Det europeiska försvarssamarbetet har de senaste fem åren haft en snabb utveckling till följd av det oroliga läget i Ukraina och den ökade maktkampen mellan USA och Kina. Efter årtionden av minskade försvarsbudgetar står Europas medlemsstater med föråldrad utrustning och en ineffektiv utveckling på försvarsområdet. För att möta framtidens utmaningar har EU beslutat att inrätta en gemensam försvarsfond som skall stimulera medlemsstaternas försvarsindustriella kapaciteter och dela på bördan kring forskning och utveckling. Sverige som har en historiskt unik roll genom sin präglade alliansfrihet och neutralitet, har sedan diskussionerna om EU-inträdet 1994 haft ett restriktivt förhållningsätt till EU:s militära utveckling. Sverige har nu dock genom ett riksdagsbeslut ingått i den bindande europeiska försvarsfonden, vilken ålägger Sverige en uppskattad årsavgift på 400–700 miljoner kronor under åren 2021–2027. Varken strukturen kring försvarsfonden eller de ekonomiska åtagandena är fastställda, något som indikerar att Sverige ingått detta samarbete utan att ha fullständig kännedom om vad det innebär. Hur förenligt är den europeiska försvarsfonden med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska identitet, som traditionellt sett verkat för fred och handlat om konfliktförebyggande åtgärder genom diplomati? Hur ska de strukturella hindren för en lyckad implementering övervinnas? Finns det en trovärdig vilja från politiskt håll att driva igenom denna viktiga fråga? Och vilka motiv kan tänkas ligga bakom omröstningen till att gå med i försvarsfonden?

Emmelie Stålberg: Vänskap utanför boxen: en analys av två barnböcker med vänskap över generationsgränser som motiv (2019). Självständigt arbete, Svenska, inriktning f-3, avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar hur vänskap över generationsgränser utanför familjen framställs i två nutida barnböcker; Majken Majken av Lisa Hyder (2018) samt Kråke och Gustav av Marie Bosson Rydell (2016). Denna uppsats berör dels litteratur och läsning, som är en viktig del av undervisningen i ämnet svenska, och dels vänskap, som är en viktig del för barn ur ett socialt perspektiv. Syftet är därför att analysera böckerna utifrån ett perspektiv som kan hjälpa eleverna att vidga sina vyer kring möjliga vänskapsrelationer. Analysen visar på hur vänskapsrelationerna, mellan ung och gammal, i böckerna framställs och fungerar. Utifrån analysen av böckerna förs även en diskussion om hur de kan användas i undervisningssyfte för att främja annorlunda vänskapsrelationer.

I detta examensarbete analyseras Alborada del gracioso ur Miroirs av den franske kompositören och pianisten Maurice Ravel, främst ur ett motiviskt och strukturellt perspektiv. Analysen innefattar även reflektioner kring några av författarens interpretationsmässiga val och lösningar på vissa tekniska problem. Syftet med studien är att undersöka om och hur en analys av verket påverkar interpretationen av detsamma. Studiens resultat påvisar att analysen kan leda till en förändring av interpretationen, på grund av att den ger en djupare förståelse av verket och ger möjlighet till mer välmotiverade val i interpretationen.

I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön och alla löner sätts av arbetsmarknadens parter, det finns en mängd olika modeller för hur lönebildningen kan ske men vanligtvis sker processen genom förhandling och avtal mellan representanter för arbetstagare och arbetsgivare från ett fackförbund och arbetsgivarorganisation. Hur löner sätts och huruvida den sätts på central nivå mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation eller på lokal nivå mellan arbetsgivare och lokal facklig representant har stor betydelse för alla avlönade arbetstagare.  I den här uppsatsen analyseras orsakerna till fackförbundet Kommunalarbetarförbundet och Transportarbetarförbundets val av lönebildning. Kommunalarbetarförbundet har främst individuell lönesättning och Transportarbetarförbundet har kollektiv lönesättning genom ett tarifflöneliknande system. Båda förbunden organiserar arbetare och har en gemensam bakgrund inom arbetarrörelsen, samt ingår i den fackliga sammanslutningen LO. Syftet med uppsatsen är alltså att undersöka varför förbunden har valt så olika typer av lönebildning. Den tidigare forskning som används för att försöka förklara detta utfall är Korpi och Shalevs maktresursteori, samt Hall och Soskice:s Varieties of Capitalism-teori. Maktresursteorin används för att försöka förstå om förbundens val påverkats av den maktresurs de har, medlemsantal. Varieties of Capitalism-teorin används för att försöka förstå om den sektor och bransch de respektive förbunden verkar och verkat inom har påverkat dagens utfall.  Resultaten som funnits i undersökningen är att det visat sig vara så att maktresursteorin i detta fall stämmer på så vis att medlemsantal spelar roll för förbundets makt och för aktörernas bild av förbundets makt, men att teorin i detta fall inte kunnat förklara förbundens val av lönepolitik. Istället har Varieties of Capitalism-teorin visat sig kunna förklara utfallen i båda fall, vilken bransch förbundet verkar i förefaller ha haft stor inverkan på vilket val av lönebildning som gjorts. Transportarbetarförbundet verkar i en hårt konkurrensutsatt bransch och har därför valt att behålla sina kollektiva löner som avtalas centralt, medan Kommunal valde att decentralisera sin lönebildning på grund av olikheter i lön mellan medlemmar som verkade i olika branscher.

