Syftet med uppsatsen är att ta reda på om verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgår från lärandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera på behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen är observation med efterföljande djupintervju av fyra lärare samt en enkätundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lärandeteorierna samt hur de kan tillämpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lärarna visar på explicit användande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit användande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgår från lärandeteorier i sitt arbete.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymkulturen tar sig uttryck i Sverige idag. Frågor som ställdes för att försöka besvara studien var bland annat; Finns det könsroller och identiteter på gym? Hur ser användandet av redskap, maskiner och övningar på gym ut? För att besvara dessa frågor har två studier genomförts. Inledningsvis gjordes en kvantitativ studie i form av en enkät där ett bekvämlighetsurval gjordes, där enkäten publicerades på Internet.  Därefter gjordes en kvalitativ studie i form av en deltagande observation som genomfördes på ett gym i en mellanstor stad i Sverige. Under studien har författarna valt att använda sig utav det social konstruktivistiska synsättet då de bland annat önskat undersöka könroller och identiteter på gym. Resultatet visade att det finns skillnader mellan män och kvinnor som vistas på gym, bland annat när det kommer till redskap och sätt att träna. Studien styrker tidigare forskning som visat på att gymmet fortfarande tycks vara ett manligt fäste. Kvinnor tycks dock allt mer träda in i gymmet men flyr ännu de fria vikterna som tycks vara könskodade som manliga redskap. I studien framgår det att kvinnor i större utsträckning än män föredrar att träna i grupp eller med hög musik i hörlurarna för att inte bli störda medans männen i större utsträckning föredrar att träna själva men interagerar med andra eller att träna med en kompis eller två. Studien visar även på att män och kvinnor tycks trivas bra och mycket bra på gymmet. Slutsatsen vi har kunnat dra är att män fortfarande är det dominerande könet på gymmet och framför allt bland de fria vikterna, kvinnorna tycks ännu vara rädda för att göra entré bland de fria vikterna. Skillnad mellan män och kvinnor på gym finns det, framförallt när det gäller val av redskap och maskiner. Gymkulturen skapas av de män och kvinnor som genom att vistas på gym skapar sin egen och andras identitet samt könsidentitet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur unga vuxna kvinnor upplever sin identitet i förhållande till sin migrationsbakgrund. Studien avgränsades till sex kvinnor födda utanför Skandinavien och som immigrerat till Sverige innan de uppnått åldern för skolstart eller födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda utanför Skandinavien. Eftersom intentionen med studien var att generera kunskap baserad på kvinnornas subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod med narrativt inriktade intervjuer. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en fördjupad detaljbeskrivning av kvinnornas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala temata som kvinnorna berättade. Den teoretiska utgångspunkten i studien var socialkonstruktionistiskt.   Studien visar på att kvinnorna utvecklat s.k. gränsöverskridande identiteter som består av upplevelsen av ett svensk deljag och ett etniskt deljag. Detta skapar en ostabil självbild som förändras kontinuerligt i sin växelverkan mellan familj, grupp och samhälle, varvid plats och situation inverkar på vilken del av identiteten som framhävs respektive nedtonas. Kvinnorna tonar oftast ner den etniska delen i sin identitet i interaktion med kringsamhället, samma alternering sker i interaktion med signifikanta andra varvid de väljer att framhäva den etniska delen i sin identitet och nedtona den svenska. Oftast upplevs de gränsöverskridande identiteterna och växlingarna mellan de olika delarna som problemfria, dock tenderar de att i samband med att specificera tillhörighet skapa mentala och känslomässiga splittringar om vart man egentligen hör hemma. I varje social situation sker ett rollövertagande, varvid kvinnorna gör en bedömning och föreställer sig hur andra tänker och känner i en given situation. Därefter agerar kvinnorna utifrån de föreställda förväntningarna de upplever existerar och intar den föreliggande rollen. Härvid är identifikationsmarkörer som språk, historia, normer, värden och traditioner av stor betydelse för både det etniska som det svenska rollövertagandet.

