathematical words and concepts and repeating the words in different contexts. However, from a constructivist point of view, it is mainly the number of unique words and variation of text examples the student comes into contact within the mathematics textbooks, which supports and develop the student's vocabulary in fractions. Thus, mathematics textbooks can serve as a resource for developing students' vocabulary by giving examples of how fractions can be written with different words, and the interaction between different text forms.

This study is about the Bush-administration after the events of 9/11. Despite the fact that Israel-Palestine had no connection to 9/11 or Al-qaida, the Bush-administration changed their foreign policy regarding the Israel-Palestine issue. This thesis studies the motives behind the administration's change using a theoretical based motive analysis. The analysis intends to provide motive-based explanations with the help of international relations (IR) theory. To reduce the scope of the analysis, the thesis investigates if the security, identity and solidarity motives from the IR-theories realism and constructivism could be a possible cause for the change in policy. This study uses the Bush-administration’s own statements which were found at the White House archives, among others, to explore the motives correspondence. The analysis concludes that the motives: security,identity and solidarity, have been motives for the administration’s change in the Israel-Palestine issue and the motives have shown correspondence with reality. Both theories then show relevance for being able to study this issue and define motives from. This study also acknowledges the value of combining realism and constructivism to analyze this case.

The objective of this study is to examine the explanatory capabilities of the international theories, constructivism and structural realism, both separately and complementary. The explanatory capabilities of the theories are examined in the context of explaining the driving forces of Russia's invasion of Ukraine February 24, 2022. This study employs a qualitative research design and a theory-testing method to examine the theories capabilities. This is accomplished by analyzing compiled empirical material from numerous sources. Constructivism posits that the international system is socially constructed and underscores the importance of social norms, shared perceptions and identity in shaping political behavior. Structural realism however, diverges from this perspective and instead highlights the importance of security and power in an anarchic international system. The study concludes that structural realism and constructivism complement each other in their explanatory powers of understanding the driving forces of Russia's invasion of Ukraine. Structural realism is however by far the strongest of the theories in independently explaining the driving forces of the invasion.

This study is a qualitative case study, with a theory-consuming approach and motive analytical structure that aims to examine Russia's ulterior motives, for the full-scale military invasion of Ukraine in February 2022. The analysis is based on a theoretical framework of two different international relations theories: realism and constructivism. Realism highlights security, military power and the survival of state in the international system while constructivism highlights the interactions between different constructed identities, norms and ideas within the international system. Together with the theoretical framework the analysis uses Kremlin's own statements, to see if it corresponds with the theoretical findings. The study concludes that the two theoretical perspectives complement each other in explaining Russia's ulterior motives and that Kremlin's own statements on Ukraine was able to correspond with the theoretical findings.

<p>I uppsatsen analyseras de två karaktärerna Harry Haller och Hermine, från Hermann Hesses Der Steppenwolf, med hjälp av Judith Butlers queerteori. Karaktärernas förhållande till varandra, köns- och genusroller samt heteronormativiteten undersöks och sätts i samband med bokens maskerad- och teatermotiv. Förutom att maskerad- och teatermotivet undersöks i relation till karaktärerna, analyseras det också i sig självt med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om det konstruerade könet och dragshowens subversiva funktion.</p>

Denna produktionsuppsats handlar om hur lärare på en fristående gymnasieskola socialt och individuellt konstruerar upplevt professionell kunskap om klassrumsmetodik samt huruvida detta är i enlighet med skolverkets definition av evidensbaserad praktik. Uppsatsen har utförts med bakgrund av författarens tidigare konsumtionsuppsats samt två vetenskapssociologiska studier. I författarens konsumtionsuppsats framgick det att ofrånkomliga problem finns med tillförlitligheten i utbildningsvetenskaplig forskning samt med de metoder som finns för att göra ändamålsenliga avvägningar mellan utbildningsvetenskaplig forskning och lokala behov i svensk skola. I de två vetenskapssociologiska studierna framgick det i sin tur att vetenskapliga processer i sig kan bära på ofrånkomliga problem med tillförlitlighet. Sammantaget finner författaren att dessa problem försvårar möjligheterna att få skolverkets definition av evidensbaserad praktik till stånd i svensk skola och att det därför är relevant att studera huruvida lärare arbetar i enlighet med skoverkets definition av evidensbaserad praktik eller om problem med tillförlitligheten istället föreligger. Med avstamp i detta har författaren bedrivit en fallstudie utifrån konstruktivistisk teoribildning i syfte att studera detta.I första hand studerade författaren genom passivt deltagande observation två möten där fyra lärare deltog. Mötenas syfte var att lärarna tillsammans skulle konstruera kunskap om klassrumsmetodik. Detta gjorde författaren i syfte att med hjälp av den teoretiska bakgrunden få grepp om hur lärarna gick till väga för att tillsammans socialt konstruera kunskap om klassrumsmetodik. Som uppföljning på dessa möten så bedrev författaren individuella semistrukturerade intervjuer. Detta i syfte att med hjälp av den teoretiska bakgrunden få grepp om hur de studerade lärarna beskrev den sociala konstruktion de varit med och skapat. Den insamlade datamängden analyserades med hjälp av en modifierad form av tematisk analys. Av analysen framgick att lärarna inte arbetade i enlighet med skolverkets definition av evidensbaserad praktik men att det arbete som istället gjordes teoretiskt sett kan gynna framväxten av evidensbaserad praktik på den studerade gymnasieskolan. Detta förutsatt att de studerade lärarna blir mer medvetna om hur de socialt gör sina avvägningar och hur tillförlitliga dessa således blir.

