The Syrian Civil War has displaced millions of Syria’s inhabitants both around the region and throughout the world. These individuals carry different experiences, views, and perceptions regarding what they have left and their views on the conflict. This study seeks to identify the dominant frames used by 11 Syrian diaspora individuals living in Sweden when framing the Syrian Civil War. It also aims to identify individuals' views of the civil war. The study uses a qualitative framing analysis and applies Kuyper’s function of frames in a total of 11 semi- structured interviews. The study examines interviewees' frames regarding (a) The Arab Spring demonstrations, (b) The Syrian regime, and (c) International Interests. The study found the following frames on (a) horria (freedom), shohada al-thowra (martyrs of the revolution), extremist opposition, (b) dictatorial, dictatorship, fakher (pride), and (c) natural resources, the USA and Russia. The study argues that interviewees adopt different frames based on three factors, (I) media consumption, (II) sectarian affiliation, and (III) geographical origin. / Inbördeskriget i Syrien har fördrivit miljontals av Syriens invånare både runt om i regionen och över hela världen. Dessa individer har olika erfarenheter, åsikter och uppfattningar och syn på konflikten. Denna studie syftar till att identifiera dominerande gestaltningar som används av 11 syriska diaspora-individer som bor i Sverige vid gestaltning av det syriska inbördeskriget. Studien syftar också till att identifiera individers syn på inbördeskriget. I studien används en kvalitativ gestaltningsanalys och tillämpar Kuypers funktion av gestaltningar i totalt 11 semistrukturerade intervjuer. Studien granskar respondenternas gestaltningar angående (a) demonstrationerna under den Arabiska Våren (b) den Syriska regimen och (c) internationella intressen. Studien fann följande gestaltningar (a) horria (frihet), shohada al-thowra (revolutionens martyrer), extremistisk opposition, (b) diktatur, diktatur, fakher (stolthet) och (c) naturresurser, USA och Ryssland. Studien hävdar att intervjuade antar olika gestaltning baserat på tre faktorer, (I) mediekonsumtion, (II) sekteristisk tillhörighet och (III) geografiskt ursprung.

I denna uppsats undersöks hur syrier och syriska flyktingar har porträtteras i fyra bilder som publicerats i svenska dagstidningar, utifrån frågeställningar om just framställning, vilket kontext som framkommer från artiklarna som bilden publicerats i och huruvida publiceringen av bilderna kan anses etiskt försvarbara. Bilderna som analyseras är bland annat fotot på Alan Kurdi, och tre andra, starka nyhetsbilder. Metoden som använts är kvalitativ, huvudsakligen bildanalys med hjälp av semiotik och steg skapade av Terje Hillesund som behandlar bland annat denotation och konnotation, men även ideologi. För att kunna analysera den kontext som bilderna publicerats i (det vill säga artiklarna) har diskursanalys använts. Teorin som bilderna och texterna undersöks genom är filosofen Emmanuel Levinas ansvarsmoral. Resultatet visar att tack vare den distans som personerna avbildas med tillåter man dessa personer respekt. Men barnen i artiklarna beskrivs utan att nämna vanliga barnaktiviteter som exempelvis lek, vilket fråntar dem en traditionell barnroll och särskiljer dem från svenska barn. Gällande den etiska frågan framkommer flera olika sidor, bland annat att bilderna kan väcka ansvar hos den som ser på bilden – ge dem ett val att ta det ansvaret och rikta uppmärksamheten mot kriget i Syrien, men mer problematiska sidor blev tydliga som att barnen i texterna är passiva aktörer. Slutligen framkom det i en intervju med Aftonbladets utrikesredaktör Martin Schori att tidningen var mer försiktig i publicering av bilder från exempelvis terrorattentatet i Stockholm i april och foton från krigets Syrien.

This study aims to investigate and illustrate the justifications employed by Russia and China for their use of veto during the Syrian civil war from 2011 to 2023. Utilizing Aristotle's rhetorical triangle, which consists of logos, pathos, and ethos, the analysis is conducted through a directed qualitative content analysis method. The findings are systematically divided into two sections based on these rhetorical categories. The first section examines the most prevalent arguments presented by Russia, identifying their use of logos, pathos, and ethos across various thematic areas, and revealing a consistent rhetorical approach over time. The second section similarly analyzes the arguments put forth by China. The study concludes that the fundamental ideas and arguments of both Russia and China have remained relatively stable over the years. Furthermore, the analysis indicates a predominant use of logos by Russia, while China exhibits a more balanced distribution of the rhetorical categories.