Antropogena aktiviteter har på ett avgörande sätt bidragit till den klimatförändring som idag anses vara vår tids största utmaning. Oroväckande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser kommer att följa om inte åtgärder på ett effektivt sätt reglerar utsläppen av växthusgaser. Då internationella förhandlingar på senare tid inte har lyckats få till stånd verkningsfulla bindande avtal, har uppmärksamhet riktats mot geoingenjörskonst. Geoingenjörskonst definieras som ”avsiktlig storskalig manipulering av jordens klimatsystem” och erbjuder således möjligheten att via olika tekniker nå snabba temporära lösningar för att kyla ner planeten. Geoingenjörskonst väcker dock fundamentala miljöetiska frågor om huruvida implementering bör ske eller inte. Syftet med studien är således att identifiera hur geoingenjörskonst framställs i den miljöetiska litteraturen, vilka argument som lyfts fram och dess potential att motverka klimatförändringen. Studiens metod utgörs av en pro et contraanalys, där sju utvalda artiklar analyseras och deras pro respektive contraargument gentemot spetsformuleringen ”geoingenjörskonst bör implementeras” lyfts fram. Argumenten diskuteras i förhållande till varandra och utifrån två valda teorier, konstruktivism och rationalism. Slutsatsen visar att geoingenjörskonst har stor potential att motverka klimatförändringen med ett stort spann av möjliga tekniker. Dock råder stor oenighet mellan miljöetikerna huruvida implementering bör ske, då starka argument både för och mot återfinns av etisk och samhällspolitisk karaktär. / Anthropogenic activities have made a decisive contribution to the climate change that today is considered to be our greatest challenge. Disturbingly social, economic and ecological consequences will follow unless steps effectively regulate greenhouse gas emissions. As the international negotiations in recent time have not managed to achieve effective binding agreements, attention has been directed towards geoengineering. Geoengineering is defined as the “deliberate large-scale manipulation of the Earth´s climate system”, and thus offers the possibility of using various techniques to achieve quick temporary solutions to cool the planet. Geoengineering does raise foundational environmental ethical questions about whether implementation should take place or not. The purpose of this study is therefore to identify how geoengineering is produced in the environmental ethical literature, the arguments that are highlighted and its potential to mitigate climate change. The study´s methodology consists of a pro et contra analysis, where seven selected articles were analyzed and their pro respective contra arguments against the lace formulation “geoengineering should be implemented” was highlighted. Arguments discussed in relation to each other and by the two selected theories, constructivism and rationalism. The conclusion shows that geoengineering has great potential to mitigate climate change with a wide range of possible techniques. However, considerable disagreements between environmental ethics are whether the implementation should take place, when strong arguments both for and against were found of ethical and socio-political character.

Som lärare vill man hjälpa elever att lära sig så mycket som möjligt. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka hur man som lärare kan stödja elevers lärprocesser. En utgångspunkt i studien är de tre lärteoretiska perspektiven behaviorism, kognitivism och social konstruktivism. Eftersom detta arbete är ett konsumtionsarbete har ingen egen studie bedrivits utan frågeställningen har besvarats och tematiserats utifrån den befintliga forskningen. Den analyserade litteraturen visade sig ha kopplingar till alla tre lärteoretiska perspektiv. Som slutsats kan man som lärare stödja elevers lärprocesser genom att använda sig av kopplingar till vardagen, genom att ha varma relationer till sina elever, genom att använda sig av olika sorters strategier, samt genom att ha en tillitsfull klassrumsmiljö som välkomnar misstag.

