Syftet med denna undersökning är att studera hur tryckt svensk nyhetsmedia skriver om FN:s säkerhetsråd, med utgångspunkt i två kritiska tillfällen då två av de permanenta medlemsstaterna använt sig av vetomakten för att rösta nej till resolutioner. Ett mer preciserat syfte är att studera hur svensk tryckt nyhetsmedias rapportering framställer säkerhetsrådets legitimitet. Detta sker genom en diskursanalys av 20 ledare, artiklar, kommentarer och debattartiklar från tryckt svensk nyhetsmedia. Undersökningens teoretiska ramverk utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det undersökningen kommer fram till är att det går att urskilja två tydliga diskurser i medias rapportering om säkerhetsrådet vid de undersökta tillfällena. Den ena diskursen fokuserar på att kritik mot de två länderna som använt sitt veto, och den andra diskursen fokuserar på kritik riktad direkt mot FN i allmänhet och säkerhetsrådet i synnerhet. Svensk tryckt nyhetsmedia bedöms ha uppfattningen säkerhetsrådet lider av ett legitimitetsunderskott

Studiens primära syfte är att utveckla ett teoretiskt ramverk som kan bidra till en ytterligare teoretiskförståelse för staters agerande i FN:s säkerhetsråd. Ramverket vilar på en rationalistisk grund ochbygger på tre förklaringsmodeller; en första med fokus på internationell makt och säkerhet, en andrainomstatlig förklaring och en tredje institutionalistisk förklaring. Ramverket appliceras sedan på enfallstudie där Kinas och USA:s agerande i säkerhetsrådet analyseras. Bland studiens slutsatser börframhållas att säkerhetsrådet av stater anses vara en viktig institution och att det råder en påtagligrespekt för rådets prejudicerande makt. Studien visar även att säkerhetsrådsmedlemmars beslut till stordel är resultatet av långsiktiga kalkyler utifrån reciprocitet och ryktespåverkan, samt att den historiskakontexten påverkar hur staters agerande tas emot av övriga medlemmar. Vidare indikerar studien attstaters veton främst kan härledas till inomstatliga faktorer. Uppsatsens ramverk får anses vara välanpassat för att förklara staters agerande i säkerhetsrådet och kan utgöra grunden för vidare forskninginom ämnet. / The primary purpose of this study is to develop a theoretical framework which can contribute to abroader theoretical understanding of the actions of the U.N. Security Council members. Theframework rests upon a rationalistic foundation and it is constituted of three different models ofexplanation; a first one focuses on international power and security, the second is a domesticexplanation of foreign policy behaviour and the third is an institutional explanation. The framework isthen applied on a case study in which the actions of China and the United States in the SecurityCouncil are explained. Among the findings worth mentioning is that the members find the SecurityCouncil to be an important institution and that there is an apprehension of the precedential power ofthe institution. The study also shows that the action of the members largely is the result of long termcalculation influenced by reciprocity and reputational effects. It is further indicated that the historicalcontext influence the way state actions are perceived, hence it also affect the reciprocity andreputational effect. The study as well points out that a permanent member is more likely to use its vetowhen there are strong domestic reasons of so doing. In general the developed theoretical frameworkseems to be well suited to explain states behaviour in the Security Council and may provide afoundation for further theoretical studies on the subject.

Syftet med uppsatsen är att svara på om det finns några särkilda avvägningar som aktualiseras när de folkrättsliga frågorna om humanitärt tillträde i den humanitära rätten hanteras. Uppsatsen diskuterar även säkerhetsrådets mandat gällande humanitärt tillträde vid väpnad konflikt.

In the era of the Arab Spring, the people of Libya and Syria have fought for freedom and democracy. This essay aims to examine and analyze how The United Nations Security Council works to solve international problems in the world.   The main questions of my study are:   - How did the UN work on the basis of R2P in Libya and Syria?  - Why could the UN Security Council to agree on R2P in Libya but not in Syria?  Under the Arab Spring as the context, the purpose of this essay is to study the role of the United Nations UN in Syria and Libya. So, I highlight to the role of UN in R2P Responsibility to Protect in Libya and Syria. In 2011, the UN Security Council adopted Resolution 1973, which established a no-fly zone over Libya. The UN’s actions in Libya succeeded to remove the dictator Muammar Al-Gaddafi by R2P's principle, while The UN failed to remove dictator Bashar AL-Assad in Syria. The purpose of the R2P in Libya was to establish a no-fly zone and safe areas to protect civilians, but this led to the overthrow of Al-Gaddafi's regime in violation of the UN Security Council Resolution 1973.  I have used the theory of Realism and Liberalism to adapt them with my own theory to achieve the aim of my essay. In this paper, I used also content analysis as a guide of Method to reach conclusions. The materials used for this essay are documents, books and articles etc.  The results of my study are that the most important reason for Russia and China to use their veto in the UN Security Council is fear for the misuse of the international resolution to overthrow the regime in Syria. And thus, harm the very strong Chinese and Russian interests in Syria.