Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. På arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergång från industrisamhälle till tjänstesamhälle vilket också ledde till förändrade arbetsförhållanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrågan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrågan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som används för att förklara den omvandling som skett i samhället från industrisamhälle till postindustriellt samhälle med en dominerande tjänstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhållandena i arbetslivet har förändrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrågan. Datainsamlingen genomfördes kvalitativt i form av sex intervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation samt Landsorganisationen. En intervju genomfördes med en jurist vid Arbetsmiljöverket och två intervjuer genomfördes med forskare från Stressforskningsinstitutet respektive Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Studiens resultat visar att arbetstidsfrågan idag främst berör två aspekter av arbetstid. Det ena är förläggning av arbetstiden och det andra är det flexibla arbetet. Följaktligen kan det hävdas att frågan om arbetstidsförkortning har minskat i intresse hos arbetsmarknadens parter. Resultatet visar vidare att arbetsmarknadens parter anser att arbetstidsfrågan och eventuella ändringar kring arbetstid bör ske genom kollektivavtalsförhandlingar snarare än lagstiftning.

Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstå det moderna samhällets individualistiska påtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma präster inom Svenska kyrkan med fokus på hur de upplever sin vardag i dagens tjänstebetonade samhälle. Studien stärker att Durkheims kollektivistiska samhälle till stor del har försvunnit i Sverige till förmån för det individualistiska samhället. Uppsatsen illustrerar följaktligen att även en institution som inte borde märka av individualisering och tjänstesamhället präglas av dessa processer.   Utifrån respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser på Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan präglas av rådande samhällslogik på flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör på en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning står i fokus. Idag krävs en specifik kompetens och professionalism hos prästen i bemötandet med ”kunden”. Detta är underbyggt av att respondenterna upplever att de recenseras och bedöms samt är medvetna om att minsta upplevt missnöje hos kunden kan resultera i utträde. I det individualiserade samhället är det fria valet centralt, därmed upplevs inte ett medlemskap i Svenska kyrkan som självklart. Kyrkan tvingas därför enligt respondenterna att anpassa sig efter individualiseringens effekter på samhället.