Arbetet ämnar förklara varför relationerna mellan bosniaker och kroater har sett utsom de har. Arbetet försöker med hjälp av instrumentalism, primordialism ochkonstruktivism förklara hur identiteten samt relationerna mellan kroater och bosniakerhar varierat under tidsperioden 1939-1994. Arbetet syftar även till att undersöka vilkenteori som bäst hjälper oss förstå varför identiteten och relationerna mellan kroater ochbosniaker har varierat. Arbetet analyserar relationerna mellan kroater och bosniakermed hjälp av idealtyper och kommer fram till att samtliga teorier behövs om man villförstå kroaters och bosniakers relationer åren 1939-1994. Arbetet kommer även framtill att instrumentalismens idealtyp kommer närmast händelseförloppet.

Sverige är idag ett land med etnisk och kulturell mångfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhället, som måste motverkas. Det blåser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik är något som gör anspråk på att vara sant och verkligt för detta ämne. Den konstituerar vad som är möjligt för den invandrade på så sätt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rätt till arbete, vilket på ett sätt utgör diskursens maktförhållanden. Olika subjektspositioner skapas för de invandrade utifrån vad som sägs i diskursen, och i förlängningen definieras på så sätt deras handlingsutrymme. Med denna analys kommer jag att belysa problematiken kring regeringens integrationspolitik för att där försöka utröna ifall det finns fog för den debatt som pågår; att Sveriges integrationspolitik brister. Analysen handlar således om på vilket sätt språk, begrepp och kategoriseringar konstruerar den integrationspolitiska verkligheten.

No description available.

Sociala konstruktivister menar att lärandet består av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lärarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsättningarna för de sociala interaktionerna i lärandemiljön – mellan läraren och eleverna men även den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hänsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsätt. Sex lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare skolår och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan. Resultaten påvisade att det krävs ett bra socialt klimat mellan så väl elever som mellan lärare och elever för att kunna bedriva undervisning inom idrott och hälsa. För att få till stånd ett bra socialt klimat i klassrummet identifierades det i denna undersökning fyra parter; lärare och elever som har en direkt påverkan på det sociala klimatet, samt lärarutbildningen och skolledningen som har en indirekt påverkan. Intervjupersonerna såg ingen direkt koppling mellan lärandet och de sociala interaktionerna, utan mer en koppling mellan en bra social miljö och deras möjlighet att bedriva undervisning. Det var ingen av dem som medvetet använde de sociala interaktionerna som en metod för lärande. Det verkade mer vara elevernas agerande och krav på social interaktion som gör att det är nödvändigt för lärarna att arbeta aktivt med att skapa en bra social miljö. / Social constructivists describe learning as a function of interactive processes between the learner and his/her environment (Palinscar, 1998). Teachers thus play a significant role in the classroom as they knowingly or unknowingly create prerequisites for social interactions in the learning environment – between teachers and learners as well as social interactions between learners (Todorovich, 2009). The purpose of this study was to examine how the creation of a good social climate takes its form in today’s school. In view of the purpose of the study an empirical, qualitative method with a phenomenological approach was chosen. Six physical education teachers were interviewed about their experiences of social interactions in school. The results indicate that a good social climate is needed between learners themselves as well as between teachers and learners for teachers to be able to teach physical education. In order to establish a good social climate in the classroom this study identified four key components; teachers and learners who have a direct influence on social climate together with teacher education and school management who have an indirect influence on social climate. The teachers that were interviewed saw no direct link between learning and social interactions, but viewed a good social climate as a means to be able to teach. None of the interviewed teachers consciously used social interactions as a method for learning. It seems to be more the behaviour of the learners and their need for social interaction that make it necessary for teachers to work actively to create a good social climate.

The purpose of this study was to investigate the children’s thoughts and opinions about what is living and non - living. Whether they believe that animals and plants are living, and about the beliefs that children have about things that are non-living and living. There were four six year old children who were included in the study and the methodology used in this study was a semi -structured interview. I used twelve pictures of different living things and non - living things. I showed the pictures to the children and posed various questions that resulted in different responses and reactions from the children. The results from this method was the children's general views on what was living and non - living. With the grounds that if something can move, it's alive.