Detta arbete har undersökt Rysslands agerande i Ukraina och annekteringen av Krim 2014, via en kvalitativ fallstudie med motivanalys som huvudsaklig metod. Studien har använt sig av en teoriprövande design där det teoretiska materialet har stått i centrum och testats utifrån det valda fallet. Dom teorier som har ställs mot varandra och prövats har varit den strukturella realismen och socialkonstruktivismen. Undersökningen riktade in sig på Rysslands egna motiveringar till deras agerande och resultatet pekade på att dessa motiveringar var otillräckliga för att förklara handlingen som undersöks. Istället så identifierades andra motivindikatorer och slutligen motiv där slutsatserna pekade på att handlingen kan identifieras och motiveras som egennyttjande motiv i korrelation till teorin kring strukturell realism.

Uppsatsen syftar till att analysera hur strukturell realism och institutionell liberalism kan förklara oljans påverkan på konflikten mellan Sudan och Sydsudan efter Sydsudans självständighet 2011. Genom att tillämpa de teoretiska perspektiven på konfliktens dynamik undersöker uppsatsen de faktorer som bidrar till spänningar och våldsamheter kring oljeresurserna i regionen. Metoden som används är en teoriprövande fallstudie där empirin inhämtats via innehållsanalys av olika källor, inklusive nyhetsartiklar, rapporter från FN och regeringsdokument. Materialet organiseras och kodas enligt teoretiska kategorier för att möjliggöra en djupare analys av konfliktens utveckling och motiv. Analysen fokuserar på det internationella systemet, aktörsmotiv och framtidssyn, vilket medför en granskning av hur de två teoretiska ramverken kan tolka konfliktens olika aspekter. Resultaten visar att konflikten om olja mellan Sudan och Sydsudan präglas av faktorer som ockupationer, våld, korruption, internationell inblandning och svaga institutioner. Strukturell realism framhåller maktkampen i ett anarkiskt system, där Sudan och Sydsudan agerar utifrån sina nationella intressen för överlevnad. Institutionell liberalism betonar i stället avsaknaden av effektiva institutioner som hinder för samarbete. Resultatet antyder att framtiden för konflikten kan innefatta både fortsatt våld och möjligheter till ekonomiskt samarbete beroende på hur väl de två länderna kan hantera sina inbördes beroenden och externa influenser.

The objective of this study is to examine the explanatory capabilities of the international theories, constructivism and structural realism, both separately and complementary. The explanatory capabilities of the theories are examined in the context of explaining the driving forces of Russia's invasion of Ukraine February 24, 2022. This study employs a qualitative research design and a theory-testing method to examine the theories capabilities. This is accomplished by analyzing compiled empirical material from numerous sources. Constructivism posits that the international system is socially constructed and underscores the importance of social norms, shared perceptions and identity in shaping political behavior. Structural realism however, diverges from this perspective and instead highlights the importance of security and power in an anarchic international system. The study concludes that structural realism and constructivism complement each other in their explanatory powers of understanding the driving forces of Russia's invasion of Ukraine. Structural realism is however by far the strongest of the theories in independently explaining the driving forces of the invasion.