På olika sätt försöker den sociala hållbarhetsdimensionen att konkretiseras och konceptualiseras i samhällsplaneringen för att skapa plats och tyngd åt det som kan anses vara sociala värden. Det finns många utmaningar i detta eftersom de sociala värdena är komplexa och skiljer sig mellan individer, grupper och samhällen. Genom verktyget social konsekvensanalys analyseras den fysiska miljön med fokus på vilka sociala värdena som finns och hur dem skulle komma att påverkas vid eventuell planläggning. Fokus ligger i att kunna förutse positiva eller negativa konsekvenser för dessa värden och att planera för dessa konsekvenser med stor hänsyn till de sociala värdena. I den här uppsatsen är syftet att granska planeringsverktyget social konsekvensanalys i relation till översiktlig planering samt vilket stöd verktyget utgör för att kunna hantera positiva och negativa konsekvenser vid planläggning. Uppsatsens empiri samlas in genom forskningsdesignen fallstudie på två kommuner med forskningsmetoderna semistrukturerade intervjuer och kvalitativ textanalys. De teoretiska utgångspunkterna som angett ramen för empirins insamling utgörs av begrepp som mynnat ut från forskningsöversikten. Dessa är utgångspunkter är teknokratiskt och konstruktivistiskt perspektiv och dem används som glasögon för att titta på viktiga steg och teman i arbetet med social konsekvensanalys vilka har identifierats till process och tillvägagångssätt, expert och medborgare, deltagande samt kontext. Resultatet visar att beroende på hur teknokratiskt eller konstruktivistiskt förhållningssätt de ansvariga för verktyget har antagit ges olika sanningar om hur planerare och andra inom yrkesfältet kan förhålla sig till sociala värden i översiktlig planering. Slutsatsen visar att social konsekvensanalys möjligtvis inte är ett verktyg anpassat för översiktlig planering men att det inte utesluter dess möjligheter att på olika sätt integrera sociala värden i översiktsplanen. Hur yrkesfältet och politiken ser på kontext och civilsamhällets deltagande är avgörande faktorer för hur arbetet med social konsekvensanalys inom översiktlig planering kommer fortlöpa i framtiden.

Bedömning av elevers kunskaper har under 1900-talet varit starkt kopplat till inträde och urval till högre utbildning och arbetsliv. Bedömning har traditionellt uppfattats som mer eller mindre liktydigt med prov och betyg, vad som brukar benämnas summativ bedömning. Under de senaste två decennierna har det blivit allt vanligare att se bedömning som verktyg för lärande, så kallad formativ bedömning. Formativ bedömning har fått stort genomslag i Sverige och har satt betydande avtryck i Skolverkets styrdokument. Samtidigt går det att skönja en motsatt tendens där vårt utbildningssystem går åt ett annat håll mot en ökad utsträckning av summativa bedömningar såsom test, prov och betyg.Mot denna bakgrund har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare och rektor i årskurs 7–9 förhåller sig till formativ respektive summativ bedömning inom ämnet samhällskunskap. Hur tolkas och tillämpas formativ respektive summativ bedömning och vilka för- och nackdelar upplever respondenterna med dessa bedömningspraktiker? För att förstå deras förhållningsätt till dessa bedömningspraktiker har det också varit viktigt att försöka fånga synen på kunskap och vilken kunskap som de anser viktig att förmedla och bedöma i undervisningen.Resultaten visar att lärarna tillämpar både formativ och summativ bedömning i hög utsträckning. Respondenterna har delvis olika definitioner av i synnerhet formativ bedömning vilket också avspeglar sig i lärarnas tillämpning av denna form av bedömning i klassrummet. Skillnaderna kan förklaras i olika förutsättningar som tid och kunskap, men också olika kunskapssyn. Resultaten visar på olika kunskapssyn där en behavioristisk syn på lärande följs av en mer summativ bedömningspraxis, medan en konstruktivistisk/sociokulturell kunskapssyn kan kopplas till ett mer formativt förhållningssätt. Faktorer som ökade externa krav på kvantifierbara kunskapsmått spelar också in i lärarnas försök att implementera en formativ bedömingspraxis. Summativ bedömning upplevs som ett enklare verktyg att använda för att tillmötesgå dessa krav på kvantifierbara resultat. / <p>Betygsdatum 2021-08-29</p>