I den här uppsatsen analyseras Henryk Wieniawskis violinkonsert i d-moll, Op. 22, sats 1. Syftet med studien är en djupdykning i satsens grundstruktur: funktionsanalys, formanalys, motivanalys, sonatform samt en beskrivning av min instuderingsprocess. Jag guidar läsaren genom verket och kommenterar parallellt mina konstnärliga val. Studien påvisar att verket genomsyras av en kammarmusikalisk dominans såväl som det innehåller en genomgående violinistisk naturlighet som tydligt återspeglar Wieniawskis gedigna personliga violinkännedom.

I detta examensarbete analyseras den ryska kompositören Nikolai Medtners Sonata Reminiscenza Op. 38 no. 1 från ett harmoniskt, motiviskt och strukturellt perspektiv. Denna analys innefattar också reflektioner kring några av författarens interpretationsmässiga val. Syftet med studien är att undersöka hur styckets form och harmonik kopplar det samman såväl med den klassiska kompositionskonstens regler som med Medtners artistiska/poetiska mål. Studiens resultat påvisar att verket är såväl kompositionstekniskt fulländat som känslomässigt rikligt. Sonatformen är på ett sofistikerat vis implementerad i verkets struktur och återfinns som en integrerad del i musikens narrativ.

Detta arbete har undersökt Rysslands agerande i Ukraina och annekteringen av Krim 2014, via en kvalitativ fallstudie med motivanalys som huvudsaklig metod. Studien har använt sig av en teoriprövande design där det teoretiska materialet har stått i centrum och testats utifrån det valda fallet. Dom teorier som har ställs mot varandra och prövats har varit den strukturella realismen och socialkonstruktivismen. Undersökningen riktade in sig på Rysslands egna motiveringar till deras agerande och resultatet pekade på att dessa motiveringar var otillräckliga för att förklara handlingen som undersöks. Istället så identifierades andra motivindikatorer och slutligen motiv där slutsatserna pekade på att handlingen kan identifieras och motiveras som egennyttjande motiv i korrelation till teorin kring strukturell realism.

Genom att genomföra en motivanalys angående USA:s uttalanden gällande brott mot mänskligarättigheter i Ukraina av Ryssland samt i Palestina av Israel, lyckades vi hitta motiv ochförklaringar till varför USA:s ställningstaganden såg ut som de gjorde. Valet av specifikt dessakonflikter baserades på faktumet att det är ungefär samma brott mot mänskliga rättigheter i bådakonflikterna. Även USA:s väldefinierade relationer till både Israel och Ryssland hade en centralroll i valet av forskningsmaterialet. Genom att utforma ett analysverktyg baserat på realism,liberalism och konstruktivism analyserades den amerikanska utrikesministern Antony J. Blinkensuttalanden angående ländernas inskränkningar av de mänskliga rättigheterna. Med hjälp avanalysverktyget samt relevant bakgrundsinformation kunde vi genomföra denna studie.Uttalandena analyserades genom appliceringen av analysverktyget och förankrades i relevantbakgrundsinformation som var avgörande för förklaringen av motiven. Slutsatserna av dennaundersökning blev att USA:s uttalanden gällande Ryssland främst kan motiveras genom det såkallade sociala motivet och att USA:s uttalanden gällande Israel har sina grunder i flera olikamotiv.

The Center Party’s election results in 2022 was a great loss in comparison to the previous election. A distinguishing difference was the Center Party’s attitude to and choice of coalition partner where they 2018 proclaimed the Social Democrats to one of its main contenders along with the Sweden Democrats for to in the coming election express a will to partake in the same government as the Social Democrats, even though many party members and voters indicated that it wasn’t something they would prefer. This study therefore aims to explain the change in attitude by investigating underlying motives based on Gunnar Sjöblom’s rational theory about parties as strategic actors acting on three arenas: the internal arena, the electoral arena and the parliamentary arena. The arenas have different objectives and the motives are predefined based on these arenas to consist of reaching party cohesion, vote maximization and parliamentary power. Motive analysis is the method which is used to analyze the empirical material which is then analyzed in relation to the arena theories. The result shows that in similarity with previous research, a single motive cannot itself explain a party’s behaviour, however the motive indicators together with the party’s actions that the parliamentary arena’s motive showed to weigh heavier than the other motives.

This thesis aims to analyse the motives behind the Kishida government’s modern Japanese security strategy. The new doctrine has taken a more offensive posture and allows for counterattacks and exports of lethal weapons despite the limits set by the pacifist clause in the constitution. The motive is based on qualitative analysis of Japanese policy in the past decade and documents published by government institutions responsible for the nation’s security. The analysis is done through the theoretical framework of Offensive Realism which places the nation state as the primary actor ininternational relations where each state is seen as maximizing its available power for the sake of survival in an anarchic system. Offensive Realism helps define Japan’s role in the world and relations to both the nations that pose a threat and to Japan and its’ allies.  The result of this essay is that East Asia is found to be an unbalanced multipolar system with China as its’ potential hegemon. Japan is forced to strengthen its Alliance with the United States, ease its’ Arms export restrictions, and adopt a more aggressive posture open for counter strikes in case of attack, to maintain the status quo and protect its sovereignty