Begging has become a common phenomenon in Sweden, both in cities and on the countryside. This made us interested of how different people think and act around begging. Which emotions and thoughts arise within when we see people beg. The purpose of the study is to investigate how a few Swedes in different ages relate to begging. To be able to answer the purpose we broke it down into questions of what thoughts arise within the interviewed people around begging and how the interviewed people act around begging. The study has been guided by a social construction approach though we believe that begging and actions around begging is something we create and therefore also can be recreated. The theory of actions by Max Weber has been used to investigate how people act around begging. Weber uses four different types of actions; instrumental rational-, value rational-, affective-, traditional actions. The data was collected through a qualitative method with focus group discussions. Age and Swedes was chosen as common factors in the focus groups. The result of this study shows that there is a big uncertainty around begging and how people should feel and act. The conclusion is that the human act is connected to the social context in which they grow up and lives. Begging is a relatively new phenomenon in Sweden and there is still no certain knowledge about the situation or how the local authorities should work with the issue.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt den multimodala texten i vanligt förekommande svenska läroböcker i matematik för årskurs fyra erbjuder möjligheter för elever att utveckla förståelse för matematiska begrepp. Detta studeras genom analys av textens struktur, begreppens betoning, semiotiska resurser samt appellering till elevers tidigare erfarenheter. Detta undersöks genom kvalitativ textanalys med avstamp i konstruktivistisk teoribildning och ett vidgat textbegrepp. En analysmodell har utarbetats och i enlighet med denna har ett urval ur tre matematikböcker analyseras för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Denna metod har valts för att få syn på vilka speciella textegenskaper som kan erbjuda möjligheter för elever att tillägna sig matematiska begrepp. Resultatet visar på att det empiriska materialet erbjuder eleverna möjligheter att tillägna sig matematiska begrepp. Textuella egenskaper såsom läroböckernas struktur, betoning av begreppen samt användande och kombinering av semiotiska resurser såsom naturligt språk, bilder eller symboler, kan genomgående ses stötta elevernas konstruktion av kunskap. Då studiens omfattning är begränsad kan inte resultatet generaliseras till att omfatta matematikläroböcker i allmänhet utan betydelsen av resultatet blir att användningen av olika textuella egenskaper i de tre studerade läromedlen kan ses erbjuda möjligheter för tillägnande av matematiska begrepp. Resultatet visar även på djupgående information om i vilken utsträckning de studerade läromedlen främjar möjligheter för tillägnande.

Kostfrågor är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle, speciellt i de yngre åldrarna. Skolan är en central arena där elever grundar rutiner som varar livet ut. Därför har skolan ett stort ansvar att tillgodose kunskaper om näringsrik kost samt de positiva effekterna av hälsosamma val. Denna studie undersöker hur verksamma lärare för skolans mellanår upplever undervisning om näringsämnen och matspjälkningen, samt hur dessa fenomen behandlas, detta för att tydliggöra sambandet mellan kost och god hälsa. Vidare syftar denna studie till att undersöka hur lärare tillämpar de riktlinjer som styrdokumenten beskriver för dessa fenomen inom de naturorienterande ämnena.   Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk forskningsansats, för att ta reda på hur lärare uppfattar följande frågeställningar:   Hur uppfattar lärare att de arbetar med att synliggöra kroppens behov av näringsämnena, samt matspjälkningskanalen? Hur uppfattar lärarna att de tillämpar styrdokumentens innehåll om matspjälkningskanalen och näringsämnena? Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för insamling av data. Studiens resultat redogör för sex beskrivningskategorier, Språk, Experiment, Vardagsnära, Digitala verktyg, Inkludering av begreppen och Exkludering av begreppen. Beskrivningskategorierna visar på flera varierande tillvägagångsätt för hur näringsintag och matspjälkningen kan behandlas i undervisningen. Dessutom visar resultatet att det finns en oklar bild av hur styrdokumenten ska tolkas och implementeras. ___________________________________________________________________________