Bedömning anses vara en svår uppgift i dagens skola. Kunskapskraven är uppbyggda med värdeord och ger därför utrymme för tolkning. I samband med införandet av Lgr 11 ställdes högre krav på en likvärdig betygssättning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare synliggör progression och vilka kvaliteter de uppehåller sig vid när de bedömer elevsvar i historia på mellanstadiet. När Lpo 94 infördes ändrades synen på kunskap och betygssystemet, från en behavioristisk kunskapssyn till en konstruktivistisk sådan. Denna kunskapssyn finns även i dagens läroplan, Lgr 11. Vår teori utgår därför från den konstruktivistiska kunskapssynen, det mål- och kriterierelaterade betygssystemet och historiedidaktik. För att samla in data har metoden “Thinking Aloud” använts. Totalt deltog sex lärare från olika kommuner, alla behöriga i historia på mellanstadiet. Resultatet visar att lärare lägger vikt vid olika kvaliteter och har svårt att definiera hur progression mellan olika elevsvar synliggörs. Vidare syns det att lärare tar subjektiva faktorer i beaktande när de bedömer. Av resultatet kan vi även utläsa att lärare tycker att det finns svårigheter med bedömning och de tycker att det är problematiskt att värdeorden är tolkningsbara.

Syftet med denna studie är att undersöka vad man som lärare kan lära sig om elever genom att observera dem när de arbetar i grupp. Vårt syfte är också att ta reda på vad elever kan lära av varandra när de diskuterar tillsammans.

Vi har gjort en undersökning i skolår 4 för att se hur datorn bidrar till ett lustfyllt lärande, genom att använda oss av datorprogrammet ”Mattekungen”. Syftet har varit att hitta en ny väg till elevers kunskap på ett mer lustfyllt sätt än att följa läroboken från början till slut. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med elever före och efter de fått spela ”Mattekungen”. Undersökningen är gjord i en mindre kommun i södra Skåne. Elevernas svar och våra observationer under tiden som de spelade skulle hjälpa oss att svara på vår frågeställning. Resultatet har visat att datorn stimulerar kommunikationen mellan elever i undervisningen. Detta tillsammans med pedagogernas nya roll, från att ha lärt ut sina egna kunskaper till att handleda eleverna att finna sin egen kunskap och att vara elevernas mentor i klassrummet bidrar till elevernas lärande. Datorn spelar även en stor roll i elevernas vardag, vilket gör det viktigt att skolan integrerar datorn i undervisningen, och då inte som något tidsfördriv. / We have made an investgation in school year 4 to see how the computer contribute to a pleasurable teaching through using the computer programme "The Mathking". The purpose has been to find a new way to pupils knowledge in a more pleasurable way than following the textbook. We have made qualitative interviews with pupils before and after the played "The Mathking". The investigation was made in a small village in the south of Sweden. The pupils answers and our observations during the playing should help us answering our question. The result show the computer stimulating the communication between pupils during teaching. This together with the teachers new role, from teaching their own knowledge to guide pupils finding their own knowledge and to be their mentor in the classroom, contribute to pupils learning. The computer plays a big part in pupils daily life which makes it important to integrate the computer into school teaching, and not as a pastime.

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra länder har visat på att allt färre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmän och stora ansträngningar görs internationellt för att förbättra situationen. Vi avsåg att ta reda på vad som görs åt detta på gymnasieskolor i Sverige (specifikt i ämnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. Enkäter skickades ut till elever och lärare på några gymnasieskolor i sydvästra Skåne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lärare. Vi fann att på de skolor där man ansåg att det var ett problem så visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning. Några av skolorna sade sig inte ha sett något sjunkande intresse.