Läxor är något som är omdiskuteratinom skolvärlden, det både finns de som är för och de som är emot användandet av läxor. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning och fyra kvalitativa intervjuer vars syfte var att studera och jämföra hur lärarnas syn på läxor såg ut inom svenskämnet i årskurs 4–6 och hur de använde sig av detta i svenskundervisningen. Vår studie visar att läxor är ett vanligt förekommande fenomen inom skolkontexten även fast detta inte står fastskrivet i den aktuella läroplanen. Läsläxor, förberedandeläxor och repetitionsläxor var vanligt förekommande inom svenskämnet. Det lyftes även fram i både enkäten och intervjuerna att läxor ger både positiva och negativa effekter. En positiv aspekt som många informanter anförde var att föräldern fick möjlighet att inkluderas i elevens skolarbete och att de på så sätt blev mer engagerade i barnets utveckling. Däremot förekom det informanter som tog upp att alla elever inte hade samma förutsättningar att få den hjälp som de behövde i samband med läxläsning i hemmet.Detta bidrar till att alla elever inte får den likvärdiga utbildning som skolan ska sträva efter. Slutsatsen är att majoriteten av lärarna arbetar med läxor i sin undervisning. En liten andel lärare lyfter fram läxors negativa aspekter och valde därför att avstå från att använda läxor i undervisningen.

<p>Den här uppsatsen är en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att använda sig av rollspel i lärande och undervisning. Det jag frågar mig är</p><p>• hur väl storyline står sig som läro- och undervisningsmetod</p><p>• vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och</p><p>• om storyline och rollspel kan påverka jämställdheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.</p><p>Uppsatsen är helt igenom en litteraturanalys där jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, själva storylinemetoden, rollspel, berättande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoåriga erfarenhet av rollspel.</p><p>Arbetet ger följande resultat:</p><p>Till att börja med att storyline, vilande på vetenskaplig grund, står sig väl som metod för lärande och undervisning. Inte minst för dess fokus på bl a elevernas förkunskaper, aktivt lärande och elevernas kritiska tänkande.</p><p>För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer. Bland annat visar sig detta genom att rollspelandets många positiva sidor passar för lärande och undervisning, och att berättande och lek – självklara delar av fenomenet – också har många goda lärande och undervisande kvalitéer.</p><p>Vad gäller den tredje frågeställningen blir resultatet mer osäkert. Jag hittar inte några övertygande bevis för att rollspel och storyline främjar jämställdhet, även om det finns vissa tecken som pekar i den riktningen.</p><p>Som det allra sista i uppsatsen lyfter jag fram olika problem och svårigheter med storyline och rollspel. Det finns flera stycken, men inga som inte går att hantera eller åtgärda, konstaterar jag.</p>

<p>Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.</p><p>Metod: kritisk diskursanalys</p><p>Material:</p><p>Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr. 48</p><p>Dagens Nyheter (6-7 februari 1994)</p><p>New York Times (6-7 februari 1994)</p><p>Huvudresultat:</p><p>Det har visats existera både likheter och skillnader mellan de utvalda tidningarnas rapportering om Markalemassakern. Tidningarna har på ett likadant sätt definierat massakern, samt offer. Dock finns det skillnader mellan tidningarnas förhållningssätt till de inblandade parterna i konflikten, samt till de internationella aktörerna. När det handlar om typen av journalistiken i rapporteringen om Markalemassakern, har det visats existera sida vid sida olika typer av journalistiken. Resultaten har också visat att tidningarna, i produceringen av en bestämd kunskap om situationen, använt sig av nästan likadana metoder. Dessa metoder har även lett till insikten om att tidningarna strävat efter att visa och bevisa existensen av den ”objektiva” nyhetsförmedlingen. Dock har enbart New York Times lyckats bekräfta sin profil som ”oberoende” och ”objektiv” förmedlare av situationen på Markalemarknaden. Hos andra två tidningar har det varit svårt att bekräfta en sådan status, då Oslobodjenjes rapportering visade följa en bosnisk politisk linje, medan det hos Dagens Nyheter uppenbarades ett NATO-perspektiv.</p>