De senaste decennierna har det i samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner funnits stark tendens till relativism. Wikforss skriver att "de senaste decennierna har en form av skepticism vad det gäller möjligheten att uppnå objektiv kunskap fått fäste, både inom delar av universitetsvärlden och samhället i stort". Relativism innebär ungefär att uppfattningen om sanning och falskhet, rätt och fel samt hur man resonerar och motiverar sin uppfattning är produkter av olika konventioner som utgör ramar för hur man bedömer studieobjekt. Detta innebär att uppfattningens auktoritet är begränsad till de sammanhang som gett upphov till den.  Vi har inte alltid sett empirisk bevisning som avgörande för kunskap. Eftersom samhällen konstruerat olika fakta speglar de vår konvention och våra intressen. En kunskapsteoretisk relativist vill poängtera att det finns flera system för att hantera kunskap. De bevis vi använder idag har inte nödvändigtvis använts historiskt, utan andra kunskapskällor har varit lika giltiga. Boghossian inleder med en nyhet från The New York Times, om en konflikt mellan den arkeologiska teorin och Sebastian LeBeau, företrädare för en indianstam i South Dakota. Arkeologerna blev kluvna, deras respekt för indianernas kultur var stor, men samtidigt var de engagerade i sin arkeologiska metod. Arkeologerna hade kommit närmare en kunskapsrelativism i sin förståelse för indianernas kultur och vetenskap. Relativisten ser inte från början något rationellt och icke rationellt som två skilda klasser med olika kvalitet. Ingenting är kontextfritt, menar relativisten. Egenskaperna kan därför inte vara rationella utan blir relativistiska antaganden. Boghossians tes är att undersöka relativismens roll i vad som i förhållande till konstruktion till vad som berättigar vad, och poängtera sociala faktorers roll för det vi tror oss tro. När vi bedrivit vetenskap finns har vi alltid haft bakomliggande intressen till vår verksamhet. Dessa intressen är centrala i Boghossians resonemang. Hans teser är det han huvudsakligen behandlar både med kritik och med försvar, och det är konsekvenserna från teserna jag följer i min frågeställning. Hans teser berör vilka fakta vi är berättigade att tro på, vilka fakta vi bör tro på, och vilka fakta vi faktiskt tror på. [1]   Carlshamre, Staffan. Recension Fear of Knowledge s. 1. Filosofisk tidskrift. No 1 (2013) [2]   Wikforss Åsa; Rädsla för kunskap s. 13,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, 2016 [3]     Boghossian Paul; Rädsla för kunskap s. 23-24,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, 2016 [4]   Boghossian (2016) s. 28,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, [5]   Boghossian(2016) s. 21,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, [6]   Wikforss (2016) s. 17,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press,

Syftet med denna undersökning är att studera hur tryckt svensk nyhetsmedia skriver om FN:s säkerhetsråd, med utgångspunkt i två kritiska tillfällen då två av de permanenta medlemsstaterna använt sig av vetomakten för att rösta nej till resolutioner. Ett mer preciserat syfte är att studera hur svensk tryckt nyhetsmedias rapportering framställer säkerhetsrådets legitimitet. Detta sker genom en diskursanalys av 20 ledare, artiklar, kommentarer och debattartiklar från tryckt svensk nyhetsmedia. Undersökningens teoretiska ramverk utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det undersökningen kommer fram till är att det går att urskilja två tydliga diskurser i medias rapportering om säkerhetsrådet vid de undersökta tillfällena. Den ena diskursen fokuserar på att kritik mot de två länderna som använt sitt veto, och den andra diskursen fokuserar på kritik riktad direkt mot FN i allmänhet och säkerhetsrådet i synnerhet. Svensk tryckt nyhetsmedia bedöms ha uppfattningen säkerhetsrådet lider av ett legitimitetsunderskott

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Europeiska socialfondens (ESF) horisontella principer översätts i region Sydsveriges projektägares skriftliga ansökningar, med hjälp av ett konstruktivistiskt och nyinstitutionellt perspektiv. Genom en beskrivande idéanalys tillsammans med Carol Lee Bacchis ansats om problemrepresentation ämnar uppsatsen besvara frågeställningar som berör hur de horisontella principerna i ESF:s policydokument beskrivs, vilka effekter denna beskrivning får samt hur de rekonstrueras i lokala projektansökningarna. Uppsatsens resultat hävdar att det finns en rekonstruering av policydokumentet i projektansökningarna, där de horisontella principerna inte fullständigt bäddas in i den lokala kontexten, det vill säga särkopplas. Projekten måste anpassa sig till de strukturer som finns i dess omgivning, bland annat ESF:s riktlinjer och krav. Det sker på så sätt en institutionalisering av, i detta fall, EU:s strukturer i svensk offentlig organisering. / The aim with this thesis is to study how the horizontal principles of the European social fund translates in Swedish project applications. The perspectives used to study how the horizontal principles of the European social fund are described, what effects the descriptions have and how they are reconstructed in the project applications are social constructivism and neo institutional theory. To study translation this thesis uses descriptive idea analysis and Carol Lee Bacchi ́s method What ́s the problem represented to be?. The results of the analysis show that the project applications reconstruct the horizontal principles of the European social fund, but they are not fully embedded in the local context, hence decoupling. The projects have to adapt to the dominating structures of the European social fund, thus that the public administration in Sweden will institutionalize the structures of the European social fund.