Inom den kriminalpolitiska debatten har skärpta straff lyfts fram som en nödvändig brottspreventiv åtgärd med hänvisning till det allmänna rättsmedvetandet. Aktuell forskning om allmänhetens syn på straffet fokuserar främst på straffets utformning och längd samt att den påverkas av bakomliggande faktorer såsom kunskap och känslor. Samtidigt är forskning på allmänheten och straffets syfte bristfällig, framför allt när det gäller den yngre delen av befolkningen. Dessutom besitter just kvinnor en större distans till fängelsestraffet, vilket gör att vi intresserade oss för att undersöka just unga kvinnors syn. Denna studies syfte har därmed varit att undersöka unga kvinnors syn på straffets syfte samt vad denna uppfattning grundar sig på och på så vis fylla en del av den befintliga kunskapsluckan inom ämnet. Studiens material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där deltagarna varit kvinnor mellan 18-30 år, materialet har sedan analyserat med hjälp av kritisk diskursanalys för att på så vis kunna undersöka deltagarnas språkbruk vid reflektion om straffets syfte och dess bakomliggande faktorer. Utifrån studiens konstruktivistiska utgångspunkt är resultatet därmed en konstruktion av deltagarnas syn på det sociala fenomenet. Studien tar en induktiv ansats och analys av det insamlade materialet kopplas samman med Foucaults och Durkheims straffrättsteorier. Resultatet visar fyra centrala straffsyften; rehabilitering, avskräckning, rättvisa och samhällskyddande där en komplexitet genomsyrar materialet och straffsyftena samspelar med varandra. Detsamma gäller frågan om de bakomliggande faktorerna - känslor, kunskap och omgivning. Dessa anges ha en betydande effekt på de unga kvinnornas konstruktion av straffets syfte, samtidigt som en växelverkan dem emellan identifieras. Resultatet visar därför att det inte finns ett entydigt svar. Straffets syfte och dess bakomliggande faktorer är en komplex interaktion där flera faktorer påverkar vilket syfte man tilldelar straffet samt vad detta baseras på.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om vilka egenskaper lärare anser att en blockprogrammeringsmiljö bör ha för att elever ska utveckla sina generella matematiska kunskaper. I denna studie har vi först gjort en induktiv tematisk analys för att hitta teman och sedan en deduktiv analys med hjälp av TPACK och konstruktivism. Studiens data har samlats via semistrukturerade kvalitativa intervjuer över Zoom och Microsoft Teams. Resultatet baseras på sju intervjuer med behöriga lärare som undervisar i grundskolans årskurs fyra till sex i Sverige. Resultaten visade att lärare använder blockprogrammeringsmiljöer i sin undervisning för att eleverna ska konstruera ny kunskap utifrån redan befintlig kunskap, antingen via tidigare matematiska kunskaper eller tidigare programmeringskunskaper. Blockprogrammeringsmiljöer behöver vara visuellt motiverande för eleverna och gärna ha en tydlig koppling till verkligheten. Dessutom vill flera lärare se att blockprogrammeringsmiljön erbjuder elever möjligheten att arbeta kreativt med variabler och algoritmer. Blockprogrammeringsmiljöer kan utveckla elevers generella matematiska kunskaper genom att beröra innehåll som relaterar till traditionell matematik. / The purpose of this study is to acquire more knowledge of what characteristics teachers find necessary for block programming environments so that students can develop general mathematical knowledge. We used an inductive thematic analysis in this study to find themes followed by a deductive analysis with the help of TPACK and constructivism. The data of the study has been gathered by semi-structured qualitative interviews over Zoom and Microsoft Teams. The findings are based on seven interviews with licenced teachers that teach in primary school year four till six in Sweden. The findings show that teachers use block programming environments in their education so that students can construct new knowledge out of prior knowledge, either by using prior mathematical knowledge or prior knowledge of programming. Block programming environments need to be visually pleasing for pupils and have a clear connection to reality as well. In addition, more teachers are demanding that block programming environments offer the students the possibility to work creatively with variables and algorithms. Block programming environments have the possibility of developing students’ general mathematical knowledge by touching on content that relate to traditional mathematics.