Denna studie behandlar fallet Bosnien, specifikt kriget i Bosnien på 90-talet och syftar till att undersöka hur social konstruktion och identitetspolitik påverkade den enskilda individens samt användes som maktmedel i Fausta Marianovics berättelse från kriget. Jag har alltså undersökt Fausta Marianovics självbiografi med Kenneth J. Gergens syn på social konstruktivism och identitetspolitik som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt och narrativ analys med hjälp av biografiforskning som metod. I denna studie är det inte möjligt att komma fram till någon definitiv sanning men resultaten visar att den sociala konstruktionen och identitetspolitiken speglas som en stor del i vad som hände i Bosnien utifrån Fausta Marianovics berättelse samt att hennes egen upplevelse också påverkades. / This essay examines the case of the war in Bosnia in the 90s with an aim to look into how social construction and identity politics affected the experience of the individual and was used as an instrument of power in Fausta Marianovics story from the war. I have examined Fausta Marianovics biography with Kenneth J. Gergens view on social construction and identity politics as the main theoretical base and narrative analysis with the help of biography research as the method. In this study it is not possible to reach a definitive truth, but the results show that social construction and identity politics is reflected as a big part of what happened in Bosnia from Fausta Marianovics perspective and that her own story was affected by it too.

Uppsatsen behandlar ämnet laborationer i naturorienterande undervisning i årskurserna 4-6 och mer specifikt den undervisning med laborationer som fem lärare beskriver. Detta sätts sedan i relation till lärarnas syfte med arbetssättet samt vilka problem de upplever i samband med att arbeta med laborationer. Genom att få en inblick i den verklighet lärarna upplever är syftet att kunna ta del av deras erfarenheter för att kunna bidra till en så effektiv undervisning med laborationer som möjligt. Med effektiv menas att maximera elevernas kunskapsutveckling. För att analysera den praktik som lärarna berättar om används konstruktivistiska perspektiv från Piaget och Vygotskij, det är med hjälp av deras teorier som resultatet granskas. Undersökningens datainsamling sker genom kvalitativa intervjuer på distans med avidentifierade yrkesverksamma lärare. De resultat som nås är att intervjupersonerna till stor del beskriver en återhållsam form av laborationer i klassrummet där graden av frihet är låg på grund av rädsla att förlora kontrollen över klassen. Trots detta finns dock en önskan att involvera elever mer aktivt med motiv såsom att utveckla det vetenskapliga tänkandet, att öka motivation, synliggöra något naturvetenskapligt fenomen och att utveckla språket. De svårigheter som stöts på i arbetet med laborationer är främst stora elevgrupper, bristande möjlighet till samverkan inom personalen samt lokaler som inte passar för syftet.

Detta examensarbete behandlar elevers olika uppfattningar om ordningrelationer och platsvärden för decimaltal.  Syftet var att studera de uppfattningar som elever i årskurs fem har om ordningsrelationer och platsvärde med fokus att förebygga eventuella missuppfattningar. Metoderna som har använts i detta examensarbete var både enkättest och fördjupande intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit Psykologisk konstruktivism. Undersökningen visar olika resultat som exempelvis svårigheter med värdet av de olika decimaldelarna, att omvandla decimaltal till bråkform i beräkningar med olika räknesätt, att där finns tal med flera decimaler i mellan 0,2 och 0,3 samt ju fler decimaler ett tal har, desto större är talet.

I gymnasieskolans matematikkurser utgör algebra en större del ju högre upp i kurserna mankommer. Men i vilken utsträckning använder gymnasielever algebra när de löser matematiskaproblem? Detta examensarbete är en studie av hur elever resonerar när de löser matematiskaproblem och vilka strategier de använder. Studien använder sig av konstruktivistisk teori ochser den algebraiska problemlösningsstrategi som ett schema hos eleven som samexisterar ochkonkurrerar med andra strategier som en elev kan ha skaffat sig både innanför och utanförskolans värld.Studien visar att en majoritet av eleverna söker en algebraisk lösning på problemen de ställsinför. Den visar dock också att de elever som använder matematik i något av sinafritidsintressen ofta använder alternativa problemlösningsmetoder som de känner sig merbekväma med. Det kan finnas en risk att sådana elever hämmas i sin matematiska utvecklingom de inte fångas upp av läraren.