Plattformen Youtube grundades år 2005 och har sedan dess fortsatt att konstant expandera. Idag är Youtube en världsledande medieplattform med miljontals användare som konsumerar, publicerar och delar youtube-videor. Youtube har utvecklats till att bli en plattform med enorm räckvidd, där influerare inom skönhet och mode skapar innehåll genom att visa upp sina privata liv, tipsa om nya modetrender, visa upp sina favoritplagg och ge råd om skönhetsprodukter för sina hundratusentals prenumeranter. Influerare kallas för vår tids opinionsbildare, som idag har stora följarskaror på sina sociala medier. Genom att dela med sig av sina liv, väcker de stort engagemang hos främst unga tjejer som dagligen konsumerar influerarnas innehåll. Redan vid 11 årsålder, använder idag ungdomar mobilen dagligen. Det dagliga mobilanvändandet som kryper allt lägre ner i åldrarna, ser ut att fortsatt stiga sedan sociala medier och smartphones integrerades i ungdomars liv. Med utgångspunkt i konstruktivistiska teorier, ser vi framställningen av genus som en konstruktion vilken porträtteras genom medier och reklam. Vår kvalitativa studies analys utgår därmed från ett genusperspektiv, vars syfte är att analysera hur influerare framställer och upprätthåller normer och ideal kopplade till femininitet genom sponsrade youtube-videor. Studien har genomförts genom en retorisk samt semiotisk innehållsanalys, för att synliggöra och medvetandegöra influerarens dolda strategier för att övertyga tittaren genom reklamen. Resultaten från analysen visade att normer och kroppsideal upprätthålls av influerarna  genom de sponsrade youtube-videorna. Femininitet framställs av influerarna på ett onyanserat sätt, där innehållet konstruerar en ständig bild av att du som kvinna ska vara attraktiv, sensuell och ta hand om ditt yttre. De sponsrade youtube-videorna blir en ständig påminnelse om de feminina normer du som kvinna ska leva upp till i den samhälleliga diskursen.

Många skolor inför allt mer undervisningshjälpmedel baserade på informationsteknik trots att det finns mycket få empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. Istället präglas argument för 1-1 – att ge en dator till varje elev – ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns många fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter på undervisningen. Den här uppsatsen huvudsyfte är att undersöka om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats sedan införandet av 1-1. Detta gör jag genom att undersöka svensklärares perspektiv på förändringarna som 1-1 har medfört. Jag undersökte även undersökningsdeltagarnas inställning till datorer i undervisningen för att få en bättre bild av eventuella svårigheter och vilken betydelse lärarnas inställning har till hur de använder datorn. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare på två olika gymnasieskolor samt lektionsobservationer.Forskningen om datorers påverkan på undervisning är mycket splittrad. Både lärande och teknik är mycket komplexa företeelser med många påverkande faktorer vilket gör det svårt för forskare att komma fram till mätbara situationer. Generaliserande resultat har även uteblivit eftersom forskare har studerat olika aspekter av ämnet.Resultaten av undersökningen visar på fyra huvudsakliga förändringar på svenskundervisningen som 1-1 har medfört: Fördjupad undervisning, Införande av ny kunskap och flytt av fokus, Större möjligheter till alternativa arbetssätt och Bättre kommunikation. Lärarnas inställning till datorn i undervisningen visade sig vara positiv. Undersökningsdeltagarna visade sig även ha en stark instrumentell inställning till datorn och såg den som ett pedagogiskt verktyg av många.Datorn verkar inte ha revolutionerat undervisningen som många skolpolitiker hoppas, men har förmodligen förbättrat den på många sätt. Undersökningen har förhoppningsvis bidragit till att skapa ökad förståelse för vilka effekter datorn har på undervisningen men fungerar även som exempel på att forskningen om ämnet inte är tillräcklig.